Kontinentalbanan och Malmöringen

Kontinentalbanan är en järnvägsförbindelse som går genom Malmö och omges av stora bostadsområdena varav många är under upprustning. Banan trafikeras idag av godstrafik via Trelleborg, Ystad och Köpenhamn (Banverket, 2009:6) men det finns en planerad persontrafikpendel för att boende längs sträckan, främst i Malmös östra delar, ska kunna nyttja den och få ökad tillgång till staden (Banverket, 2009:9). De stadsdelar som främst berörs av kontinentalbanependeln och redan har, eller kommer att få, en station är Östervärn, Rosengård, Persborg, Fosieby och Svågertorp (se fig. 2).

Fig. 2. Befintliga och planerade tågstationer längs Malmöringen. Bufferzoner innefattar ett upptagningsområde på 500m respektive 1000m. Källa: Banverket, 2009:10.

35 De inblandade aktörerna i projektet är Malmö Stad, Trafikverket och Svedab, Svensk- danska broförbindelsen. Enligt Fredrik Liljeqvist, driftschef för Svedab4, har de alla aktörer olika roller men ett väl fungerande samarbete där alla arbetar mot samma mål, vilket i nuläget är att få ett juridiskt godkännande beslut och gå vidare med projektet. Svedab står som delägare till Öresundsbrokonsortiet och ägare av Kontinentalbanan och ansvarar för driften och därmed även allt som rör teknik och miljö5. Den ansökan som skickats in till mark - och miljööverdomstolen är utförd av Svedab och Trafikverket. Svedab har sedan tidigare lagt 200 miljoner kronor på bullersanering men då kraven kring bullernivåer höjts sedan den ursprungliga ansökan kommer ytterligare åtgärder behöva utföras. Svedab kommer att utföra lättnader för buller för cirka 400 miljoner kronor och Malmö Stad ansvarar för trafikeringskostnaderna samt kostnaden för att bygga Station Rosengård och för en eventuell ombyggnad av Östervärn station.

Malmö stad har budgeterat för höga kostnader kring projektet just för att de ser så många nyttoeffekter, utöver de ekonomiska, för alla människor i staden, och särskilt för de som bor längs med sträckan. Syftet med Kontinentalbanan enligt Malmös översiktsplan från år 2000 är att främja hållbarhet, förbättra stadsmiljön och att ändra människors resvanor (Banverket, 2009:9). I och med Citytunnelns öppnande flyttades all persontrafik från Kontinentalbanan dit och enbart godstrafik trafikerar sträckan i dagsläget. Ingen persontrafik tillåts på Kontinentalbanan vilket Malmö Stad vill förändra med syftet att öka tillgängligheten till östra Malmö.

Att införa persontåg på Kontinentalbanan och slutföra projektet har dock resulterat i en utdragen juridisk process. 1996 togs ett regeringsbeslut angående Malmöringen som främst fokuserade på högsta tillåtna bullernivå6. Trots att Svedab tidigare investerat för att sänka bullernivån har den tekniska utveckling som skett sedan 1996 medfört att den högsta tillåtna bullernivån har sjunkit och kraven har därmed hårdnat. Den insats som Svedab redan investerat i måste därmed utföras på nytt7. I det tidigare regeringsbeslutet fanns även ett krav på att Citytunnelns färdigställande skulle medföra att all reguljär persontrafik flyttades till de nya spåren och Kontinentalbanan skulle endast trafikeras av godståg. Miljöförvaltningen ställer sig positiva till en utveckling av Kontinentalbanan och Malmö stad kan påvisa många fördelar med projektet, i likhet med övriga inblandade aktörer, men den juridiska processen kan dock inte

4_{Intervju med Fredrik Liljeqvist, driftchef på Svedab. 2016-04-11.} 5 _Ibid.

6 _{Intervju med Fredrik Liljeqvist, driftchef på Svedab. 2016-04-11.} 7 _Ibid.

36 förbises. Svedab har, ihop med Trafikverket gått in med en ny miljöprövning till Länsstyrelsen kring de ändrade förutsättningarna. Regeringen krävde en ny prövotidsredovisning vilken skickades in 2008 men som ännu inte tilldelats något slutligt besked. Förhoppningen är enligt projektledaren Conny Ragnarp att den nya ansökan, som Trafikverket ansvarar för att skicka in, ska skickas in i augusti 2016 vilket i så fall kan generera ett godkännande med byggstart i december 20188.

5.2.1 Station Rosengård

Malmö är en delad stad där levnadsstandarden varierar mellan människor bosatta i olika områden. Rosengård är ett område med lägre socioekonomiskt index och högre ohälsotal än snittet för Malmö (Malmö stad, 2008:5). Området präglas av trångboddhet och social instabilitet och det förekommer, bland invånare i Rosengård, en bristande kännedom om övriga Malmö vilket skapar mentala barriärer som påverkar rörelsen till och från området (Malmö stad, 2008:7). Den fysiska strukturen är ett viktigt element som kan förändra människors förutsättningar exempelvis genom att motverka fysiska och mentala barriärer. Genom att förbättra kontaktytor mellan Rosengård och övriga Malmö ökar tillgängligheten mellan stadsdelen och staden. Station Rosengård i anslutning till Kontinentalbanan är just en sådan investering som främjar människors förutsättningar att röra sig i staden. Det är inte bara Rosengård som förväntas dra nytta av denna investering utan hela Malmö kommer att gynnas i enlighet med Putnams sammanbindande kapital (Putnam, 2006:20).

Station Rosengård ska ligga i anslutning till Amiralsgatan och Rosengårdsstråket för närhet till kollektivtrafik och även ansluta till gång- och cykelbanor (Malmö stad, 2010a:23). Stationen förväntas bidra med att främja utvecklingen av den omgivande stadsdelen. Genom att förhöja attraktiviteten och anlägga ett anslutande torg ger detta underlag för byggherrar att bygga bostäder och för handel att etablera sig i området vilket kommer att leda till förtätning. Förtätning och tillgänglighet är, som nämnt, två faktorer som benämns som viktiga ur en hållbarhetssynpunkt i Malmös översiktsplan (Malmö stad, 2012a:15).

37

6 Sociala investeringar och effekter

Följande kapitel syftar till att utifrån ett informantperspektiv belysa olika synsätt på vad en social investering är och hur Malmöringen är ett exempel på detta. Vidare lyfts det fram och diskuteras kring vad informanterna benämner som sociala effekter av projektet och hur kommunens prioriteringar och demokratiska processer har utförts.