Sociala effekter av projektet Malmöringen

Samtliga informanter framhäver att de sociala effekterna som hade genererats av Malmöringen är viktiga att belysa. De effekter som framför allt lyfts fram under intervjuerna är hur Malmöringen och liknande kollektivtrafikprojekt kommer att medföra en positiv utveckling av både Malmöbornas mobilitet och tillgänglighet samt hur stadens sociala kapital kommer att öka både på både områdes- och stadsnivå.

Daniel Svanfelt och Conny Ragnarp, vilka båda är verksamma på stadsbyggnadskontoret, pekar på den positiva effekten av Malmöringen ur ett mobilitetsperspektiv och i synnerhet i förhållande till den pågående regionförstoringen i Skåne genom att invånarna får en bättre koppling till Skåne- och Öresundsregionen17.

“(...) de (boende i Rosengård förf. anm.) får en stor möjlighet att nå ut till hela Skåneregionen. Deras arbetsmarknadsområde växer då de ofta inte har bil utan åker kollektivt.” (Citat av Conny Ragnarp, projektledare för Malmöringen, Malmö stad. 2016-04-11)

Detta synsätt utgör grunden för antagandet att det utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv inte är tillräckligt för människor att vara mobila i sin stad utan de behöver en direkt koppling till hela regionen. Informanterna pekar på att regionen erbjuder en potentiellt större arbetsmarknad och att Malmöringen utgör en viktig del av en pågående regionförstoring. Svanfelt lyfter argumentet att Malmöringen kan ses som ett första steg i ett regionalt tågsystem och att projektet på sikt kan medföra direkta kopplingar inte bara till Malmö, utan även till Köpenhamn och Lund18.

17_{Intervju med Daniel Svanfelt, trafikplanerare på stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. 2016-04-06,}

& Intervju med Conny Ragnarp, projektledare för Malmöringen, Malmö stad. 2016-04-14.

43 Under intervjuerna har det således framkommit att möjligheten till anställning ökar, och att arbetslösheten kan antas reducera, efter införandet av Malmöringen. Detta dels då människor boende i anslutning till banan får bättre tillgång till regionen och dels då detta även är en fördel för arbetsgivare som får ett ökat utbud av möjliga arbetstagare. Långsiktigt skulle Malmöringen utifrån detta perspektiv alltså vara en hållbar investering även ur ett ekonomiskt perspektiv.

Dock kan det diskuteras hur mycket bristen på direkta tåganslutningar påverkar arbetslösheten, och hur stort sambandet är mellan tillgängligheten till regionen och de socioekonomiska klyftorna i Malmö. Det finns idag flera kollektivtrafikanslutningar för invånare längs med den planerade linjedragningen och problemet med hög arbetslöshet har antagligen roten även i andra faktorer. Det kan alltså antas att detta problem inte går att lösa enbart med ökad mobilitet och regionförstoring. Vi vill lyfta diskussionen kring om det kan ses som aningen förenklat att hävda att en ytterligare tåganslutning i sig kommer att ha en direkt påverkan arbetslösheten i exempelvis Rosengård. Dock är det väsentligt att alla invånare i Malmö har möjlighet att dra direkt nytta av regionförstoringen. I synnerhet då en satsning för detta ändamål i östra Malmö inkluderar människor boende i områden där en stor andel idag är beroende av kollektivtrafiken på grund av att bilinnehavet är lågt (Malmö stad, 2008:22). Vidare är minskad arbetslöshet endast en av de sociala effekter som Malmöringen förväntas medföra. Flertalet informanter har även argumenterat för möjligheten att, genom Malmöringen, stärka stadens sociala kapital vilket i enlighet med Malmökommissionen är nära sammankopplat med social hållbarhet.

Socialt kapital diskuteras i denna uppsats utifrån Robert Putnams definition där han skiljer på det sammanbindande och det överbryggande sociala kapitalet. Marianne Dock argumenterar för att en av de mest väsentliga aspekterna av socialt kapital är tillit och att vi måste arbeta för att stärka tilliten mellan människor19.

“vi lever i ett samhälle där vi är väldigt individuella numera, var och en sköter sig själv, var och en kan sitta på sin stora inglasade balkong och behöver inte ta kontakt med någon om man inte vill. Och då behöver man ännu mer förstärka funktionen som gör att vi träffas och att vi får tillit till varandra, inte minst i det här mångfacetterade samhället med olika kulturer som vi blir fler och fler av.” (Citat av Marianne Dock, programarkitekt på stadsbyggnadskontoret, 2016-04-11)

Även Putnam betonar värdet av tillit och sociala band mellan människor för att stärka mellanmänskliga nätverk (2006:18ff). Det kan diskuteras att Malmöringen kan förväntas bidra

44 med att bryta mentala barriärer, vilka annars förhindrar att människor bygger upp tillit till varandra. Malmöringen förväntas alltså generera möten mellan människor från olika stadsdelar, vilket uttrycks som särskilt viktigt i Malmö stads översiktsplan (2012a:5). Att på detta sätt länka samman staden kan reducera eventuella negativa föreställningar om vissa områden. I likhet med ovan förda diskussion om arbetslöshet kan dessa mentala barriärer givetvis inte åtgärdas enbart genom en ny linjedragning, men att öka rörelsen och generera fler möten mellan människor från olika stadsdelar är ett steg på vägen. Utifrån detta kan det, i enlighet med Sverigeförhandlingarnas nyttoberäkning (2015:7), diskuteras att det finns ett monetärt värde i socialt kapital. Detta då utanförskap och bristande tillit är kostsamt för samhället genom arbetsförmedling, försäkringskassa, rättsväsende samt uteblivet produktionsvärde.

Att Malmö stad väljer att investera i Malmöringen har ytterligare ett perspektiv som främjar social hållbarhet. Det kan spekuleras i att investeringen har en positiv inverkan på invånarnas förtroende för Malmö stad som institution. Tillit är inte bara viktigt att skapa mellan människor, poängterar Dock, utan även till institutioner20_.

“Om jag har fått tillit till min närmsta omgivning måste jag också ges förutsättningar för tillit till de som bor på andra ställen och som inte är som jag. Eller förtroende som man säger på ytterligare en nivå, där man har förtroende för myndigheter och demokrati. Det sociala kapitalet är otroligt viktigt i det här sammanhanget. Och där kan jag tycka att just kollektivtrafiken kan spela en viktig roll i det här med bridging, det överbryggande sociala kapitalet, och att det går lätt att ta sig mellan områden.” (Citat av Marianne Dock, programarkitekt på stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. 2016-04-11)

Vidare betonar även Putnam värdet i de sociala banden mellan invånare och institutioner (2006:18ff). Då Malmö stad tydligt kan påvisa för invånare i staden att detta projekt är en investering kan det diskuteras att tilliten till kommunen ökar, vilket är en väsentlig aspekt av det sociala kapitalet. På samma sätt kan det diskuteras att avsaknaden av resultat i projektet samtidigt kan medföra att tilliten minskar. Detta då Malmö stad utlovade denna investering i samrådshandlingarna år 2011 utan att nämna att den juridiska processen ännu inte var klar. Den bristande kommunikationen mellan kommunen och medborgarna kan ses som problematisk med hänsyn till de demokratiska processerna i Malmö, något som kommer att diskuteras närmare i avsnitt 6.3.

För att ytterligare diskutera vilka effekter Malmöringen kan ha för social hållbarhet betonar kulturgeografen Peter Adey att tillgång till transportsystem i sin stad är nära

45 sammankopplat med social hållbarhet. Han pekar på att möjligheten och rätten till mobilitet är en förutsättning för att som individ vara en del av staden och för att ta del av de nätverk som möjliggör möten och relationer (Adey, 2010:10). I likhet med Adey argumenterar sociologen John Urry för att tillgång till transportsystem är en förutsättning för att människor ska kunna tillförskansa sig makt och status. Detta är även något som uttrycks i Malmö stads trafik- och mobilitetsplan:

“Upplevelsen av att ha tillgång till sin stad, oavsett kön, ålder socioekonomisk förutsättningar eller fysisk och mental förmåga, är en som ökar människors egenmakt och rörelsefrihet. Möjligheten att lättare välja olika färdmedel stärker Malmöbornas mobilitet och bidrar till förändrade färdmedelsandelar.” (Utdrag ur Malmö stads Trafik- och Mobilitetsplanen, 2015:20)

Genom att kommunen prioriterar transportsystem och investeringar vilka fokuserar på att öka människors nätverk och tillgång till staden, investeras det alltså indirekt för demokrati och mänskliga rättigheter vilket är grunden för all offentlig verksamhet.