Kontroll av djurskydd

4.5.1 Kontrollens omfattning

Djurskyddskontrollen omfattar de djur som omfattas av svensk djurskyddslag- stiftning det vill säga lantbruksdjur, sällskapsdjur, hägnat vilt, slaktdjur, djur i transporter, försöksdjur m.m. Kontroll av djurskydd på slakterier utförs av de

officiella veterinärerna på respektive slakteri. Dessa rapporteras i särskild ordning till Kommissionen.

4.5.2 Kontrollobjekt och kontrollresurser

En exakt siffra på antal objekt som håller livsmedelsproducerande djur går i dag inte att fastställa. Ungefär hälften av kommunerna rapporterar att de löpande gör

inventeringar och uppdaterar register över kontrollobjekt. För resterande kommuner varierar aktualiteten i registren.

Länsstyrelsens kontrollresurser

Rapporteringen från länsstyrelsen visar att totalt användes 44 årsarbetskrafter (åa.) för djurskyddsarbetet på regional nivå i Sverige. Arbetet var fördelat på totalt 151 handläggare. Av dessa har 21 åa. använts för arbetet med förprövning av djurstallar. Antalet åa. som avsätts för djurskyddskontrollen på regional nivå (exklusive

förprövning) uppgick därmed till 23 åa. under år 2007.

Kommunernas kontrollresurser och kontrollobjekt

Nedanstående avser inrapportering från 273 av Sveriges 290 kommuner. Enligt inrapporterade uppgifter för 2007 avsattes 172 åa. fördelat på 484 personer, för den offentliga djurskyddskontrollen i landet. En genomsnittlig svensk kommun avsatte 0,63 åa. för djurskyddsarbetet. Arbetet på denna genomsnittliga kommun fördelas på 1,8 personer.

Kommunerna har rapporterat att de känner till 87 073 kontrollobjekt. Det har gjorts 22 813 inspektioner på 17 136 kontrollobjekt. Detta innebär att en genomsnittlig åa. som arbetar med djurskyddet utövade kontroll över 507 kontrollobjekt, inspekterade 100 kontrollobjekt och utförde 133 inspektioner under året. Utöver dessa objekt har kommunen inspekterat 868 djurtransporter på väg och 2 flygtransporter.

91 % (248 av 273) av rapporterande kommuner har angett att de har en plan fastställd för nästa års offentliga kontroll av djurskydd. Drygt hälften av de kommunerna har angett att kommunens djurhållning inventerats för att ligga till

grund för planeringen av kontrollverksamheten. Flertalet av kommunerna anger att djurhållningen inventeras löpande.

4.5.3 Rapporteringssystem

Kontrollmyndigheterna rapporterar uppgifter om genomförd kontroll till

Jordbruksverket via en e-tjänst på Jordbruksverkets webbplats. Dessa uppgifter utgör underlag för Jordbruksverkets redovisning av hur den offentliga

djurskyddskontrollen har bedrivits i landet.

Den regionala kontrollmyndigheten (länsstyrelsen), kan efter slutförd inrapportering från respektive kommun i varje län, se den slutliga rapporteringen från kommunerna i det egna länet via webben. Den regionala kontrollmyndigheten kan genom detta ta del av hur kommunerna sköter sig i enlighet med 62 § djurskyddsförordningen. Detta kan sedan utgöra grunden för prioritering för länsstyrelsens revisionsarbete i

kommunerna.

94,2 % (273 st) av kommunerna har rapporterat till Jordbruksverkets webbplats. Föregående år rapporterade 93,4 % (271 st). Samtliga länsstyrelser (21) har rapporterat för år 2007.

4.5.4 Kontrollprojekt

Inga nationella kontrollprojekt har drivits under året. På regional nivå har 8 av 21 länsstyrelser initierat projekt. Det rör sig om projekt om fårhållning, hundhållning, tillståndspliktig kattverksamhet, kalvhälsa, hästhållning under vinterperioden, efterlevnaden av djurförbud samt kontroll av fjäderfähållning. Ett fåtal av

kommunerna har rapporterat att de inom kommunen har drivit projekt utöver de som länsstyrelserna har initierat.

4.5.5 Måluppfyllelse

Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:2, saknr L 44) som reglerar hur den offentliga djurskyddskontrollen ska bedrivas bör objekt som omfattas av Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:05) om djurhållning inom lantbruket m.m., kontrolleras med ett intervall om högst 3 år.

Enligt den sammanställning av rapporterade uppgifter som Jordbruksverket har gjort är det faktiska kontrollintervallet ett besök i genomsnitt vart femte år. 44 % (125 st) av kommunerna har uppgett att man inte utför kontroll med det intervall som

rekommenderas. Övriga kommuner uppger att de utför eller i huvudsak utför kontroller enligt rekommenderat intervall. De kommuner som inte har utfört kontroller med det intervall som rekommenderats har bl.a. angivit resursbrist som orsak till detta.

4.5.6 Ej planerad kontroll

Många av kommunerna har angett att de inte har hunnit med den planerade kontrollen på grund av många akuta djurskyddsärenden. Dessa gäller främst sällskapsdjursområdet men omfattar även lantbruksdjur till viss del. Dessa ärenden tar oftast mycket tid i anspråk och kan inte förutses.

4.5.7 Efterlevnad hos djurhållare

Rapporteringen visar att 53 % (9 068 st) av de inspekterade kontrollobjekten var utan anmärkning. 45 % har fått skriftliga anmärkningar och påpekande och drygt 6 % av kontrollobjekten har fått beslut om föreläggande eller förbud. Dessa förhållanden överensstämmer i stort med tidigare års resultat.

Av rapporteringen kan slutsatser dras om att i genomsnitt vart fjärde kontroll är uppföljande kontroll (133 kontroller/100 objekt).

4.5.8 Beslut om åtgärder mot företag

Antalet förelägganden eller förbud enligt 26 § Djurskyddslagen (1988:534) som har meddelats av länsstyrelserna uppgick till 17 stycken vilket är en tredubbling sedan föregående år. Länsstyrelserna har meddelat 163 beslut om förbud att ha hand om djur (145 beslut under år 2006) och fastställt 416 beslut om omhändertagande av djur (336 beslut under år 2006). Länsstyrelserna har lämnat in 6 åtalsanmälningar under året medan kommunerna har lämnat 156 åtalsanmälningar under samma period.

4.5.9 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna Riskbasering av djurskyddskontroller

För att kontrollmyndigheten skall kunna riskbasera kontrollerna har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att bl.a. se över möjligheterna att introducera dator- baserade kontroller med checklistor inom djurskyddsområdet. Arbetet ska syfta till att införa ett system för att genomföra kontrollerna efter riskbedömning. Detta uppdrag skall vara färdigt i december 2008. Syftet är att djurskyddskontrollerna ska bli mer likvärdiga över landet och för att införa ett system som innebär att

Ny föreskrift

Under våren 2007 slutfördes arbetet med framtagandet av en ny föreskrift om offentlig djurskyddskontroll som beslutades i maj 2007 och trädde i kraft den 1 juli samma år. Författningen innhåller bestämmelser om hur den offentliga djurskydds- kontrollen ska utföras. Föreskriftens syfte är att öka enhetligheten och medföra en effektivare och mer rättssäker djurskyddskontroll. Även ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheter som utövar djurskyddskontroll tydliggörs. Föreskriften riktar sig också till polismyndigheterna avseende bestämmelserna om omhändertagande av djur. Ett viktigt mål med föreskriften är att göra djurskyddskontrollerna likvärdiga på så sätt att kontrollmyndigheterna vidtar liknande åtgärder vid konstaterande av jämförbara brister.

Utbildningar

Personal från den centrala myndigheten har under 2007 deltagit vid ett flertal informationsträffar och utbildningar. Utbildningarna har i huvudsak omfattat föreläsningar för djurskyddsinspektörer, länsstyrelsepersonal,

gränskontrollveterinärer m.fl.

4.5.10 Djurskyddskontroll vid slakterier

4.5.10.1 Kontrollens omfattning

Den lokala kontrollmyndigheten och de officiella veterinärerna har delat ansvar för kontroll av djurskyddet på slakterierna på respektive slaketeri. Rapportering till Kommissionen görs i särskild ordning. Vad kontrollen ska omfatta anges i

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:2) om offentlig djurskyddskontroll, 7 kapitlet. Varje slakteri har placerats in i en kategori utifrån storlek och en kontrolltid (140, 70 eller 12 timmar per år) för respektive slakteri har beslutats.

4.5.10.2 Måluppfyllelse

Antal kontroller av djurskydd som genomförts av officella veterinärer på slakteri 2007. Storskaliga slakterier Småskaliga slakterier Fjäderfä- slakterier Ren-slakterier Antal anläggningar 25 32 22 14 Genomförda kontroller 292 19 380 3

På grund av omorganisation har planeringen av kontrollerna inte skett på ett heltäckande och strukturerat sätt. Uppgifter om planerat antal kontroller redovisas därför inte.

4.5.10.3 Efterlevnad hos företag och beslut om åtgärder

Under året har 128 ärenden rörande primärproducent eller transportör och 17 ärenden som gäller avvikelser som är slakteriets ansvar överlämnats till kommunen för vidare handläggning. Veterinärerna har tagit fem beslut enligt 32 a § i djurskydds- förordningen som innebär att om ett djur utsätts eller kan antas utsättas för onödigt lidande på ett slakteri, så ska den officiella veterinären på slakteriet förbjuda slakt, besluta om omedelbar avlivning av djuret eller vidta andra åtgärder som omedelbart krävs ur djurskyddssynpunkt. Vidare har veterinärerna gjort två åtalsanmälningar. Dessa uppgifter rapporteras också till Kommissionen i särskild ordning.