Normerande inspektioner

Normerande inspektioner utförs av Tillsynsavdelningen vid Livsmedelsverket. Förfarandet innebär revision av kommunens kontroll inom ett sakområde.

Normerande inspektion finns beskrivet i kontrollplanens avsnitt 7.3.2.2. Namnet är ändrat till normerande kontroll och instruktionen för genomförandet har utvecklats under 2007 och en ny version fanns i mars 2008. Livsmedelsverket övervakar genom normerande kontroll, att den kommunala kontrollen är riskbaserad och ändamåls- enlig, d.v.s. att kontrollen uppfyller kraven i förordning (EG) nr 882/2004 och i förekommande fall, förordning (EG) nr 854/2004, samt att kontrollmyndigheten säkerställt att livsmedlen är säkra, dvs att verksamhetsutövaren vid livsmedels- företaget uppfyller kraven i förordning (EG) nr 178/2002.

Nedan rapporteras resultatet av de normerande kontroller som Livsmedelsverket utförde 2007, på mindre mjölkproduktanläggningar respektive inom

dricksvattenområdet.

5.2.3.1 Normerande kontroll inom området mindre mjölkproduktanläggningar

I enlighet med plan genomförde Livsmedelsverket tio normerande kontroller inom området mindre mjölkproduktanläggningar enligt verkets instruktion daterad 2007-05- 16. De områden som revideras enligt denna instruktion beskrivs i avsnitt 5.2.3.2 nedan. Fördelat på tre geografiskt skilda regioner i Sverige valdes tio kommuner, varav hälften hade deltagit vid någon av de samverkansträffar som Livsmedelsverket arrangerat under 2006 (SLLIPS-mjölk 2, jfr kontrollplanen avsnitt 4.2.6.1).

I figuren nedan presenteras de områden som kontrollerades, samt resultatet av de normerande kontrollerna.

Kontrollområden och andel (%) kontrollmyndigheter med noterad avvikelse inom kontrollerat kontrollområde, grupperad efter kontroll av 10 eller färre kontrollmyndigheter.

29 38 60 0 30 30 30 60 90 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åtgärdsuppföljning - kartläggning Mikrobiologiska kriterier - kartläggning Redlighet - oval, ostnamn, bäst före dag (n=7) Kommunikation - från myndighet till företag (n=8) HACCP-produktlinjer (n=5) Riskklassificering (n=10) Kontrollplan (n=10) Kontroll - kontrollmetoder, beslut mm (n=10) Utformning lokal & utrustning - mjölkråvara in (n=10) Kompetens (n=10) HACCP-system (n=10)

K

ontrollområden

Andel (%) bland kontrollerade kontrollmyndigheter med noterad avvikelse inom kontrollområdet

Sex av de utvalda kontrollområdena kontrollerades vid samtliga 10 kontroll- myndigheter. Viktigaste slutsatsen är att kompetensen hos inspektörerna hos de kontrollerade myndigheterna (kommunerna) behöver förstärkas. För samtliga kontrollerade kommuner behövdes det till olika grad ytterligare erfarenhet och kunskap vid bedömningen av företagarnas HACCP-system och utformning av lokaler (framförallt hur mjölkråvaran togs in i ren zon). Alla kommuner hade använt Livsmedelsverkets modell för riskklassificering, men inom området kontroll

(kontrollmetoder, beslut m.m.) och kontrollplan noterades brister hos några av kommunerna. De kommuner som deltagit i SLLIPS, 2006, hade bättre resultat än de som ej deltagit.

Resultatet visar att det är svårt och kostsamt för de lokala myndigheterna att

upprätthålla tillräcklig kompetens för att bedriva kontroll inom specialområden, t ex småskaliga ysterier. Oftast finns bara ett kontrollobjekt inom kommunen med denna typ av verksamhet. Vissa kommuner har samarbete om den generella livsmedels- kontrollen över kommungränsen, men oftast behövs större regioner för att antalet anläggningar ska bli tillräckligt stort för att upprätthålla bra kontroll inom

specialområden, t.ex. småskaliga ysterier. Resultatet är i överensstämmelse med Livsmedelsverkets erfarenheter från tidigare revisionstillfällen av kommunernas kontroll av mindre mjölkproduktanläggningar.

I syfte att förbättra kontrollen inom området har flera åtgärder vidtagits, se avsnitt 4.2.2.6.

5.2.3.2 Normerande kontroller utförda inom dricksvattenområdet

Enligt kommunernas rapportering till Livsmedelsverket av dricksvattenkontroll finns 2203 allmänna och 1408 övriga dricksvattenanläggningar i Sverige (rapport från kommunernas dricksvattenkontroll 2007 där 273 av 290 kommuner rapporterat). Rapporteringen avser samtliga dricksvattenanläggningar som omfattas av

dricksvattenföreskrifterna, SLVFS 2001:30 (jfr. kontroll av dricksvatten- anläggningar, avsnitt 4.2.3, där enbart kontrollresultat från större anläggningar presenteras).

Enligt plan genomförde Livsmedelsverket normerande kontroll i 20 kommuner med avseende på dricksvatten under 2007. Vid de normerande kontrollerna följdes verkets interna instruktion daterad 2007-05-16.

Vid de normerande kontrollerna gjordes revision av den kommunala myndighetens kontrollmetoder, åtgärdsuppföljning, plan för kompetensutveckling, fastställande av egenkontrollprogram, kontrollplan, rapportering, godkännande/registrering, interna revisioner, riskbaserad kontroll och beredskapsplan. Revision gjordes även av en dricksvattenanläggning. I de flesta fall besöktes även dricksvattenanläggningen som ingår i den lokala myndighetens kontrollansvar. Syftet med anläggningsbesöket var att se hur kommunens kontrollverksamhet fungerar i verkligheten. Vid

anläggningsbesöken kontrollerades bl.a. hur användarna får infomation om dricksvattnets kvalitet, underhållsplan för distributionsanläggning, rutin för informationsutbyte med exempelvis myndigheten vid problem, egenkontroll, processtyrning, driftövervakning, processkemikalier, dricksvattenkvalitet och råvattenkvalitet.

Efter de normerande kontrollerna skickades en kontrollrapport till den lokala kontrollmyndigheten. Till Livsmedelsverket har fram till den 7 maj 2008 inkommit åtgärdssvar från samtliga 20 kommuner. Komplettering på inkomna åtgärdssvar har begärts från vissa av kommunerna. Livsmedelsverket har ännu inte förelagt någon kommunal kontrollmyndighet att vidta åtgärder.

Resultatet från de normerande kontrollerna visar att den kommunala

kontrollmyndigheten inte uppfyllde målen, främst avseende kontrollmetoder, åtgärdsuppföljning, plan för kompetensutveckling, fastställande av egen-

kontrollprogram och kontrollplan. Målen var delvis uppfyllda avseende rapportering, godkännande/registrering, interna revisioner, riskbaserad kontroll och

beredskapsplan. Vid dricksvattenanläggningarna uppfyllde inte dricksvatten- producenten/tillhandahållaren målen avseende hur användarna får information om dricksvattnets kvalitet, underhållsplan för distributionsanläggning, rutin för

informationsutbyte med exempelvis myndigheten vid problem, egenkontroll och processtyrning. Målen vid dricksvattenanläggningarna var delvis uppfyllda avseende bl.a. driftövervakning och processkemikalier.

Revisionsresultatet visar att det kan vara svårt för de lokala myndigheterna att upprätthålla tillräcklig kompetens för att bedriva kontroll inom specialområden, t.ex. dricksvattenanläggningar. Med hänsyn till de förhållandevis få normerande

kontroller som utförts 2007 bedömer Livsmedelsverket att livsmedelskontrollen i landet inte är effektiv och ändamålsenlig. Den nya EG-lagstiftningen inom

livsmedelsområdet har ännu inte fullt ut fått genomslagskraft hos samtliga berörda myndigheter, bl.a har många kommunala kontrollmyndigheter ännu inte hunnit inarbeta rutiner enligt förordning (EG) nr 882/2004. Under året har den nya modellen för att riskklassificera tillsynsobjekt använts och en kontrollavgift har kopplats till modellen – ett uppskattat hjälpmedel för att riskbasera kontrollen i kommunerna. En stor del av kontrollmyndigheterna har fokuserat på att omgodkänna livsmedels- verksamheter, vilket innebär att den löpande kontrollverksamheten släpar efter. Under åren 2004 – 2006 utförde Livsmedelsverket 74 stycken normerande

inspektioner inom dricksvattenområdet. Inspektionerna var till stor del inriktade på kontroll av själva dricksvattenanläggningarna. De lokala kontrollmyndigheterna granskades dock inte i samma omfattning som skedde vid de normerande

kontrollerna 2007. Det är därför svårt att göra direkta jämförelser i kontrollresultaten avseende åren 2004 – 2006 jämfört med resultaten för 2007. Avsaknad av

måluppfyllelse både hos de lokala kontrollmyndigheterna som dricksvatten- producenterna/tillhandahållarna var dock i stort sett lika både vid de normerande inspektionerna 2004 – 2006, som vid de normerande kontrollerna 2007.

I syfte att förbättra kontrollen inom dricksvattenområdet har Livsmedelsverket vidtagit flera åtgärder, se avsnitt 4.2.3.4.