Till skillnad från SCB:s enkätprövning skedde själva datainsamlingen i skolprovliknande förhållanden, under två lektionstimmar med lärarövervak-ning och tydliga instruktioner för när det är en obligatorisk rast och när man får gå vidare med enkäten. Den situationen kan också tänkas påverka en del elever att svara enligt det som de uppfattar som den gällande normen. Efter-som en del ungdomar identifierar sig Efter-som normbrytare kan man förmoda att det också påverkat deras val av svarsalternativ, åt det andra hållet. Jämfört med 14-åringar, som också testades med hjälp av samma attitydfrågor, bör dock de flesta 18-åringarna ha uppfattat att enkäten inte var ett centralt prov eller lik-nande, och därför svarat utifrån de egna ställningstagandena.
Kort beskrivning av gymnasieskolan
Den faktiska fördelningen av elever på de olika gymnasieprogrammen varierar från år till år, vid undersökningstillfället vårterminen 2000 gick omkring hälf-ten av landets elever på de studieförberedande programmen, antingen på det naturvetenskapliga programmet, 23 procent eller på samhällsvetenskapspro-grammet, 29 procent. De övriga programmen hade en elevandel som varierade mellan 1 och 6 procent av samtliga gymnasieelever (Skolverket 2000a). Dessa siffror avser den faktiska fördelningen, som man i undersökningen inte lycka-des att återspegla fullt ut, trots alla ansträngningar. Eleverna på de studieförbe-redande programmen är överrepresenterade i det insamlande dataunderlaget, medan eleverna på de yrkesförberedande programmen är för få jämfört med verkligheten.25
Ungdomar som studerade på gymnasiets individuella program ingick inte i urvalsramen, eftersom de inte studerar samhällskunskap eller historia på gym-nasienivå. Under läsåret 1999/00 gick omkring sex procent av gymnasieele-verna på det individuella programmet, och de allra flesta lär ha vart i 16- eller 17-års ålder. Om detta saknas det dock närmare uppgifter. Men att utesluta eleverna på det individuella programmet har förmodligen inte bidragit till nå-got större avkall på målsättningen att studien ska omfatta samtliga 18-åringar i gymnasiet.
25
För att få en bättre balans har datafilen viktats om. Den omviktade datafilen är bättre, men inte helt perfekt, balanserad i jämförelse med den verkliga fördelningen av elever på de olika programmen. Den viktade datafilen har använts i alla analyser, med undantag för strukturell ekvationsmodellering. Anledningen till undantaget är att programmet Amos inte kan hantera vikter.
Elevunderlaget är för litet för att man ska kunna jämföra samtliga program med varandra, därför har jag kategoriserat programmen i fem olika program-grupper, omfattande mellan 210 och 908 elever var. Skolverket använde en liknande uppdelning både vid urvalsproceduren och i slutrapporten, men med naturvetar- och samhällsvetarprogrammen hopslagna i en och samma grupp (Skolverket 2003). Detta förde med sig två nackdelar, dels blev gruppen ’hög-skoleförberedande program’ alltför stor jämfört med de andra grupperna, dels gick man miste om en intressant jämförelsemöjlighet mellan naturvetar- och samhällsvetarprogrammen.
Elever som går på samhällsvetenskapsprogrammets inriktning ’samhällsve-tenskap’ utmärker sig genom att ha samhällskunskap som ett programspecifikt ämne. De har därför möjlighet att läsa fördjupningskurserna, B- och C-kursen i samhällskunskap, medan de övriga oftast bara läser A-kursen, som är gemen-sam för alla programmen. Elever på det naturvetenskapliga programmet har i likhet med samhällsvetare ofta visat goda studieresultat i grundskolan och räk-nar med att studera vidare i högskolan. Däremot har de oftast läst endast A-kursen i samhällskunskap. Frågan om fördjupade studier i ämnet samhällskun-skap kan bidra till att förklara skillnader i attityden till politiskt deltagande kan därmed besvaras på ett mer nyanserat sätt när man jämför elever på de olika högskoleförberedande programinriktningarna.
Tabell 3.1. Fördelningen av elever på de olika gymnasieprogrammen i studien. (Procent.) Programgrupp Antal elever Andel elever Program Antal elever Procent Naturvetenskapliga programmet 853 32 Nv +IB 857 32 International Baccalaureate 4 0 Sv 908 34 Samhällsvetenskaps-programmet 908 34 Byggprogrammet 32 1 Elprogrammet 30 1 Energiprogrammet 26 1 Fordonsprogrammet 97 4 Yrkesförberedande pojkdominerade 266 10 Industriprogrammet 81 3
Barn- och fritidsprogrammet 157 6 Yrkesförberedande
flickdominerade 210 8 Omvårdnadsprogrammet 53 2
Estetiska programmet 43 2 Handels- och admini-
strationsprogrammet 139 5
Hantverksprogrammet 50 2
Hotell- och restaurang
programmet 13 1 Livsmedelsprogrammet 1 0 Medieprogrammet 118 4 Övriga 404 16 Naturbruksprogrammet 40 2 Total 2645 100 2645 100
Ungdomar väljer gymnasieprogram efter intresse för inriktningen, tillgång på och behörighet till studieplatser. Dessutom väljer pojkar och flickor olika pro-gram. Det är mest pojkar på det naturvetenskapliga och mest flickor på det samhällsvetenskapliga programmet. Men de största skillnaderna avseende kön finns på de yrkesinriktade programmen (se tabell 5.2). Eftersom tidigare forskning om politiskt deltagande har visat skillnader i kvinnors och mäns politiska kunskaper, intresse och beteende, och eftersom det råder brist på goda förklaringar till varför dessa skillnader uppstår, väljer jag att hålla isär de tydligt pojkdominerade och flickdominerade yrkesförberedande programmen. En central del i denna undersökning är att pröva olika antaganden om vad som skapar skillnader i attityden till aktivt politiskt medborgarskap, och då kommer
de kontrasterande elevgrupperna att vara högintressanta att jämföra med var-andra.
Den femte programgruppen, övriga program, omfattar både studieförbere-dande och yrkesförberestudieförbere-dande program av olika slag. Det finns ingen relevant förklaring till varför dessa program bildar en gemensam grupp, utan det hand-lar helt enkelt om program som inte hör ihop med de andra fyra grupperna, och därför samlats i en övrig grupp.
Det är dock värt att nämna att den socioekonomiska rekryteringen är rela-tivt jämn till de nyare gymnasieprogram som ingår i gruppen övriga program, det vill säga det estetiska programmet och medieprogrammet (Skolverket 2000c). Det generella mönstret är annars att arbetarbarn i första hand väljer yrkesförberedande program och akademikerbarn högskoleförberedande (Skolverket 2000c).