6
Efter de förberedande analyserna är det nu tid att pröva studiens bärande hypo-tes, nämligen att skolan kan påverka ungdomars inställning till aktivt politiskt medborgarskap. I kapitel 4 undersöktes hur elevernas lärandemiljö och deras erfarenheter av deltagande i skolans beslutsfattande påverkar deras demokra-tiska kompetens. Resultaten visade att deliberativ klassrumsklimat har ett tyd-ligt positivt samband med demokratikunskaper, med ett undantag för de pojk-dominerade yrkesförberedande programmen. På motsvarande sätt kunde vi se att ungdomar som varit aktiva i elevrådet har ett starkare politiskt självförtro-ende än andra. Eftersom dessa effekter kvarstår, åtminstone till en del, även när de utsätts för en mycket hård prövning, finns det goda skäl att tro att ut-bildningsväsendet kan bidra till ett mer jämlikt politiskt deltagande. En person som har ett gott självförtroende i politiska frågor och som behärskar de vikti-gaste demokratiska principerna och förstår hur samhället styrs är väl förberedd för en aktiv roll i samhällslivet.
Frågan som ställs i denna studie är huruvida skolans demokratiarbete förbe-reder ungdomar för ett aktivt medborgarskap på likvärdigt sätt, oavsett vilket gymnasieprogram de går i. En delfrågeställning, som detta kapitel ämnar svara på, är vilken typ av politisk aktivitet som ungdomar är villiga att delta i, och vilken betydelse individens demokratiska kompetens har för attityderna till olika deltagandeformer. Det är först när dessa båda frågor är besvarade som vi kan värdera de eventuella samhällseffekterna av skolans demokratiarbete.
I ett första steg prövas ungdomars inställning till olika medborgerliga akti-viteter med hjälp av en modell som endast innehåller skolrelaterade faktorer. Dessa antas ha direkta effekter på inställningen till aktivt politiskt medborgar-skap, genom att elever som deltar i skolans beslutsfattande kan antas vara mer intresserade av att delta i politiska aktiviteter, enligt den deltagardemokratiska tesen. Deliberativ undervisning av samhällskunskap syftar till att både fördju-pa och bredda elevernas demokratikunskaper, något som också kan antas sti-mulera intresset för politiskt deltagande. Dessutom prövas hur skolans kratiarbete påverkar attityden till politiskt deltagande indirekt, genom
demo-kratisk kompetens. Individer med goda demokratikunskaper antas vara mer intresserade av att delta i olika politiska aktiviteter. Men, så som vi redan kun-nat observera, det är inte alltid som individens kunskapsnivå överensstämmer med den egna uppfattningen om densamma. Därför omfattar demokratisk kompetens två dimensioner: faktiska demokratikunskaper och politiskt själv-förtroende. Den uppdelningen gör det möjligt att kontrollera om det är de fak-tiska demokratikunskaperna eller ett gott politiskt självförtroende som är den viktigaste drivkraften bakom politiskt deltagande. För att underlätta tolkningen av denna, relativt komplicerade modell, presenteras först en tabell med bivaria-ta korrelationer mellan de olika indikatorerna för skolans demokratiarbete och attityden till aktivt politiskt medborgarskap.
Tabell 6.1 Skolans demokratiarbete och aktivt politiskt medborgarskap. (Bivariata korrelationer.)
Attityden till Valdeltagande Partimed-lemskap Fredliga demonstra-tioner Trafikblocke-ring Socialt frivilligarbete Elevrådserfa-renhet +.09** +.12** +.05* -.02 +.02 Egna initiativ till att förbättra skolan
+.12** +.18** +.20** +.07** +.11**
Politiska
sam-tal med lärare +.19** +.22** +.19** +.06** +.10**
Deliberativt klassrumskli-mat +.28** +.10** +.11** -.13** +.16** Traditionell undervisning +.03 -.03 -.04 +.02 +.05* N (min/max) 2149–2442 2076–2377 2092–2390 2166–2472 2044–2317 Pearson’s r. Markering ** innebär att korrelationen är signifikant på .01 nivån, och * på .05 nivån. Initiativtagande mättes med hjälp av frågan ’Har du under det senaste året gjort något för att för-bättra hur det är på din skola?’.
Politiska samtal med lärare mättes med hjälp av två frågor, hur ofta man diskuterar svensk respek-tive internationell politik med lärare. Deliberativt klassrumsklimat mättes med hjälp av en frågeska-la innehålfrågeska-lande sju påståenden om öppet samtalsklimat. Resultaten ovan baseras på en kvartilin-delning av en latent variabel (faktorkomposit), beräknad utifrån frågeskalan.
Traditionella undervisningsformer mättes med hjälp av en frågeskala innehållande fem påståen-den om traditionell undervisning. Resultaten ovan baseras på en kvartilindelning av en latent variabel (faktorkomposit), beräknad utifrån frågeskalan.
Det finns tydliga samband mellan de olika inslagen i skolans demokratiarbete och de fem attityderna till aktivt medborgarskap (se tabell 6.1). Framför allt är det deliberativt klassrumsklimat, politiska samtal med lärare och egna initiativ till att förbättra något i skolan som har tydliga positiva samband med de olika
deltagandeformerna. Även här bör vi uppmärksamma ett negativt samband mellan deliberativt klassrumsklimat och attityden till illegala protestaktioner, här illustrerad med hjälp av deltagande i trafikblockering som en form av pro-test.
I figuren nedan presenteras den fullständiga analysmodellen. Modellens vänstra del är bekant sedan tidigare, och resultaten är redovisade i tabell 4.10. Samtliga skolrelaterade faktorer antas påverka både demokratisk kompetens och attityden till olika former av aktivt politiskt medborgarskap. Påverkan till det senare antas vara både direkt och indirekt genom demokratisk kompetens.
Figur 6.1. Skoleffekter på attityden till aktivt politiskt medborgarskap. (Konceptuell modell.)
Deltagande i
skolans beslutsfattning: Elevråd
Egna initiativ till att förbättra miljön
Lärandemiljön:
Deliberativt klassrumsklimat Traditionell undervisning Politiska samtal med lärare
Demokratisk kompetens: Demokratikunskaper Politiskt självförtro-ende Attityden till politiskt medborgarskap: Rösta Partimedlemskap Demonstrera Trafikblockad Socialt frivilligarbete
Analysen av demokratisk kompetens (se tabell 4.10) visade att omkring hälften av variansen i ungdomarnas demokratikunskaper och omkring tio procent i politiskt självförtroende kan förklaras med hjälp av skolrelaterade faktorer. Nu fortsätter analysen till modellens nästa led. Frågeställningen gäller vilka fakto-rer som kan förklara variation i elevernas attityder till aktivt politiskt medbor-garskap.
Attityden till de fem aktivitetsformerna har analyserats i fem identiska strukturella ekvationsmodeller, med hjälp av analysprogrammet Amos 4. En första iakttagelse, baserad på andelen förklarad varians, är att modellen funge-rar bäst i två av fallen, fallen: attityder till att rösta (R2=.35) och partimedlem-skap (R2=.25). Även inställningen till demonstrationsdeltagande får en hygglig andel förklarad varians. Attityden till trafikblockering och socialt frivilligarbe-te har däremot infrivilligarbe-te särskilt mycket att göra med demokratisk kompefrivilligarbe-tens eller erfarenheter från skolan. Modellen förklarar 35 procent av variansen i attityden till att rösta, 25 procent i attityden till partimedlemskap, 12 procent i
demon-strationsdeltagande, 7 procent i attityden till trafikblockering och 5 procent i attityden till socialt frivilligarbete.
I tabell 6.1 nedan redovisas endast de direkta effekterna av skolans demo-kratiarbete på attityden till de olika medborgerliga aktiviteterna, effekterna på demokratisk kompetens är identiska med värden i tabell 4.10.
Tabell 6.2. Förklaringsmodell skolan. Samtliga elever. (Standardiserade regressionskoefficienter, andel förklarad varians).
Indikator Standardiserade stigkoefficenter, Analysverktyg Amos 4/Streams 2. Attityd till Rösta
Partimed-lem Demon-strera Trafikblock-ad Socialt frivilligarbete Elevråd (-.01) (+.03) (-.00) (-.04) (+.03) Egna initiativ +.04 +.07 +.11 +.05 +.10
Politiska samtal med lärare (+.02) +.09 +.07 +.05 +.07 Deliberativt klassrumskli-mat +.14 (-.02) +.05 -.14 +.13 Traditionell undervisning (-.01) (+.02) (+.01) +.07 (+.02) Demokratikunskaper +.44 (-.01) +.11 -.14 -.14 Politiskt självförtroende +.22 +.45 +.23 +.14 (+.03) R2 .35 .25 .12 .07 .05 n= 2639
Attityden till att rösta: RMSEA .052, chi2=783, df=96, p<.00 Attityden till partimedlemskap: RMSEA .052, chi2=783, df=96, p<.00 Attityden till att demonstrera: RMSEA .052, chi2=781, df=96, p<.00 Attityden till trafikblockering: RMSEA .052, chi2=775, df=96, p<.00 Attityden till socialt frivilligarbete: RMSEA .052, chi2=776, df=96, p<.00
Gräns för signifikans t>+1.96 / t<-1.96. Icke-signifikanta koefficienter inom parentes.
Kommentar: Attityden till de olika medborgerliga aktiviteterna omfattar följande frågor: Hur troligt är det att du kommer a) att rösta i nationella val? b) bli medlem i ett politiskt parti? c) delta i en fredlig demonstration? d) blockera trafiken som en form av protest? e) arbeta frivilligt för att hjälpa gamla och fattiga i samhället?. Fyra svarsalternativ gavs: ’Det gör jag säkert inte’, ’Det gör jag nog inte’, ’Det gör jag nog’ och ’Det gör jag säkert’, förutom ’Vet ej’-alternativet. I analysen är ’Vet ej’-svaren kodade som bortfall.
Analyserna ger flera intressanta resultat. För det första, olika politiska aktivite-ter attraherar individer med olika starka och svaga sidor i sin demokratiska kompetens. Individer med goda demokratikunskaper är mer positivt inställda till framtida valdeltagande och demonstrationsdeltagande och mer negativt inställda till illegala protestaktioner samt socialt frivilligarbete, allt annat lika. Den positiva effekten av demokratikunskaper på attityden till
partimedlem-skap, som vi kunde se i den bivariata analysen i figur 4.1 har försvunnit i den-na utökade aden-nalysmodell. Individens politiska självförtroende däremot behåller den positiva effekten avseende samtliga aktivitetsformer, med undantag för socialt frivilligarbete (jämför med figur 4.2).
Analysen i kapitel 4 visade att deliberativ klassrumsklimat främjar demo-kratikunskaper (se tabell 4.10). I tabellen ovan kan man läsa att deliberativt klassrumsklimat dessutom har en direkt positiv effekt på attityden till valdelta-gande, att demonstrera och att delta i socialt frivilligarbete. Dessutom finns ett negativt samband med attityden till trafikblockering. Det innebär att, oavsett demokratisk kompetens, ungdomar som under lektioner i samhällskunskap upplever en samtalskultur som tillåter alla att uttrycka sin mening är mindre intresserade att delta i protestaktioner. De har med andra ord en större tilltro till de traditionella demokratiska påverkanskanalerna jämfört med ungdomar utan erfarenheter av deliberativ samtalskultur.
Dessutom kan vi i tabell 6.1 se att elever som har tagit initiativ till att för-bättra något i den egna skolan är mer positivt inställda till samtliga aktivitets-former, allt annat lika. Detsamma gäller även för elever som ofta samtalar om politik med sina lärare, med undantag för valdeltagande. Sammantaget kan vi dra slutsatsen att skolans demokratiarbete främjar ungdomars vilja att aktivt delta i samhällslivet, både genom att stärka deras demokratiska kompetens och genom en direkt positiv effekt på attityden till att delta i olika aktiviteter. Det finns flera detaljer som är värda att uppmärksammas, och här nedan följer en kort genomgång aktivitet för aktivitet.
Attityden till att rösta i framtiden har starka samband med de båda dimen-sionerna av demokratisk kompetens, framför allt med demokratikunskaper. Och som redan sagts, ungdomar som upplever att samtalsmiljön fungerar deli-berativt är betydligt mer benägna att svara att de kommer att rösta i framtida val. Skolans demokratiarbete har med andra ord en potential att påverka ung-domars inställning till valdeltagande. Det bekräftas även i andelen förklarad varians, vilket är 35 procent och kan anses vara tillfredsställande eftersom de flesta analysmodellerna stannar på den nivån, till exempel slutmodellen avse-ende valdeltagande i Voice and Equality, 36 procent (Verba, Schlozman & Brady 1995:446).
Attityden till partimedlemskap har ett mycket starkt samband med indivi-dens politiska självförtroende, men inget samband alls med indiviindivi-dens faktiska demokratikunskaper. Ungdomar med starkt politiskt självförtroende är intres-serade av partipolitik, och intresset begränsas inte av eventuellt bristfälliga demokratikunskaper. Politiskt självförtroende samvarierar med intresset att diskutera politiska frågor med samhällsläraren och med aktivt deltagande i skolans beslutsfattande, både i form elevrådsarbete och eget initiativtagande. Två av dessa faktorer, nämligen erfarenhet av att ta egna initiativ för att
för-bättra något i skolan och politiska samtal med läraren, har även självständiga direkta effekter på intresset att gå med i ett politiskt parti.
Attityden till demonstrationsdeltagande har ett positivt samband med båda dimensionerna av demokratisk kompetens, framför allt med politiskt självför-troende. När man granskar direkta effekter av skolans demokratiarbete fram-står effekten av eget initiativtagande som starkast, följt av politiska samtal med lärare.
Ungdomar med bristande demokratikunskaper, men med hyggligt politiskt självförtroende är mer villiga än andra att delta i en trafikblockad som en form av protest. Här ser vi också för första gången en effekt av traditionell under-visningsmetod. Ungdomar som beskriver sin lärandemiljö som traditionell – med lärare som föreläser och där elever mestadels arbetar med vanliga läro-böcker – är mer positivt inställda till att delta i en trafikblockad jämfört med andra. Bilden blir ännu tydligare i och med att effekten av deliberativ under-visning är den motsatta. Elever med öppen samtalsmiljö i klassrummet är mindre benägna att delta i trafikblockad än andra. Det kan tolkas som ett bevis på att dialog i klassrummet fungerar som en förberedelse till en kommande samhällsdialog, och att ungdomar som går miste på en inlärning av deliberativ samtalsteknik är mer beredda att föra sin vilja fram genom olagliga aktioner än genom ord.
Attityden till socialt frivilligarbete har inget samband med politiskt själv-förtroende, men ett negativt samband med demokratikunskaper. Det innebär att ungdomar som inte är särskilt välorienterade i hur demokratin fungerar och som har ett svagt politiskt självförtroende är mer benägna än andra att svara att de kommer att arbeta frivilligt för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Men även skolan hjälper till att fostra framtida volontärer. Gynnsamma inslag i sko-lans demokratiarbete är deliberativ klassrumsmiljö, en klassrumskultur som möjliggör politiska samtal mellan elever och lärare och en demokratisk organi-sation som främjar elevers initiativtagande.
fekt.