Intresset för politik är en central förklaring för politiskt deltagande, men det politiska intresset kan tänkas spela olika roll beroende på vilken aktivitet man vill förklara. Det normativa trycket är hårt avseende valdeltagande – av samtli-ga 18-årinsamtli-gar anser 87 procent att en god medborsamtli-gare bör rösta när det är val – något som kan antas minska effekten av politiskt intresse som förklaring. Där-emot kan man förmoda att politiskt intresse spelar en viktig roll avseende in-ställningen till partimedlemskap och demonstationsdeltagande. Mer ovisst är hur politiskt intresse relaterar till illegala politiska aktioner och till socialt fri-villigarbete.
Det politiska engagemanget mäts här både med hjälp av frågor om uttalat subjektivt intresse och om hur ofta som man talar om politik med jämnåriga och hur intensivt som man följer olika mediers nyhetsrapportering. Svaren ger en något motsägelsefull bild; medan majoriteten av de unga, 56–57 procent, tar avstånd från påståendet ”jag är intresserad av politik” och diskuterar aldrig eller sällan politiska frågor med sina jämnåriga, följer nästan alla tv-nyheterna och läser i tidningar vad som händer i Sverige eller i andra länder. Andelen som regelbundet lyssnar på radionyheter är något lägre, och knappt en tredje-del svarade att de ibland eller ofta använder Internet för att följa up politiska nyheter.
Vad gäller det sistnämnda, Internetanvändandet, bör man notera att uppgif-ten är hämtad år 2000. Eftersom Internet når allt fler är den siffran säkert högre i dagens läge, inte minst tack vare att de unga gärna besöker kvällstidningarnas webbplatser. Aftonbladets webbplats, tillsammans med MSN-tjänster är de mest besökta svenska webbplatserna bland internetanvändare, bland ungdomar är olika chat- och söksidor populärast, exempelvis MSN, Google och Lunar-storm, men även aftonbladet.se hör till de mest besökta webbplatserna bland de unga (www.indikat.se 2005; 2006).
De sammanlagt åtta frågorna som mäter politiskt intresse bildar två tydliga dimensioner, varav den ena återspeglar individens politiska intresse och den andra medievanor. Användandet av Internet i syfte att söka politiska nyheter faller inte in särskilt väl i någon av dimensionerna, men eftersom faktorladd-ningen är något högre i dimensionen för intresse placeras frågan där (se tabell 5 i bilaga 2).
Det politiska engagemanget varierar en hel del mellan programmen, något som framgår av tabell 5.4. Ungdomarna på naturvetarprogrammet är mest poli-tiskt intresserade (33 procent i den högsta kvartilen), medan eleverna på de
flickdominerade yrkesförberedande programmen är minst intresserade av poli-tiska frågor (6 procent av eleverna i den högsta kvartilen). Eleverna på sam-hällsvetarprogrammet är också mer engagerade än genomsnittet, men andelen är lägre jämfört med naturvetarprogrammet.
Skillnaderna i mediebruk är mindre. De flesta eleverna på samhälls- och na-turvetarprogrammet är flitiga nyhetskonsumenter, medan eleverna på de pojk-dominerade yrkesprogrammen visar lägst intresse. Intressant nog är spridning-en avsespridning-ende mediebruk relativt stor bland eleverna på de flickdominerade yr-kesförberedande programmen. I den gruppen ryms både de som regelbundet följer med i mediers nyhetsutbud, med en andel som är lika hög som på de studieförberedande programmen, men också många ungdomar med endast sporadiska medievanor.
Politisk systemtilltro är en annan väletablerad förklaring till politiskt delta-gande, och forskningen relateras oftast till David Eastons analytiska arbete där olika nivåer av politiskt förtroende identifieras (Easton 1965; 1975). I ett histo-riskt perspektiv har de nordiska länderna kännetecknats av en hög tilltro till politiker och det politiska systemet (Norris 1999). Det tidigare höga politiska förtroendet har dock sjunkit i Sverige, samtidigt med valdeltagandet och anta-let partimedlemmar (Holmberg 1999a). Kanske har Sören Holmberg kommit på rätt spår när han drar slutsatsen att misstron baseras en rationell reaktion från väljarens sida på politikens utfall. Förtroende grundas enligt Holmberg på individens bedömning av vad staten gör och vad de själva får ut av politiken, där en negativ balans ger upphov till minskat förtroende (Holmberg 1999a). En alternativ förklaring är att politiskt förtroende framför allt har att göra med om man sympatiserar med det styrande partiet eller inte. De som stödjer partiet som har regeringsmakten visar högre politiskt förtroende än de som föredrar något av oppositionspartierna (Newton 1999).
Frågorna som ungdomarna fick ta ställning till och som berör deras förtro-ende för politiska aktörer redovisas i tabell 5.3 nedan.
Tabell 5.3. Systemtilltro. (Procent.)
Politikerna bryr sig mycket om vad vi alla tycker om nya lagar
Politikerna gör sitt bästa för att ta reda på vad vanliga män-niskor vill
Regeringen lyssnar när människor sluter sig samman för att kräva förändringar
Procent Procent Procent
Håller absolut inte med Håller inte med Håller med Håller absolut med Vet ej Total 10 41 28 2 19 100 9 46 24 2 19 100 5 27 46 44 18 100
Andel svar som saknas 2 2 2
n=2645
Tabell 5.3 visar att de flesta ungdomarna väljer något av de mellersta svarsal-ternativen när de tillfrågas om sitt förtroende för politiker och det politiska systemet. Endast några få har ett högt förtroende och omkring en av tio är mycket avståndstagande. Faktoranalyser visar att de tre frågorna om politiker-förtroende bildar en sammanhållen dimension, och resultatet i form av en la-tent variabel kommer att användas i de fortsatta analyserna (se tabell 6 i bilaga 2).
Tilltron till politiker och det politiska systemet är högst bland eleverna på de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen (se tabell 5.4). Den klart lägsta tilltron finns bland eleverna på de pojk- respektive flickdomi-nerade programmen. En möjlig förklaring till den låga tilltron till politiker och det politiska systemet hos dessa elever är deras låga demokratikunskaper och deras låga intresse för politik, båda två egenskaper som förklarar politikermiss-tro (Holmberg & Oscarsson 2004:248-256). Ett ännu bryskare avståndstagande brukar beskrivas som poliskt apati, vilket innebär att man ignorerar mediers politiska rapportering och inte diskuterar politik med vänner eller bekanta. En bland misstrons arketyper i Tommy Möllers undersökning om politisk misstro är just en politisk apatisk individ (Möller 2000:171-174), och beskrivningen av polisk apati stämmer väl överens med det politiska förhållningssättet framför-allt bland elever på de pojkdominerade yrkesförberedande programmen, som framkommer i tabell 5.4.
Tabell 5.4. Gymnasieungdomars förhållningssätt till politik, indelat efter gymnasieprogram. (Procent.) Kvarti-ler Naturve- tar-program, IB Samhälls- vetar-program Yrkesförb. pojkdom. program Yrkesförb. flickdom. program Övriga program Samtliga program Nedre 15 22 34 55 31 25 Mellan 52 48 54 39 52 50 Politiskt intresse Övre 33 29 12 6 17 25 Nedre 25 22 35 30 22 25 Mellan 47 52 52 43 53 50 Mediebruk Övre 28 26 12 27 25 25 Nedre 23 23 35 29 26 25 Mellan 47 50 54 59 51 50 Systemtill-tro Övre 30 27 12 13 23 25 n 857 908 266 211 404 2646
Kommentar: Yrkesförberedande pojkdominerade program omfattar följande nationella program: bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammet. Yrkesförberedande flickdominerade program omfattar följande nationella program: barn- och fritidsprogrammet, omvårdnadsprogrammet. Övri-ga program omfattar följande nationella program: estetiska, handels- och administrations-, hant-verks-, hotell och restaurang-, livsmedels-, medie- och naturbruksprogrammet.
Politiskt intresse mättes med hjälp av fyra frågor: ställningstagande till påståendet ’Jag är intresse-rad av politik’, hur ofta man diskuterar svensk respektive internationell politik med sina jämnåriga samt hur ofta man använder Internet för att få nyheter om politik eller om andra länder. Av svaren har bildats en faktorkomposit variabel. Kategoriindelningen har genomförts med hjälp av kvartilin-delning.
Mediebruk mättes med hjälp av fyra frågor: hur ofta man läser artiklar i tidningar om vad som händer i Sverige respektive i andra länder, hur ofta man ser på tv-nyheter och hur ofta man lyss-nar på radionyheter. Av svaren har bildats en faktorkomposit variabel. Kategoriindelningen har genomförts med hjälp av kvartilindelning.
Systemtilltro mättes med hjälp av tre frågor: ’Politikerna bryr sig mycket om vad vi alla tycker om nya lagar’, ’Politikerna gör sitt bästa för att ta reda på vad vanliga människor vill’ och ’Regeringen lyssnar när människor sluter sig samman för att kräva förändringar’. Av svaren har bildats en faktorkomposit variabel. Kategoriindelningen har genomförts med hjälp av kvartilindelning. Denna första analys av möjliga bakomliggande förklaringar till sambandet mellan olika gymnasieprogram och inställningen till politiska aktiviteter har varit framgångsrik. Verkligheten har stämt överens med antagandet att det finns betydande skillnader avseende de undersökta egenskaperna mellan gym-nasieelever på de olika programmen. Den förväntade variationen mellan olika egenskaper och erfarenheter och gymnasieprogram har kunnat bekräftas, med ett enda undantag. Fördelningen av unga som är födda utanför Sverige är jämn mellan programmen, något som talar emot att invandrarbakgrund är en egen-skap som kan förklara de tydliga skillnaderna i politiska attityder mellan elever på de olika programmen.