Kraftansamling och handlingsberedskap

Efter min introduktion inleddes andra fokusgruppstillfället med en öppen allmän diskussion om hur det varit att göra uppgiften. Samtliga i gruppen var förvånade över hur lång listan över det som de konsumerat och använt under en dag blev.

En dags konsumtion

Andra diskussionspunkten handlade mer specifikt om att de skulle berätta om sin konsumtion/användning under en dag. Vidare skulle de ta reda på vart det som de konsumerat/använt hade sitt ursprung och hur det nått till dem. Deltagarna berättade att det uppmärksammat att många varor så som kläder och elektronik i stort sett aldrig kom från Sverige utan främst från Asien. De hade också reflekterat över att även om det står ett visst produktionsland på en vara så kan delar av varan tillverkas på flera andra ställen, så varors transporter såg de som en betydande miljöpåverkan. Det diskuterades även att kvalitets- och lyxvaror ofta verkade vara producerade i i-länder, som exempel gavs munspel från USA och Tyskland samt vin och cognac från Frankrike. Vidare diskuterades den mat som de konsumerat. Uppfattningen var att mat som smör, ost, bröd, mjölk, fil, potatis kom från Sverige men att deltagarna när det gällde kyckling och fläskkött inte visste om ursprungslandet var Sverige eller Danmark. De var i flera fall osäkra på var maten de åt kom från, men konstaterade att en stor del skulle kunna vara importerad. När det gällde kaffe, te och många sorters frukt var de säkra på att ursprunget inte var svenskt.

Diskussionen gick sedan in på konsumtion av energi. Endast en i gruppen betalar för den el som hans hushåll förbrukar, de andras elförbrukning betalas antingen genom schablonavgift eller ingår som en del i hyran. Det diskuterades att studenter generellt sett har hög energiförbrukning, deras datorer står på för jämnan, de har mobilladdare och andra laddare inkopplade och är allmänt sett hemma ganska mycket och utnyttjar mer energi om dagarna än de som jobbar. Deltagarna menade att det hade varit bättre om alla fick betala för den energi som de förbrukar, för om det ingår i hyran finns inga incitament till att spara, elen känns då som gratis.

Samtalet övergick i att handla om transporter av varor igen och deltagarna försökte sig på att rangordna transporter efter hur miljövänliga de är. Deltagarna var överens om att flyg är det sämsta transportsättet och att vägtransporter som lastbil var näst sämst. Därefter uppstod oenighet bland deltagarna om ifall tåg eller båt är bäst ur miljösynpunkt. Några menade att tåg är bättre så länge elen kommer från förnyelsebara energikällor, en annan menade att båt borde vara bättre eftersom de kan frakta så stora volymer.

Konsumtionens miljöpåverkan

Den tredje diskussionspunkten handlade om vilka effekter som deltagarnas konsumtion/användning har på miljön och var de tror att deras konsumtions största miljöpåverkan ligger. Deltagarna nämnde deras konsumtion av varor som en stor miljöpåverkan, framförallt med avseende på alla transporter av varorna innan de når konsumenten och att varorna genererar en massa skräp som bara slängs. Endast en i gruppen uppgav sig vara nöjd med sin källsortering, de andra kände sig rätt dåliga och menade att de skulle kunna göra bättre ifrån sig. Merparten av deltagarna transporterade sig främst med cykel eller gång vilket de såg som bra ur miljösynpunkt. En deltagare åkte främst kollektivt för att transportera sig och hans uppfattning var att det borde bidra till en betydande miljöpåverkan eftersom det blir så många transporter per dag. De andra höll inte med utan menade att det ändå borde vara rätt miljövänligt eftersom det är många som åker kollektivt och därmed delar på utsläppen.

Att minska miljöpåverkan

Därefter började gruppen diskutera hur de skulle kunna minska miljöpåverkan från sin konsumtion och vilka hinder och möjligheter de såg ifall de skulle vilja minska sin konsumtions miljöpåverkan. Deltagarna nämnde att de skulle kunna källsortera mer, köpa mer närproducerade varor och deltagaren som åkte kollektivt var sugen på att skaffa en cykel. De

samtalade om att de egentligen skulle kunna avstå från mycket som de konsumerar och de såg stora möjligheter till att minska sin miljöpåverkan. Som hinder nämnde de ekonomi, att ekologiskt och miljövänligt ofta är dyrare. Bekvämlighet, tillgänglighet och valmöjlighet nämndes även som hinder. Det är bekvämt att köpa det man är van vid, det tar längre tid att leta efter miljövänliga varor och dessutom kanske inte allt finns. Bristande vilja och engagemang uppgavs också som hinder. De sade att de vill vara miljövänliga men att de behövde en sista knuff i form av incitament från statligt håll för att de verkligen skulle göra något. Diskussionen fortsatte att kretsa kring vilka hinder och möjligheter de såg inför att minska sin miljöpåverkan. Ett urval av de ämnen som belystes var gratis kollektivtrafik, miljöbilar, mer marknadsföring av ekologiska och miljömärkta varor, större utbud ekologiska och miljömärkta varor samt införande av fler regler som styr produktionen åt ett miljövänligt håll.

Diskussionen avslutades med att jag frågade deltagarna hur de tyckte att det har varit att delta i fokusgruppen och samtliga deltagare var positiva till deltagandet och menade att det hade varit lärorikt.

5.2 Fokusgrupp 2

Den andra fokusgruppen bestod av två sambopar. Det ena paret bor i en villa på landsbygden utanför en mindre stad i södra Sverige. Mannen är 29 år och kvinnan 33 år och de har två barn på 2 och 10 år. Mannen arbetar och kvinnan är för tillfället arbetslös. Det andra paret bor även de i villa, belägen i ett mindre samhälle utanför samma stad som det första paret. Kvinnan är 26 år och student, mannen är 30 år och arbetande. De båda paren känner varandra väl. Deltagarna från denna fokusgruppen kommer att vid citering att benämnas som:

John, 29 år, arbetande, landsbygd Lisa, 33 år, arbetslös, landsbygd

Rebecka, 26 år, student, mindre samhälle Stefan, 30 år, arbetande, mindre samhälle

5.2.1 Dialog och samhörighet

Efter Planetenavsnittet var deltagarna lite undrande över vad de skulle diskutera, jag förklarade återigen för dem att det var deras tid att diskutera de tankar, känslor, upplevelser och åsikter som dykt upp under avsnittet eller som har kopplingar till ämnet.

Deltagarna började i en reflektion kring vilken orättvis värld vi lever i och just denna reflektion om orättvisan i världen återkom deltagarna till på flera ställen under diskussionen. De menade att det är svårt att förstå att saker som är självklara i deras vardag inte är det för alla i världen. En deltagare menade att dessa orättvisor känns så ogreppbara sprider en känsla av hopplöshet inför vilka möjligheter man har att påverka i världen. En annan deltagare tog upp att man är född i en livsstil med vanor och att det handlar om att bryta dessa vanor för att kunna göra någon skillnad.

En annan i gruppen tog upp att samhället ställer vissa krav på dess invånare, att man måste ha vissa bekvämligheter och det uppstod en diskussion om detta. Det diskuterades också att det är väldigt svårt att känna sig nöjd idag. Hon utvecklade att det är pengar är som styr allting, att alla vill ha bara ha mer och mer pengar och ingen bryr sig om vilka konsekvenser det kan leda till. Då ekonomin styr det mesta menade en tredje deltagare att en möjlig lösning på problemet skulle vara att beskatta sådant som inte är miljövänligt och att det i sin tur skulle driva på företagen att inte satsa på sådant som skadar miljön.

Samma deltagare tog upp att man får ta en sak i taget, att exempelvis börja med att minska sin energianvändning och sedan fortsätta att hela tiden ta sig an andra områden. Här poängterades även att politiker har ett ansvar att se till att denna utveckling styrs på rätt sätt. Samtalet gick sedan över i att handla om att det är en stor omsättning på tekniska prylar som mobiler, datorer och TV. De talades om att folk ständigt måste investera i nya tekniska prylar eftersom de snabbt blir omoderna, att den bristande kvaliteten gör att de går sönder alldeles för fort eller att nya system som digital-tv utvecklas. Diskussionen handlade om att utvecklingen skapar behov hos oss att hela tiden konsumera mer och mer. Tonen i diskussionen var i detta skede upprörd och en deltagare uttryckte sitt missnöje genom att flera gånger poängtera att vi någon gång måste nöja oss med vad vi har och inte ständigt utveckla och konsumera nytt.

Deltagarna var eniga om att människor behöver mer kunskap och vetskap om miljön för att ändra sig. En deltagare nämnde det senaste halvårets klimatkampanjer på internet, tv och i Aftonbladet. Detta väckte en livlig diskussion där deltagarna inte riktigt var lika eniga. Vissa menade att de inte orkar ta in den skrämsel och de hotbilder som media presenterar utan de efterfrågade mer positiv och konstruktiv information. I kampanjerna behövs någon som vet hur man får folk att ändra sig, menade en deltagare. Just vikten av ökad kunskap och förståelse återkom deltagarna till vid flera tillfällen i diskussionen.

Övriga diskussionsämnen i gruppen handlade om varför det är dyrare med ekologiska och miljövänliga varor, att rättvisemärkt borde spridas och anammas av fler företag, Al Gore och hans film En obekväm sanning kom på tal och regnskogsskövling togs upp.

I slutet av träffen delade jag ut och förklarade uppgiften för deltagarna och vi kom överens om när nästa träff skulle ske. På grund av att gruppen hade svårt att finna en tid en vecka efter första träffen, bestämde de att de fick nöja sig med fyra dagar emellan fokusgruppstillfällena.

5.2.2 Kraftansamling och handlingsberedskap

Efter min introduktion till det andra fokusgruppstillfället startade diskussionen med en övergripande reflektion över hur det varit att göra uppgiften. Deltagarna förklarade att de i efterhand kände att de borde ha haft fler dagar till att arbeta med uppgiften och att de nu bara kände sig halvklara. Ena paret i gruppen hade valt ut en helgdag för att skriva ner vad de konsumerat och använt och menade att det inte gett ett riktigt representativt resultat då de konsumerar mer en vardag. En deltagare hade lagt märke till att man konsumerar väldigt mycket och hela tiden, något som man inte tänker på i vanliga fall.

En dags konsumtion

Under punkt två berättade paren vad de konsumerat och använt under en dag. De konstaterade att de inte kollat upp varifrån mycket av det som de konsumerat haft sitt ursprung. Men några exempel som angavs var äpplen från Kina och närproducerad kyckling. Ena paret hade ätit smörgåstårta, som blivit över från ett kalas och de reflekterade över att den smörgåstårtan transporterats långt innan den nådde deras hem och att det egentligen hade varit bättre att de själva köpt ingredienser och gjort den hemma.

Deltagarna nämnde att de hade transporterat sig med bil och jag frågade dem om de hade någon uppfattning om hur långt de färdas med bil per dag. Efter lite resonerande kom de fram till att de per par kör ungefär 5 mil om dagen. Diskussionen om transporter ledde in deltagarna på att reflektera över att de varor man köper kan ha transporterats långt innan de når konsumenten. En deltagare tog upp fiskpinnar som exempel och förklarade att fisken fiskas i Alaska, skickas till Kina för rensning, att fiskpinnarna tillverkas i Tyskland och säljs i Sverige.

Konsumtionens miljöpåverkan

Under den tredje punkten skulle deltagarna diskutera var deras konsumtions största miljöpåverkan ligger och diskussionen startade med ett konstaterade att de ständigt använder energi. Ena paret berättade att deras elförbrukning låg på 15 000 kWh per år och det andra parets låg på 6500 kWh om året. Att det ena parets förbrukning var lägre förklarade de med att de inte använder el till uppvärmning eftersom de har vedpanna. Det andra parets uppvärmning sker med jordvärme och att jordvärmepumpen drivs av el. För att minska energiförbrukningen använde det ena paret enbart lågenergilampor och båda paren hade energisnåla vitvaror. De samtalade om att det går att köpa miljövänlig el och att det är bra, men att ingen av paren var villiga betala mer för det. Förutom att energiförbrukning står för en betydande miljöpåverkan pekade de på att det blir mycket sopor och att de inte källsorterar allt som går att sortera, vilket de inte tyckte var bra eftersom de då slösar på resurser som skulle kunna återvinnas. Konsumtion av mat och transporter menar de också bidrar till mycket föroreningar av miljön.

Att minska miljöpåverkan

Om hur deltagarna kan minska sin konsumtions miljöpåverkan samt vilka hinder och möjligheter de ser om de skulle vilja göra detta, handlade nästa diskussionspunkt. Förslag som att skaffa en kompost, att återanvända saker, att handla närproducerade varor och att bli bättre på att källsortera nämndes. De två männen arbetar på samma arbetsplats och det diskuterades att de skulle kunna samåka till jobbet. Detta ledde över i att en av männen menade att han egentligen skulle kunna åka buss till jobbet, men att han tyckte att det var för dyrt att betala 500 kr i månaden för ett busskort. Efter en diskussion och lite kalkylerande om vad det kostar honom att åka bil till jobbet kom det fram att det kostar honom 500 kronor mer att åka bil än buss. Deltagarna var överens om att detta bevisar vilka konstiga prioriteringar man har och att bekvämlighet i vissa fall styr över pengar. Ett annat hinder som gruppen tog upp var att man är beroende av bil när man bor på landsbygden eller i ett mindre samhälle och att det transportmässigt är lättare att vara miljömedveten när man bor i en stor stad.

För att minska sin miljöpåverkan diskuterade gruppen att de borde källsortera bättre och testa handla ekologiskt. Deltagarna kom fram till att det behövs upplysande information i kombination med att staten tar sitt ansvar och inför ekonomiska styrmedel som gynnar en omställning till en miljövänligare livsstil och ett hållbare konsumtionssätt.

Deltagarna blev mer engagerade och upprörda i sin ton i slutet av diskussion och ämnen som kom upp till diskussion byttes snabbt. De återgick till dialogsteget i

kommunikationsmodellen och återknöt till ämnen som de diskuterat under första mötet. De kritiserade bland annat politikers bristande ansvarstagande, skrämselpropaganda och att det finns för dåligt med regleringar för exempelvis produktion. Men de belyste även sin egen roll genom att vid upprepade tillfällen poängtera att det är deras generations roll att stoppa det som nu sker med miljön. De måste lägga det egoistiska tänkandet åt sidan och tänka på att om de inte gör något så kommer det att drabba deras barn och barnbarn.

Deltagarna menade att deltagandet i fokusgruppen varit positivt och att det satt igång en ny tankeverksamhet som de kan föra vidare till människor som de känner.

5.3 Fokusgrupp 3

Den tredje fokusgruppen bestod av tre kvinnor och en man. De tre kvinnorna är bosatta i en av Sverige största städer, men inte samma stad som deltagarna i första fokusgruppen. Två bor i lägenheter, varav den ena delar boende med 4 personer och den andra bor med sin son på 7 år. Den tredje kvinnan bor ensam i en studentlägenhet. Mannen är bosatt i ett hus i en mindre stad belägen några mil från staden som kvinnorna bor i. Två av deltagarna är studenter och de andra två är arbetslösa. Kvinnorna är 19, 22 och 27 år och mannen är också 27 år. Ingen av deltagarna känner alla de andra deltagarna, tre av deltagarna känner en eller två av de andra deltagarna och en av deltagarna känner ingen av de andra i gruppen. Deltagarna i den tredje fokusgruppen kommer att vid citering att benämnas som:

Louise, 19 år, arbetslös, större stad Helena, 22 år, student, större stad Kajsa, 27 år, student, större stad Gustav, 27 år, arbetslös, mindre stad

5.3.1 Dialog och samhörighet

Efter en kortare tystnad startade diskussionen lite trevande mellan de två deltagare som sett delar av Planeten tidigare. Det diskuterades att serien presenterar fakta som bygger upp en problembild, men att den inte ger några lösningar på problemen. De nämnde att avsnittet tog upp bra och slående liknelser som belyser vad vi gör med miljön. En deltagare påpekade att problemet ligger i att många inte tänker på vad vi lämnar över till nästa generation. Att man ”kör på” eftersom man själv inte tar skada. Deltagarna beklagade sig även över att det är en väldig massa prat om hur vi förstör miljön men att ingen sätter stopp för det. Diskussionen

sin, att vi i västvärlden hela tiden kräver mer och lever på deras bekostnad. Det konstaterades att det för oss i väst handlar om att vara beredd på att ge efter på vara bekvämligheter och att det är det som gör det så svårt.

En deltagare tog upp de ekologiska fotavtrycken och att det vore intressant om alla på jorden blev tilldelade sin del av det hållbara genomsnittet som gäller för jorden. Att alla fick lika stor del och att man sen skulle klara sig på det utan att ta del av någon annans. De andra fann tanken intressant och konstaterade att man antagligen hade dött inom en vecka.

En i gruppen tog upp att det är frustrerande att det finns så mycket motstridiga uppgifter, vilket gör det svårt att veta vad man ska tro på. En annan i gruppen menade att det är bättre att ta det säkra före det osäkra och anstränga sig mer än för lite. En tredje deltagare menade att det inte är bevisat att den globala uppvärmningen är mänskligt skapad, att det finns forskare som säger att den är det samtidigt som det finns forskare som bevisar motsatsen och att det därför svårt att veta vad man ska tro. Andra i gruppen höll inte med om att det råder några tvivel utan menade att det finns bevis starka nog för att den faktiskt är mänskligt skapad. Fokusgruppsdeltagarna menade att en förändring måste komma och att den kanske redan är på väg, att den våg av information som nu är i media kanske tyder på det. Men samtidigt påpekade de att folk har svårt att ta till sig information och förblir passiva eftersom effekterna inte drabbar oss nu.

USA:s president Bush kom på tal och de menade att han skulle kunna påverka många människor om han förespråkade miljöfrågor. En deltagare nämnde lite skämtsamt att Bush skulle kunna starta krig mot klimathotet.

I slutet av samtalet diskuterades klimatvänlig mat och att de skulle kunna skära ner på någon av sina kostnader för att kunna köpa ekologisk mat Avslutningsvis introducerade jag uppgiften och vi bestämde nästa träff till en vecka senare.

5.3.2 Kraftansamling och handlingsberedskap

I början av gruppens andra möte höll jag samma introduktion som i de två tidigare grupperna och deltagarna gavs möjlighet att först reflektera allmänt utifrån erfarenheterna med uppgiften. De berättade att även fast de själva tyckt att de inte gjort så mycket så hade det blivit en lång lista över vad de konsumerat och använt under en dag. En deltagare nämnde att