Medvetandeförändring till hållbar konsumtion

Om deltagarnas medvetande till hållbar konsumtion förändrats under deltagandet i fokusgrupperna är en av de problemställningar som studien haft för avsikt undersöka. För att kunna utreda om deltagarna omsatt den kunskap och de insikter de skaffat under sig fokusgruppsdeltagandet i verklig handlig, d.v.s. om de börjat konsumera hållbarare går inte att urskilja av det empiriska materialet. För detta hade det behövts en uppföljande studie. Men mitt syfte var inte att undersöka om deltagarna gått från information till handling utan hur de reagerade och upplevde informationen som kommunicerades till dem och om informationen lett till att deltagarna visat på en påbörjad förändring i medvetande till hållbar konsumtion. Alltså snarare att undersöka hur deltagarna uttrycker att fokusgruppsdeltagandet bidragit till ett förändrat medvetande och handlingsberedskap till hållbar konsumtion än att undersöka om de faktiskt senare börjat konsumera hållbarare.

6.3.1 Visar på medvetenhet

diskussioner om att det även handlar om vad man prioriterar att lägga pengarna på. I en av grupperna såg diskussionen ut såhär:

I och för sig så skulle det kanske inte va jättestor omställning och jättestor kostnad att börja handla mer miljömedvetet heller. Egentligen så tror jag inte att man känner av det, eller det kanske man gör, eller jag vet inte. Men om man tänker att vi lätt kan lägga 500 extra på att ta bilen så är det ju ganska mycket. Då ser man ju vilka konstiga prioriteringar man har (Rebecka, 26 år, student, mindre samhälle)

Tidigare under diskussionen samtalade Rebecka och Stefan och de andra i gruppen om att det är konstigt att Stefan upplever det som dyrt att åka buss till jobbet när det kostar 500 kronor mer att pendla med bil. Deltagarna enades i den diskussionen om att det inte enbart pengarna som styr utan även bekvämlighet. Stefan såg bekvämligheten som den enda orsaken till att åka bil istället för buss och i samband med Rebeckas uttalande om att man har konstiga ekonomiska prioriteringar tillägger Stefan:

Det är klart att hade jag kunnat sälja bilen så hade jag ju kunnat köpa dom här ekologiska grejerna och så kunde man få två bra gärningar för miljön istället för att inte göra nån (Stefan, 30 år, arbetande, mindre samhälle)

Stefan visar i detta uttalande på en insikt om ifall han ställer bilen så hade de kunnat lägga pengar på att köpa ekologiska varor. Han kopplar en åtgärd till en annan och visar på en medvetenhet som tidigare inte varit lika tydlig i diskussionen. Han ger sken av att han insett att för att kunna minska sin konsumtions miljöpåverkan så krävs det att ha ett helhetsperspektiv, att kunna koppla ihop och väga enskilda åtgärder mot varandra. Lisa i samma grupp visar också på ökad öppenhet för att testa att köpa mer ekologiskt:

Man kan väl räkna på det helt enkelt. Om man tänker att man har väldigt mycket tid när man åker och handlar en dag eller några dagar så skulle man egentligen, det man har på listan, kolla upp om det går att köpa ekologiskt och så skriver man priset och räknar på vad det gör (Lisa, 33 år, arbetslös, landsbygd)

Rebecka inflikar sedan med att det dyrare priset på ekologiska och miljömärkta varor inte bara behöver vara negativt:

Fast egentligen väljer man att lägga pengarna på det, så kanske man handlar mindre av nånting som man egentligen inte behöver, då minskar man ju även konsumtionen (Rebecka, 26 år, student, mindre samhälle)

Här visar även hon på en djupare form av insikt och förändrad inställning till konsumtion. I likhet med Stefan gör hon kopplingar mellan skeenden och har insett att handla mer ekologiskt skulle kunna bidra till fler positiva följder för miljön. Att förändra sitt medvetande genom att inse vad man prioriterar att lägga sina pengar kan sätta igång en kedjeeffekt som

leder till fler hållbara lösningar. Viktigt är också att poängtera deras insikt om att en förändring ofta hänger ihop med en annan och att det i många fall handlar just om hur man prioriterar olika val i sin konsumtion.

Förutom det enskilda ansvaret och deltagarnas möjligheter till att förändra sin konsumtion har merparten av deltagarna i diskussionerna vid upprepade tillfällen pekat på betydelsen av andras agerande: staten, politiker, andra länder, internationella organisationer är exempel som kommit upp. I en grupp skedde något intressant i slutet av andra diskussionstillfället. Deltagarna berättade att de uppmärksammat en ökad medvetenhet till hållbar utveckling i samhället, något som de mötte med positiv respons och hoppfullhet. Exemplet som togs upp belyste skolans värld:

Men det är ganska intressant att de har lagt in typ i nästan alla högskoleutbildningar, en hållbar utvecklingskurs […] det är ändå lite krafttag (Peter, 20 år, student, universitet).

Ja jo det är det ju, det är utspritt lite här o där också (Josef, 21år, student, teknisk högskola). Ja och det kommer mycket mer i skolan på gymnasiet och så där med (Peter, 20 år, student, universitet).

Mm, man börjar få upp ögonen för det alltså (Christian, 22 år, student, teknisk högskola).

Det intressanta här är just att de lagt märke till att kunskapen om hållbar utveckling börjat etablera sig i samhället. Det tyder på en medvetenhet hos deltagarna, att de håller ögon och öron öppna för vad som händer runt omkring dem som har med fokusgruppsämnet att göra. Intressant är även deras positiva reaktion på det som de uppmärksammat. Att få en bekräftelse på att det sker konkreta ansträngningar för en hållbar utveckling i det samhälle de lever i, kan förhoppningsvis skapa en motiverande känsla så att de själva inleder en förändring.

6.3.2 Medvetandeförändring till hållbar konsumtion?

I avslutningen av gruppernas andra tillfällen ställde jag dem frågan om hur de uppfattat deltagandet i fokusgrupperna och responsen som gavs var övervägande positiv:

Det har väl vart intressant att vara med i fokusgruppen, även fast det har tagit lite tid som man kunnat lägga på annat kanske […] jag har lärt mig mer grejer så jag är glad att jag varit med. Framförallt kanske då av tv-programmet vi fick se. Och det var ganska skönt att ha en sån ventilerande diskussion efter det också. Det är kul att höra hur andra tycker och så också […] och särskilt den här uppgiften, den fick mig verkligen att tänka till lite på… eller det var kul att se vart allting kommer ifrån och sådär, framförallt tycker jag (Peter, 20 år, student, universitet).

Ja det är roligt att diskutera runt så uppstyrda former också, bli tvingad till att reflektera lite mer (Helena 21 år, student, större stad)

Jag fick även många intressanta svar där deltagarna tydligare visade på att fokusgruppsdeltagandet inlett en medvetandeförändring till hållbar konsumtion:

Det har satt igång en ny tankeverksamhet, som vi kan sprida till våra umgängeskretsar […] vi får väl gadda ihop oss och prata positivt om det och så (Lisa, 33 år, arbetslös, landsbygd)

Men det är ju bra att diskutera saker och ting, bra upplägg också tycker jag, för det sätter ju igång en process, det gör det ju. Hade man träffats bara ett tillfälle och inte mer så hade man kanske inte tänkt på det så mycket mer […] men det skapar ju medvetenhet (Rebecka, 26 år, student, mindre samhälle)

I likhet med Rebecka och Lisa tyckte Christian som ingick i en annan fokusgrupp att fokusgruppsdeltagandet haft påverkan på honom och han efterfrågade en fortsättning:

Alltså varje sån liten grej påverkar ju lite grann liksom. Det här påverkar en mer när man verkligen själv får vara med, än när man bara sitter och ser ett tv-program […] jag hade tyckt det vart intressant att fortsätta att ha fler möten och såna grejer liksom, då hade väl kanske till och med jag förändrats liksom. Nu kommer det nog ändå bli så att… ja kanske att det kommer finnas med i bakhuvudet, men man faller tillbaka på liksom gamla konsumtionsvanor (Christian, 22 år, student, teknisk högskola).

Christians efterfrågan om att det hade varit intressant att ha fler fokusgruppsmöten motiverade han med att nu inte trodde sig ändra sina konsumtionsvanor. Han var ärlig i sitt uttalande, talade om att informationen kanske satt sig i bakhuvudet men erkände samtidigt sina brister och förklarade att han behövde mer information och motivation för att genomgå en verklig förändring. Josef i samma grupp som Christian pratade också om ett medvetande som rotat sig i bakhuvudet, samtidigt som han gav en positiv utvärdering av deltagandet i fokusgruppen:

Ja, alltså man kommer ju betydligt mer ha det i bakhuvudet nu efter man vart med om det här. Så tycker jag även att den här fokusgruppen har varit betydligt roligare och en mer praktisk miljöundervisning än den utbildningen vi haft (Josef, 21 år, student, teknisk högskola)

Stefan som tidigare nämnt att han borde sälja bilen för att istället åka buss och kunna köpa mer ekologiskt pratade om hur han i sin vardag handskas med frågor som rör miljö och gav nästan även ett löfte:

Ja, jag tänker ju hela tiden och jag har sagt en massa grejer av vad jag tänkt och jag pratar ju på jobbet om miljön och informerar, ja men man pratar ju varje dag om det här […] Så att snart åker Peugeot:en på skroten och sen blir det buss (Stefan, 30 år, arbetande, mindre samhälle)

Intressant här är att Stefan först lyfter fram att han dagligen tänker på och pratar om miljö. När han väl har förklarat vad har gör i sin vardag så inser han att han borde sälja bilen och börja åka buss. Han lyfter det vardagliga tänkandet och samtalandet om miljön till en ny nivå där han uttrycker att han snart är mogen för en verklig handling. Om Stefan har sålt eller kommer att sälja bilen kan jag i denna studie inte uttala mig om men han visar att hans

medvetande om hållbar konsumtion fått honom att inse att han borde sälja den. Han visar att han är mogen att medvetet handla i en hållbar riktning.

Som sista citat har jag valt ett uttalande som jag tycker starkt summerar en medveten motivering till att varför det är viktigt att vi ändrar oss och blir mer hållbara i vårt sätt att leva och konsumera:

Det är vi som ska stoppa det här, men det är inte för oss som vi ska stoppa det utan det är för våra barnbarn och kanske redan våra barn! […] Det är vi som ska stoppa det, men det kanske inte är vi som kommer få ut av det på det sättet. Ja eller få ut av det, vi har ju utnyttjat alldeles för mycket redan, så det är väl det minsta vi kan betala tillbaka för att rätta till det (Stefan, 30 år, arbetande, mindre samhälle) [författarens kursiveringar]