Kristinehamns Bostads AB

Kristinehamns Bostads AB förvaltar cirka 1200 lägenheter samt ett antal lokaler i Kristinehamn. Bolaget ägs av kommunen och har de senaste åren fått en stabilare ekonomisk situation där de skapat utrymme för underhållsarbete och insatser för ökad trivsel och trygghet i bolagets bostadsområden. Bolagets anställda svarar för ledning och administration samt tillsyn och skötsel. Felavhjälpande underhåll upphandlas av entreprenad som är HSB Kristinehamn. Kristinehamn har närhet till naturen och ett rikt friluftsliv med skog och vatten. Det är även en kommun med ett stort kulturliv och ett brett näringsliv. De har i stort sett inga vakanser (Kristinehamns bostad AB 2009).

5.3.1 Urban Eriksson, VD

Kristinehamns Bostäder AB anser att de har boendealternativ som passar de flesta människor. För de personer som flyttar hemifrån erbjuder de små lägenheter med låga hyror. För dessa personer finns det även en bra möjlighet att göra en boendekarriär inom företaget då de erbjuder större lägenheter som är bättre anpassat för barnfamiljer. Kristinehamns Bostäder AB erbjuder även kooperativa bostäder. I dessa bostäder bor för tillfället personer som sålt sin villa och vill ha ett enklare men ändå

exklusivt boende. Företaget erbjuder inga specifika seniorboenden men vissa områden har tenderat till att bli mer attraktiva för de äldre. Detta är områden som är lugna, har nära till centrum och som är försedda med hiss. Den enda målgruppen som Urban tycker att de missar är studenterna, men detta är av påtagliga skäl. Det finns ingen högskola eller universitet i Kristinehamn. De studenter som studerar på närliggande orter väljer att flytta dit istället för att pendla från Kristinehamn.

Urban anser att allmännyttan måste finnas då de tar ett socialt ansvar som de privata företagen inte gör. Dock menar han att man måste se över systemet som behandlar de allmännyttiga bostadsföretagens avkastningskrav. I vissa länder i Europa finns det idag system som innebär att man inte får ha en för hög inkomst för att bo inom vissa företag, så kallat social housing. Detta ett system som Kristinehamns Bostäder AB vill undvika. Dock finns risken att om detta inte löses inom landets gränser kan beslutet komma att fattas i Bryssel. Ett sådant beslut kan innebära att Sverige kommer att få ett bostadssystem som ser helt annorlunda ut än dagens.

Än så länge möter Kristinehamns Bostäder AB inte de individuella kraven som deras kunder har. De tittar för tillfället på ett system som skall kunna tillgodose dessa behov. Systemet som de tittar på är ett så kallat plusval som innebär att kunderna individuellt skall kunna bestämma hur de vill att deras lägenhet skall se ut. En av anledningarna till att de vill utveckla ett sådant system är att de tror att det kommer leda till att hyresgästerna tar ett större ansvar. Det som talar emot att utveckla ett plusvalssystem är att de är tveksamma på om hyresgästen i Kristinehamn efterfrågar samma saker som en hyresgäst i exempelvis Karlstad. På denna punkt menar Urban att det finns en tveksamhet då han tror att de boende i Kristinehamn inte till lika stor del är intresserade av inredning och design. I en större stad väljer många att bo centralt i en hyresrätt medan i mindre orter väljer många att bo i villa. Anledningen att man väljer att bo i villa i Kristinehamn beror på att priserna på villor är mycket lägre än i större städer. Dessa aspekter gör att personalen på Kristinehamns Bostäder AB frågar sig om folket i Kristinehamn kommer att välja bort plusvalen för att få en lägre hyra. Detta är en fråga som de inte kommer att få svar på innan de har provat plusvalssystemet. Att utveckla ett plusvalssystem görs inte i lönsamhetssyfte utan istället

handlar det om att skapa ett mervärde för kunderna. Skulle plusvalssystemet innebära att företaget gör ett lite sämre resultat skulle det inte vara av betydelse så länge det innebär nöjdare kunder. Kommer de att kunna sälja in detta koncept bra till hyresgästerna tror de att det kommer att leda till en ökad efterfrågan på hyresrätter.

Valfriheten för hyresgästerna är viktig och Kristinehamns Bostäder AB har börjat energieffektivisera sina fastigheter. Detta innebär att de kommer börja ta betalt för den mängd vatten varje lägenhet använder samt ta betalt för tvättarna i tvättstugorna. De har informerat sina kunder om detta och responsen har varit positiv.

Kristinehamns Bostäder AB är i dagsläget relativt dominanta på marknaden och jobbar framförallt för att behandla alla med lika respekt. De arbetar för att bibehålla ett bra fastighetsbestånd med attraktiva lägenheter. För tillfället har Kristinehamns Bostäder AB en vakans på endast en procent och de känner att de är konkurrenskraftiga gentemot andra bolag på marknaden. För att kunna bli ännu mer konkurrentkraftiga borde de bygga ännu fler lägenheter. De skulle även vilja erbjuda fler attraktiva lägenheter i sjönära områden.

På frågan om varför de anser att det är viktigt att de utvecklar hyresrätten trots att deras vakans är låg fick vi svaret:

”Det är livsfarligt att slå sig till ro utan vi måste utveckla hela tiden, till exempel med de här plusvalssystemen och möjligheterna att själv påverka sitt boende individuellt, det är jätteviktigt”.

Skulle Kristinehamns kommun börja minska i befolkningsmängd är allmännyttan den första som tar stryk. I början av 2000-talet var de tvungna att riva 800 lägenheter, och om befolkningen minskar skulle de behöva göra samma sak igen. Av denna anledning är det viktigt att hela tiden arbeta med utveckling. Även om de har låg vakans idag så vet man aldrig vad som händer i framtiden. Nu är de på väg in i plusvalet och spända på hur detta kommer att fungera. Företaget kommer förmodligen att välja att lägga målning, golv och köksluckor i tillvalen. I framtiden kan det även övervägas att lägga in badrummet i

plusvalssystemet, beroende på hur systemet kommer att fungera. Plusvalet är en utveckling av VLU på det sättet att det har en väldigt kort avskrivningstid. Detta är ett måste då vi går mot ett samhälle med mycket trender.

De har inte märkt av någon efterfrågan på hushållsnära tjänster. Detta tror Urban främst beror på två saker. Den ena anledningen kan vara att man inte vill erkänna för sig själv att man är i behov av hjälp. Den andra är att många har svårt för att släppa in någon i sitt innersta hem.