Kriterier för bedömning av c-uppsatser
Kriterier för bedömning av c-uppsatser
Kriterier för bedömning av c-uppsatser
Kriterier för bedömning av c-uppsatser
inom socionomutbildningen
inom socionomutbildningen
inom socionomutbildningen
inom socionomutbildningen
inom socionomutbildningen
Uppsatsarbetet och bedömningen av detta bör ytterst kopplas samman med de kunskaper, färdigheter och förmågor som studerande inom universitet och högskolor förväntas utveckla inom ramen för den egna högskoleutbildningen. Enligt högskolelagens 1 kap 9 § skall den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna:
● förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
● förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt ● beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Till detta fogas även andra mål. Studenterna skall inom respektive utbildningsområde utveckla förmåga att:
● söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, ● följa kunskapsutvecklingen, och
● utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
I samråd med de lokalt bildade referensgrupperna och mot bakgrund av det som föreskrivs i högskolelagen har projektgruppen utarbetat en uppsättning kriterier som skall styra bedömningen av C-uppsatser inom socionomutbildningen i Sverige. Projektgruppen vill samtidigt understryka betydelsen av att studenterna får ta del av och informeras om de kriterier som styr examinationen av deras uppsatser. Vi är väl medvetna om att varje uppsatsbedömning är en
tolkningsakt som kan variera med olika lokala uppsatskulturer och ”tysta läroplaner” (Persson i Dellgran & Höjer 1999). Det är därför otillräckligt att enbart specificera bedömningskriterier; det krävs även rekommendationer för hur dessa skall tolkas och vägas samman. För att konkretisera och specificera det sätt på vilket kriterierna bör tolkas i relation till betygen godkänd och väl godkänd, tillhandahåller projektgruppen exempel på uppsatsbedömningar hämtade från olika socionomutbildningar, allt för att undanröja lokala skillnader och utveckla en konsensus kring bedömningen av C-uppsatser.
Projektgruppen har enats kring särskilda kriterier för bedömning av C-uppsatser inom socionomprogrammet. Kriterierna nedan är tillämpliga på såväl empiriska som teoretiska uppsatser samt forskningsöversikter:
● Formulering och avgränsning av forskningsfrågan/orna ● Kunskapsläge
● Teoretisk tolkningsram ● Bearbetning och reflektion ● Metodmedvetenhet
● Etiska överväganden
● Framställning och komposition
De bedömningskriterier som beskrivs ovan skiljer sig inte nämnvärt från dem som används inom andra samhällsvetenskapliga eller humanistiska discipliner (se vidare Högskoleverket 1997; Dellgran & Höjer 1999; Härnqvist 1999). I några av de mallar som använts vid bedömning av C-uppsatser i andra ämnen återkommer sådana bedömningsvariabler som:
● Problemformulering ● Forskningsanknytning ● Teori och metod
● Genomförande och slutsatser ● Språk och formalia
Medlemmarna i projektgruppen är väl medvetna om att det trots en betydande samstämmighet finns variationer i bedömningen av C-uppsatser mellan olika discipliner. Enligt Dellgran och Höjer kan den bland annat bestå i viktningar av de kriterier som ingår i mallen, vilka tillika kan variera inom ett och samma ämne samt från en tid till annan.
Under senare år har märkts ett ökat intresse för att diskutera olika kriterier och riktlinjer för uppsatsskrivande (se t ex Bjurwill 2001; Nyberg 2000; Trost 2002; Widerberg 1995). I litteraturen diskuteras uppsatsskrivandets olika aspekter som t ex att komma igång med skriv- arbetet, hur man skapar goda arbetsrutiner och utför datasökningar (Nyberg 2000; Widerberg 1995), samt kriterier för uppsatsbedömning (Bjurwill 2001). Även betydelsen av kvalificerad handledning beaktas (Persson 1999; Widerberg 1995). Det finns en hög grad av överens- stämmelse mellan de kriterier som presenteras i föreliggande rapport och dem som diskuteras i
aktuell litteratur (Bjurwill 2001). Det skall samtidigt påpekas att det finns andra bedömningskriterier för vetenskapliga arbeten vid sidan om dem som projektgruppen gjort till sina. Vid bedömningar av akademiska avhandlingar inom samhällsvetenskapliga ämnen används ibland sådana kriterier som resultatens tillämplighet och analysens bredd och djup.
Projektgruppen är samtidigt införstådd med att det finns olika typer av uppsatser där ordningen på de ovan angivna innehållsliga rubrikerna kan se annorlunda ut och tillika ges olika tyngd. Med andra ord kan processen i det vetenskapliga arbetet skilja sig åt beroende på undersökningens uppläggning och karaktär. Men likväl är det de nedan föreslagna kriterierna som skall styra bedömningen av uppsatsarbeten på C-nivå inom socionomutbildningen:
Formulering och avgränsning av forskningsfrågan/orna
Uppsatsens frågor formuleras, problematiseras och avgränsas i relation till ett forskningsområde. Forskningsansatsens karaktär och inriktning skall beskrivas och motiveras.
Kommentar: Varje uppsats innehåller oftast en välavgränsad forskningsfråga som står i ett tydligt
förhållande till både teori, metod och material. Forskningsfrågan/orna skall alltid formuleras och avgränsas i relation till ett redan existerande forskningsområde. Uppsatsens syfte och frågor sammanfaller med avgränsningen och konkretiseringen av forskningsfrågorna.
Valet av forskningsfråga styr även forskningsansatsens karaktär. I beskrivningen och motiveringen av forskningsansatsen, som berör förhållandet mellan teori och empiri, anges om den bygger på induktion, deduktion, en kombination av induktion och deduktion eller består i en kunskapsöversikt. Forskningsansatsen skall förankras i relevanta vetenskapsfilosofiska traditioner. Det skall även framgå vad man vill uppnå med valet av forskningsansats.
Kunskapsläge
Det skall finnas en redovisning av tidigare forskning som knyter an till forskningsfrågan/orna och som visar prov på en medvetenhet om kunskapsläget.
Kommentar: Uppsatsens forskningsfrågor skall knytas samman med tidigare forskning inom
det aktuella problemområdet. Det är viktigt dels för att motivera uppsatsens forskningsfrågor, dels för att kunna validera och förankra de egna undersökningsresultaten.
Teoretisk tolkningsram
Forskningsfrågan/orna skall knyta an till de teorier eller delar av teorier som presenteras eller utvecklas i uppsatsen. Teorier och teoretiska begrepp skall också motiveras och/eller diskuteras i förhållande till forskningsfrågan/orna. Teorierna skall även förankras i förekommande teoribildningar.
Kommentar: När teorier eller teoretiska begrepp används i uppsatsen skall det framkomma hur
de hänger samman med uppsatsens forskningsfrågor. Det bör även framgå inom vilken eller vilka teoribildningar de hör hemma.
Bearbetning och reflektion
Bearbetningen av det insamlade materialet består i en organisering av kvantitativa eller kvalitativa data som gör dem överskådliga och åtkomliga för reflektion. Begrundan av den systematiserade
empirin sker dels med hjälp av teorier eller teoretiska begrepp, dels genom en återkoppling till tidigare forskning. Det skall finnas en tydlig åtskillnad i uppsatsen mellan empiriska data å ena sidan och egna reflektioner å den andra.
Kommentar: I bearbetningsfasen organiseras data med hjälp av olika kategorier och jämförelser.
Reflektionen kring empirin styrs av flera olika faktorer. De viktigaste styrinstrumenten är forskningsfrågan/orna och de teorier och begrepp som valts eller utvecklats i uppsatsen. Men uppsatsförfattarens/arnas förförståelse påverkar också reflektionen kring empirin, därför bör även denna diskuteras i en kritisk självprövningsprocess.
Metodmedvetenhet
Metoder för datainsamling, urval, bearbetning och reflektion skall redovisas, men även motiveras i relation till forskningsfråga/or och forskningsansats samt diskuteras utifrån dess fördelar och begränsningar. Det empiriska materialets tillförlitlighet och trovärdighet är avhängigt det sätt på vilket det samlats in och skall därför kommenteras och diskuteras.
Kommentar: Forskningsfrågan/orna styr ofta sättet på vilket empiriska data samlas in och valet
av forskningsdesign (t ex fallstudier, komparativa studier och utvärderingsstudier). Men ibland utvecklas forskningsfrågorna efter hand i ett nära samspel med insamlade data. Det är viktigt att motivera och diskutera valet av datainsamlingsmetoder; varför vissa metoder valdes framför andra samt vilka fördelar och begränsningar de använda metoderna har. Valet av undersöknings- enheter skall också förklaras. Sättet på vilket man gått tillväga i bearbetningen av och reflektionen kring det empiriska materialet skall också framgå och samtidigt göras till föremål för kritisk granskning.
Etiska överväganden
Uppsatsförfattaren skall visa prov på en konkret medvetenhet om etiska problem i social forskning. Det kan ske genom att en eller flera av forskningsarbetets etiska aspekter kommenteras och diskuteras.
Kommentar: All forskning är ett moraliskt företag i en eller annan mening. Uppsatsarbetets
etiska aspekter varierar med och är beroende av forskningsfrågorna och forskningsansatsen. Några av de etiska principer som ofta nämns är de som handlar om: konsekvenser, informerat samtycke och konfidentialitet. Det skall finnas ett resonemang i uppsatsen kring hur man säkerställt ett etiskt förhållningssätt.
Framställning och komposition
Det skall finnas avgränsbara avsnitt i uppsatsen som behandlar väsentliga delar som t ex problemformulering, tidigare forskning, syfte och frågor, metod, resultat och diskussion. Uppsatsen skall präglas av enhetlighet i källhänvisningar och rubriknivåer samt en god språk- behandling. Om tabeller och figurer används skall de kommenteras och vara överskådliga. Uppsatsens olika delar skall i allt väsentligt kopplas samman med och centreras runt dess syfte och frågor.