Kritik & trovärdighet av studien

Abrahamsen (2016) påpekar att det finns tydliga utmaningar kopplat till att studera nätverk och olika affärsrelationer. Företag involverar sig i en mängd olika interaktioner varje dag med olika aktörer. Därför finns det utmaningar för forskare i processen att identifiera vilka interaktioner som ska studeras. Problematik relaterat till detta är att det inte finns något som säger vilken interaktion som ger bäst förståelse för en affärsrelation, är det upp till forskaren eller aktören i fråga? Vidare finns det en klar metodologisk utmaning med att både forskaren och respondenten har begränsad kunskap och översikt över interaktionsprocessen som är väldigt komplex. Aktören förklarar interaktionen utifrån ett eget synsätt, och det är upp till forskaren att välja en passande utgångspunkt för att studera kopplingen mellan två aktörer. Utmaningen med att studera relationer och nätverk är även att olika aktörer i nätverket har olika syn på vilka som är de mest interaktiva parterna. Då denna studie studerar tre stycken telekombolag ger det en bättre inblick i vilka relationer som är mest interaktiva och relevanta i nätverket, då de tre respondenterna genererar olika synsätt. Abrahamsen (2016) menar att flera intervjuer med sammankopplade aktörer är en styrka, då det ger en indikation om hur aktörer är kopplade och hur aktiviteter respektive resurser används (ibid).

En kritik till insamlingen av empiri och specifikt intervjuerna kan vara att det endast är en representant från företagen som deltagit i studien. En kvalitativ metod ger ett bra djup och förståelse men däremot menar Jacobsen (2017) att det är svårt att skapa generaliseringar då ett fåtal personer inte alltid kan vara representativa för vad vi undersöker. Undersökningen ger givetvis därför inte en helt objektiv bild av företagens hållbarhetsarbete och svaren innehåller respondenternas personliga åsikter vilket är naturligt vid djupintervju. Däremot är det som tidigare nämnt dessa utvalda respondenter de som kan allra mest om hållbarhetsarbetet i respektive bolag vilket gör att en så korrekt bild av det faktiska arbetet som möjligt kan erhållas trots att det endast är en intervju per företag. Validiteten av innehållsanalysen kan också diskuteras då Borglund et al. (2017) menar att hållbarhetsrapporter är ett utav de viktigaste kommunikationsverktygen för företag. Därmed förekommer det alltid en viss grad skönmålning och man framhäver hellre framgångsrika exempel än de som ej lyckas. Dock är hållbarhetsrapporter ett bra verktyg för att ge en bred blick över hållbarhetsarbetet. Jacobsen (2017) lyfter också fram komplexiteten som en svårighet med en kvalitativ metod. Det kan vara

svårt att fånga all information som tas in och ofta måste informationen förenklas för kunna användas. Denna studie ger en relativt generell bild av extern interaktion av hållbarhetsarbetet och djupdyker inte in på varje specifikt område såsom att endast studera leverantörsrelationer eller bara värdeerbjudande till kund. Det på bekostnad av att studien bildar en uppfattning av extern interaktion i hela hållbarhetsarbetet och inte detaljerad information om en specifik relation.

Det är även svårt att studera interaktion mellan två parter, då hur resurser är integrerade och aktiviteter är sammanlänkade är svårt att mäta. Likaså, är aktörers band som exempelvis engagemang svårt att observera eftersom det byggs på hur aktörerna uppfattar varandra. Därför kan det konstateras att det egentligen är de två aktörerna som studeras, snarare än bandet mellan dessa (Abrahamsen 2016). Lösningen på detta är enligt Wuehrer och Smejkal (2013) att skilja mellan observation och analys, vilket båda ingår i en forskningsdesign. I denna studies fall är interaktion en del av analysen, medan aktörens roll i interaktionen är en del av observationen. Interaktionen måste förstås från de olika aktörernas perspektiv.

7. Empiri

I följande avsnitt presenteras genomförda innehållsanalyser för Tele2, Telenor och Telias hållbarhetsredovisningar, samt den kvalitativa data som genererats från djupintervjuer med dessa telekombolag.

7.1 Tele2

7.1.1 Innehållsanalys

Tema Nätverksinteraktion

Kategori Affärsmodell Strategi

Underkategori Värdeskapande Hållbarhetsaktiviteter Hållbarhetsstrategi Samverkan

Kod Ekonomiskt värde Socialt värde Miljömässigt värde Ansvarstagande Leverantörskrav Leverantörskontroll Beroende Intressentdialog Utveckling av medarbetare Skydda barn Styrdokument Socialt entreprenörskap SDG:s Hållbarhetsmål Miljömässigt joint- venture Hög energikonsumtion Samarbete med konkurrenter Samarbete med NGO:s FoU i värdekedja Förvärv av Com Hem

Tabell 1: Resultat av innehållsanalys av Tele2s hållbarhetsredovisning

Ovanstående tabell visar resultatet av den innehållsanalys som genomförts av Tele2s hållbarhetsredovisning. Koderna, bestående av det initiala kodningsschemat samt de nyfunna koderna “Ansvarstagande”, “Beroende”, “Utveckling av medarbetare”, “Skydda barn”,

“Socialt entreprenörskap”, “Miljömässigt joint-venture”, “Hög energikonsumtion”, “Samarbete med NGO:s”, “FoU i värdekedja” samt “Förvärv av Com Hem”. Samtliga koder

indelas sedan i de skräddarsydda kategorierna Värdeskapande, Hållbarhetsaktiviteter,

Hållbarhetsstrategi och Samverkan. Temat Nätverksinteraktion samt kategorierna

De mer generella koderna ekonomiskt, socialt och miljömässigt värde innefattar olika meningsenheter som tyder på dessa olika typer av värde. Ett exempel på en meningsenhet som kodas som Ekonomiskt värde i underkategorin “Värdeskapande” är: “Sustainability is in our

daily operations to ensure we run an efficient business, based on business reasons.” Ett

exempel på Socialt värde är: “Develop tools for parents to prevent online sexual abuse of

children.” Slutligen är ett exempel på Miljömässigt värde är: “Tele2 drives efforts to reduce electronic waste. Customers can leave retired phones to get a discount or donate the phone’s value to Reach for Change. The phones are given an extended life.”

7.1.2 Intervju

Strategi

Tele2 arbetar med en separat hållbarhetsstrategi istället för en integrerad hållbar affärsstrategi och kommer att fortsätta med det under en tid framöver. Anledningen är att det beror på mognadsgraden av hållbarhetsarbetet. Fördelen med att ha en separat strategi är att den får ett tydligare fokus och man kan jobba med detaljerade målsättningar. Samtidigt anser Tele2 att det är viktigt att affärsstrategin innehåller en hållbarhetsdimension för att frågorna ska prioriteras och att de ska sättas i kontext till hela affären. I takt med att hållbarhetsarbetet mognar i organisationen och integreras över tid så kan hållbarhetsstrategin komma att integreras i affärsstrategin när hela affären anses hållbar. Hierarkin ser ut som sådan att hållbarhet har en koppling i affärsstrategin som sedan kan brytas ned till en hållbarhetstrategi med 5 fokusområden som har varsitt långsiktigt visionärt mål. I strävan efter dessa mål så bryts målen ner till årliga aktiviteter som ska bidra till det långsiktiga målet, dessa följs sedan upp. De fem fokusområdena är grundande på väsentlighetsanalyser som uppdaterats senast för ett år sedan. Tidigare fanns områdena på olika nivåer prioriteringsmässigt men sedan två år tillbaka är alla områden lika prioriterade.

Områdena är Child Protection med syftet att skydda barn på nätet genom information till vuxna samt att tillsammans med ECPAT motverka distributionen av child sexual abuse material.

Diversity och Inclusion som syftar till att skapa en inkluderande kultur för medarbetarna samt

att nå målet med 50% kvinnor till 2023. Just jämställdhet har haft ett tydligare fokus i verksamheten de senaste två åren på grund utav en kraftig underrepresentation av kvinnor i branschen. Effärsetiken omfattar Business Code of Conduct samt att se till att den är implementerad och får till uppföljning samt att policys är på plats för att bli ledande målsättning.

Miljöområdet är målet att bli den grönaste telekomoperatören samt att möjliggöra ett

miljömässigt hållbart samhälle där kunden kan minska sina utsläpp genom att använda Tele2s tjänster. De tre huvudområdena för miljöområdet är minska klimatpåverkan, öka energieffektiviteten och minska det elektroniska avfallet. Privacy and Integrity är skyddande av personuppgifter och den personliga integriteten. Grundläggande säkerhetsarbete där fokus bland annat ligger på att förhindra cyberattacker, dataintrång och eventuella läckor av information.

Under 2019 var måluppfyllnaden väldigt god och många utav målen blev helt uppfyllda. Det arbete som lyckats allra bäst är arbetet med affärsetik, jämställdhet och miljö. Det området som ej uppfyllts handlar om skyddande av personliga uppgifter. En förklaring till ökade klagomål enligt Tele2 är att den nya lagen GDPR gjort att medvetenheten ökat hos konsumenter och att det snarare är kraven från kundsidan som höjts.

Traditionellt har hållbarhetsarbetet funnits inom Tele2 under en längre tid där första hållbarhetsrapporten kom 2010. De senaste tre åren har arbetet utvecklats och nu har arbetet gått från att rapportera till jurist till att rapportera till kommunikationsavdelningen. Hållbarhet ges stort utrymme och är fundamentalt för hela Tele2s affär. Speciellt för B2B affären då det är det kundsegment som ställer högst krav på dem som leverantör. Inom B2B affären är hållbarhet inte bara ett önskemål utan kan vara avgörande för att affären ska bli av. Konsumentmarknaden ställer hittills inte speciellt höga hållbarhetskrav på Tele2 som leverantör ännu men Wottrich menar att det är positivt med konsumenters hårdare preferenser inom hållbarhet då det tvingar branschen att bli ännu bättre. Just inom miljöområdet upplevs de aktiviteter och processer som utförs som effektiva. Speciell inom energieffektivitet och inom Child Protection där antalet blockeringar av olämpligt innehåll uppgår till 500 000 stycken i månaden. Ett område med potential för att effektiviseras ytterligare är processerna för att kontrollera leverantörer.

SDG:erna och Parisavtalet

Tele2 håller på och granskar hur företaget definierar Parisavtalet, vilket det förväntas komma nyheter kring i snar framtid. I övrigt har Tele2 arbetat med att sätta Science-based Targets, som fastställdes i januari 2020. Detta kommer vara grunden för företagets klimatåtagande. När det gäller de globala målen anser respondenten att det är viktigt att komma ner på target-nivå. Idag är det många företag som tittar på målen samt tittar på vad de själva redan gör, och konstaterar att det där låter ju som det vi gör, nu jobbar vi med det målet. Det är ju inte riktigt så FN har tänkt, utan det är “the targets” vi behöver behöver jobba mot. Delar av SDG:erna som är en del av Tele2s “core business” är integrerade i verksamheten då det har en direkt positiv påverkan på de målen. Sedan driver Tele2 hållbarhetsfrågor som har en påverkan på andra mål. I Tele2s hållbarhetsrapport från 2019, där det framgår mer detaljerat vilka mål företaget arbetar med. Mål som Tele2 arbetar med är mål 5 - Jämställdhet, 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk

tillväxt, 12 - Hållbar konsumtion och produktion, 13 - Bekämpa klimatförändringarna, 16 - Fredliga inkluderande samhällen och 17 - Genomförande och globalt partnerskap.

Tele2s värdeerbjudande till kunden ur en hållbarhetsaspekt

Det finns hållbarhetsfrågor som är “hygienfrågor” för branschen. Detta är att skydda den personliga integriteten, data, insatser för att skydda barn på nätet, att blockera spridningen av Child Sexual Abuse Material och affärsetik. Detta jobbar alla med, och det skapar inte ett mervärde för kunderna. Däremot inom miljöområdet är det tydligare då Tele2 är det enda telekombolaget på den svenska marknaden som är klimatneutrala, vilket innebär att företaget använder sig av förnyelsebar el och klimatkompenserar utsläppen i scope 1 respektive 2. Tele2

är även den mest energieffektiva operatören, som är en annan stor miljöpåverkan. Vidare menar respondenten att det är de miljömässiga värdena som Tele2 främst skapar värde för kunderna som skiljer sig från hygienfaktorerna i branschen.

Alla privatkunder kan gå in i en butik och få sin telefon värderad. Är den inte kvaddad eller inte går att starta får kunden ungefär samma pris för den som om kunden sålt den på andrahandsmarknaden, sedan får kunden välja om den vill ha ett presentkort i butiken eller att donera pengarna till Reach for Change. Telefonerna går sedan vidare till samarbetspartners. Vidare återanvänds en stor andel av telefonerna.

Tele2s roll som aktör i det svenska samhället samt den internationella marknaden

Tele2 har en viktig samhällsbärande funktion genom de tjänster som de tillhandahåller. Där ligger grunden för företagets plats i samhället. Sedan skapar Tele2 även möjligheter i och med att företaget är en stor arbetsgivare. Tele2 har även skyldigheter att hantera frågor för att vara en god samhällsmedborgare och se hur företaget kan minska sin miljöpåverkan. Ur en hållbarhetskontext, anses det finnas flera utmaningar som en telekomaktör på marknaden. En stor fråga för branschen är den negativa miljöpåverkan som finns, och då är det framförallt klimatpåverkan som kommer av energiförbrukningen och elektroniskt avfall. Med elektroniskt avfall avser exempelvis gamla mobiltelefoner och vad som händer med dem. En annan utmaning är frågorna kring personlig integritet, givet då uppkoppling är väldigt viktigt. Sedan är det även en utmaning med leverantörerna, då det måste säkerställas att mänskliga rättigheter följs och det finns schyssta arbetsvillkor i kedjan. Detta är en stor fråga för branschen, och “responsible minerals” är även en viktig del av frågan.

Tele2 befinner sig på en multinationell marknad, dock anses inte någon specifik marknad vara mer utmanande längre. Tele2 befinner sig för närvarande i Sverige, Baltikum och Tyskland, där det finns liknande utmaningar. Fram till i juni 2019 befann sig Tele2 i Kazakstan, och givet de utmaningar som Telia haft i den delen av världen så har frågor som affärsetik och anti- korruption varit extra viktiga. Av den anledningen har Tele2 haft ett stort fokus på det och bland annat släppt en hållbarhetsrapport för Kazakstan varje år, en Exit report där de pratar om allt som hänt under tiden Tele2 befunnit sig på marknaden, för att öka transparensen. Tele2 menar att alla företag kan göra fel, men så länge man kan vara transparant så är det inte samma problem. Det som konsumenter och samhället har emot är exempelvis det som vissa banker har gjort nu, att mörka. Det har Tele2 aldrig försökt göra i Kazakstan, utan är det något som är fel har fokus legat på att utreda vad det är som är fel, vad har vi vidtagit för åtgärder samt hur motverkar vi att detta händer igen.

Relationen till leverantörer

Det finns en stor andel leverantörer, men huvuddelen av inköpen kommer från ett fåtal. Alla leverantörer som Tele2 gör affärer med över en miljon kronor måste skriva på en Code of

för att se om den är tillräcklig. Respondenten uppskattar att cirka 98 procent av de 20 största aktörerna skriver under. Tele2 har två huvudsakliga verktyg för att utöva kontroll i värdekedjan. Dels använder företaget sig av EcoVadis som är en tredjepartsaktör som granskar hållbarhetsarbetet hos företag och betygsätter det. Det går till så att företaget svarar på ett stort antal frågor, och för varje fråga där företaget svarar ”ja” måste en bilaga bifogas som ett bevis för att svaret stämmer. Sedan görs en bedömning över om det företaget säger faktiskt stämmer, och ett betyg sätts. Detta är ett sätt för Tele2 att följa upp sina leverantörer. Företaget kräver att leverantörer följer den Business Code of Conduct som finns, men det är lätt att bara skriva på den och inte göra någonting. Scorar företagen dåligt i EcoVadis, behöver Tele2 sedan vidta åtgärder, vilket i första hand blir i form av dialog. Respondenten menar att uppföljningar även görs på plats, vilket har genomförts två gånger hittills i år. Det är ett viktigt komplement, men det är fortfarande under utveckling hos Tele2. Hittills har 27 procent av leverantörerna granskats med EcoVadis, dock finns det ett mål om att 50 procent ska omfattas av verktyget vid slutet av 2020. Sedan finns det en nedre gräns för hur många som kan omfattas, det kan inte krävas av exempelvis de väldigt små leverantörerna. Det är lätt att kräva en granskning av stora globala bolag eftersom dessa ofta har andra kunder som kräver det av dem, eller så ses Tele2 som en så pass stor och viktig kund så att det är värt att göra det.

Tele2 har väldigt stora leverantörer, men för många av dem är telekombolaget en viktig affärspartner lokalt och en stor återförsäljare. Dock om man ser till de största leverantörerna står Tele2 för en väldigt liten del av deras globala omsättning, vilket även har att göra med att Sverige är ett litet land. Det hade inte spelat någon roll om Tele2 sålde mobiltelefoner till hela svenska befolkningen, utan Tele2 hade fortfarande ansetts som en mindre aktör. Exempelvis är leverantören Apple ganska svåra när det kommer till att kontrollera hållbarhetsfrågor. De styr mycket av kommunikationen själva, och dem gör mycket bra saker, dock upplever inte Tele2 att Apple är mottagliga för att skriva på Code of Conducts medan en annan stor leverantör som Samsung är väldigt öppna och villiga att skriva på. Den största delen av övriga leverantörer är även öppna och välkomnar gärna Tele2 för besök eller liknande. I stora drag är Apple undantaget enligt Tele2.

Övrig interaktion nationellt och internationellt

AI4Green är ett EU-gemensamt forskningsprojekt som syftar till att använda AI för att öka energieffektiviteten. I projektet agerar Tele2 som projektledare, sedan finns det 17 parter från fem olika länder. Inom branschen förekommer det samarbeten på både nationell och internationell nivå. På internationell nivå sker utbyte med branschorganisationen GSMA. Denna organisationen driver flertalet hållbarhetsprojekt i telekombranschen, framförallt inom miljö där fokus ligger på scienced based targets och målsättningar för klimatpåverkan. Men de arbetar också med SDG:er. Nationellt sker samarbete med medlemsorganisationen IT och telekombolagen där det finns ett eget hållbarhetsråd. Tele2 menar att träffarna inom detta råd är relativt få men att det drivs frågor kring SDG:er och hur branschen påverkar till dessa. Denna organisationen innefattar också IT bolag vilket påverkar vilka frågor som drivs. De SDG:er som lyfts på agenda är mål 5, 8, 12, 13, 16, 17.

Samarbetet med konkurrenterna i branschen skiljer sig åt beroende på vilket hållbarhetsområde som avses. Tele2 separerar frågor som det går att få konkurrensfördelar inom och frågor som benämns som “hygienfaktorer för branschen”, vilket är breda frågor som är grundläggande. Dessa är framförallt inom det sociala området där de diskuterar frågor som att skydda exploateringen av barn på nätet, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i leverantörskedjan. Eftersom det inte finns konkurrensfördelar inom områdena är de också lätta att diskutera och därför samverkar Tele2 med konkurrerande företag i branschen inom dessa områden. Miljöfrågor kan i större utsträckning användas i konkurrerande syfte mot andra telekomoperatörer och därför är det på Tele2 ett internt arbete. Det arbetas med flertalet joint ventures inom hållbarhet på Tele2. SoGreen är ett EU gemensamt forskningsprojekt för att öka energieffektiviteten i nätet och där lösningar finns på plats och har minskat energianvändningen. Det finns också joint ventures med andra telekomaktörer där Tele2 samäger 3G näten med Telia och 4G näten med Telenor. I dessa görs också hållbarhetsinsatser som förnyelsebar energi med mera. Tele2s fusion med Comhem har ställt krav på att integrera och sammanföra de två parternas hållbarhetsarbete. Syftet är att förena det bästa med de två bolagens arbete vilket under 2019 genererade ett starkare hållbarhetsarbete. Det sker också samarbete med myndigheter och regeringar. Den datan som Tele2 besitter kan på begäran delas till myndigheten till Post och Telestyrelsen och detta sker också på internationell nivå till motsvarande övervakande myndighet. Detta samarbete menar Tele2 är viktigt för hela branschen.

Intressentdialog

Intressentdialogen skiljer sig åt mellan olika intressentgrupper. Bland annat sker one to one- samtal med investerare, medarbetarundersökningar, enkäter till kunder om kundnöjdhet. Just nu pågår ett stort arbete med en ny intressentdialog angående hållbarhet som innefattar kunder, leverantörer, medarbetare, investerare och ägare. Diskussionen ses som viktig eftersom det är en affärskritisk fråga och de känner att de måste lyssna på intressenters önskemål och företagets hållbarhetsarbete bör vara förankrad i intressentdialogen. Tele2s samarbete med NGO:s är särskilt stort med organisationerna Reach for change och ECPAT.

Tele2s nätverk

Tele2s främsta intressenter anses vara kunder, leverantörer, investerare, regeringen och myndigheter samt medier. Sett till vilka externa samarbetspartners som är viktigast för