Telenor 1 Innehållsanalys

Tema Nätverksinteraktion

Kategori Affärsmodell Strategi

Underkategori Värdeskapande Hållbarhetsaktiviteter Hållbarhetsstrategi Samverkan

Kod Socialt värdeskapande Miljömässigt värdeskapande Värdeerbjudande mot kund Kontroll av leverantörkedja Barnsäkerhet SDG:s Styrdokument Samarbete med medlemsorganisation Samarbete med konkurrent

Samarbete med NGO

Samarbete med samhällsaktör

Tabell 2: Resultat av innehållsanalys av Telenors hållbarhetsredovisning

I tabell 2 sammanställs resultatet av genomförd innehållsanalys av Telenors hållbarhetsredovisning från 2019. Utöver koderna från det initiala kodningsschemat tillkom koderna: Samarbete med NGO, Samarbete med medlemsorganisation, samarbete med

samhällsaktör. Dessa koder tillsammans med de initiala koderna, är sedan indelade i de skapta

underkategorierna: Värdeskapande, Hållbarhetsaktiviteter, Hållbarhetsstrategi samt

Samverkan.

Koden Socialt värde innefattar exempelvis meningsenheten: “Telenor Groups

hållbarhetsarbete syftar till att maximera nyttan med telekomtjänster, skapa mervärde för samhället samt bidra till en hållbar utveckling”. Koden Miljömässigt värdeskapande innefattar

exempelvis meningsenheten “ Vi står bakom Fossilfritt Sverige initiativet och är medlem i

Stockholms klimatpakt där fokus är att minska klimatpåverkan från dem som lever och verkar i Stockholm stad“. Koden värdeerbjudande mot kund innefattar exempelvis meningsenheten:

“Vi ska göra det enkelt för dig att välja rätt utifrån dina behov och de möjligheter våra tjänster

ger i ditt liv – samtidigt som vi tillsammans kan verka för ett mer hållbart samhälle”.

7.2.2 Intervju

Strategi

Telenor har en separat hållbarhetsstrategi men den går hand i hand med affärsstrategin. Hållbarhetsarbetet i praktiken kommuniceras inte som en hållbarhetsstrategi utan Telenor lyfter affärsstrategin och tripple bottom line när de diskuterar hållbarhet. De menar att Telenors syfte är väldigt mycket hållbarhet och därför håller de inte isär dem praktiskt. De har arbetat med hållbarhet länge men att kunskapen i bolaget är varierande. De som arbetar med hållbarhet har väldigt stor kunskap och har kommit väldigt långt i arbetet men att det inte alltid har kommunicerats ut i bolaget lika väl. Hållbarhetskommunikationen är ett väldigt viktigt komplement till de aktiviteter som utförs. Ursprungligen var strategin separat från början för att kasta ljus på ett nytt arbete. Det behövs för att det ska implementeras i verksamheten. Men i takt med att hållbarhetsarbetet tar plats i organisationen behövs den inte separat längre. SDG:erna

Telenors hållbarhetspolicy täcker väldigt många arbeten vilket ger företaget bredd. Klimatfrågan och energieffektivitet ligger i policys och hållbarhetsmanualer som används i företaget. Telenor Group annonserade i år att man har både klimatmål för att nå parisavtalet och har som mål att vara klimatneutrala inom den skandinaviska marknaden till 2030. Att Telenor valde att satsa på SDG:n mål nummer 10 var mycket på grund av engagemanget kring Telenors arbete med mål 10 i FN. Väldigt få andra företag arbetar med målet som syftar till “minskad ojämlikhet” och kommunikativt och resursmässigt fokuserar Telenor på ett mål för att göra det tydligt och passar ihop med företagets syfte ”Connecting people to what matters the most - Empower societies”. Då de kan genom sina telekomtjänster minska klyftor och ojämlikheter i samhället. Ge tillgång till internet till samhällen där det inte finns pressfrihet eller yttrandefrihet ger människor möjlighet att få kunskap och bilda sin egna uppfattning om världen. Telenor ger genom Birth Registration barn en identitet vilket kan leda till att barn sätts i skola och kan få rätt till vård exempelvis.

Värdeerbjudande till kund ur en hållbarhetsaspekt

Telenor har inte alltid har varit bra på att tala om för kunderna vad de erbjuder sina kunder ur en hållbarhetskontext. Däremot är hela verksamheten klimatkompenserad enligt Fair Trade vilket ger ett mervärde för kunden då de är den enda med den klimatkompensationen på den svenska telekommarknaden. De har arbetat länge med hållbarhet vilket har skapat en stor bredd i hållbarhetsarbetet. Det finns miljömässiga incitament för kunden att välja Telenor såsom elektronikåtervinning samt att det säljs även begagnade telefoner i Telenorbutiker. Dessutom är Telenors energiförbrukning inte bara klimatkompenserad men kommer också från förnyelsebar energi. Även de gemensamma bolagen med andra telekomaktörer där man samäger nät använder förnyelsebar energi. De har också samarbetat med ECPAT under många

barn kan bli utsatta på nätet vilket gör arbetet med att stoppa sexuella övergrepp på nätet till en stor fråga i branschen. Kriminalitet tar sig i uttryck lika mycket i fysisk form som det gör på nätet vilket gör det svårt att kontrollera och övervinna. Ett initiativ riktat mot unga är ”nätprat” vilket kan ge kunden mer trygghet genom framtaget material som ska främja dialog mellan barn och vuxna.

Övrig interaktion nationellt och internationellt

Både nationellt och internationellt sker det förfrågningar från regeringar av bland annat gällande tillhandahållande av data, meddelanden till befolkningen och censur beroende på land. I samhället som är diktaturer påverkas de av hur de kan verka. Exempelvis så finns det inte samma lagstiftning om hantering av data på de asiatiska marknaderna vilket gör att man kan följa upp mer saker med big data medan EU-lagstiftning kräver att det finns specifika tillstånd etc. I Sverige är det mer formella vägar, därför måste det anpassas till det samhället som det råder och lagstiftning påverkar mycket hur data kan användas till. Den europeiska lagstiftningen GDPR gör är en exempelvis en lag som de behöver ta hänsyn till.

En utav Telenors stora hållbarhetsutmaningar är att förena företagets syfte med hållbarhetsarbetet på de nordiska marknaderna. Telenors syfte är: Connecting you to what

matters the most: empower societies. I norden är en hållbarhetsutmaning att det finns mycket

på plats och det blir svårare med innovation. De basala mänskliga behoven är uppfyllda vilket gör att hållbarhetsarbetet måste bli mer kreativt. Hur ska man “empower” Sverige med tjänster när många av våra behov är uppfyllda blir en stor utmaning. Mot kunder är utmaningen också att tajma marknadens preferenser. Vissa hållbarhetsinitiativ får inte napp direkt utan tar några år innan de får fäste och så vidare. På vissa internationella marknader kan Telenor däremot göra stor skillnad. På deras asiatiska marknader finns det bristande tillit till vissa offentliga verksamheter såsom banksystem etc. vilket gör att det finns väldigt mycket att göra på flera områden. Behovet är så stort av att förbättra samhället att det finns väldigt många saker som kan göras. Det är alltså enklare att göra skillnad.

Relation till leverantörer

Leverantörsrelationer går inte att generalisera helt då de dels har djupa samarbeten med ett fåtal leverantörer som står för mycket av orderstocken men också många ytliga relationer med leverantörer. Hållbara leverantörskedjor handlar mycket om ett risksynsätt. Leverantörer kontrolleras mycket via inköp där. Kontrollerna är baserade på ”Supplier Conduct of Principles” vilket speglar kraven för att ingå kontrakt med Telenor. De större leverantörerna såsom Apple och Samsung är Telenor för små för att påverka och då används medlemsorganisationen JAC (Joint Audit Coorporation) där andra europeiska telekomaktörer gemensamt går ihop för att förhandla och kontrollera. En aktör driver och leder mot en leverantör men hjälps åt genom tredje part. Sociala problem såsom exempelvis barnarbete i leverantörskedjorna kontrolleras enligt dessa steg där kontroller och uppföljning är centrala

aktiviteter. Telenor framhåller leverantörer som en helt avgörande intressent för att lyckas med hållbarhetsarbetet.

Nätverk

För Telenor är kundrelationen otroligt viktig och delar in kunder i olika segment där det både finns B2B och konsumentkunder i varierande storlekar. Andra viktiga intressenter i Telenors nätverk är NGO:s, myndigheter, högskolor och universitet, medarbetare, media samt leverantörer. Resursmässigt besitter Telenor en stor bredd internt och men även internt i koncernen som de ingår i finns det mycket hjälp och resurser för hållbarhetsarbetet. Externa experter, NGO:s och andra konsulter hjälper till med utbildning och vissa hållbarhetsuppdrag i koncernen. Det är framförallt dessa NGO:s som är behjälpliga med externa resurser i hållbarhetsarbetet. Även intressentdialogen sker med hjälp av konsulter. Intressetdialogen behöver inte alltid uppdateras varje år men då sker istället interna avstämningar med medarbetarna. Frågeställningar skickas till externa intressenter, medarbetare men också ledningsgruppen för att kartlägga om det finns olika uppfattningar och viljor i de olika grupperna. Coronakrisen har gjort att telekombranschen fått en ännu mer aktuell samhällsroll. Telenor figurerar som den digitala spelaren i samhället. Säkra att man kund har uppkoppling är viktigt hållbarhetsarbete och att ställa om samhället till digitalt. Krisen har kastat ljus över att det faktiskt går att ses digitalt och att minska resandet. Resandet kommer inte att sluta men tjänsterna gör det möjligt att reflektera över hur mycket resande som faktiskt behövs. En annan viktig del i samhällstransformationen är IOT-tjänster där man kan koppla upp saker till varandra för att genom data kunna förstå och optimera. Där finns det fortfarande en lång resa kvar. En väldigt viktig intressent för hållbarhetsarbetet är de NGO:s som hjälper Telenor att klimatkompensera, Fairtrade och Zeromission. Det samarbetet har också en stor kommunikativ effekt. Även partners som hjälper till att stänga olämpliga hemsidor etc. är en viktig partner för hållbarhetsarbetet. I branschen lyfter Telenor framförallt fram hållbarhetsrådet inom IT och telekombolagens medlemsorganisation som ett viktigt forum för samarbete inom branschen, där Magdalena Aspengren också är ordförande. Där lyfts frågor som tidigare nämnda samarbetet med ECPAT mot sexhandel av barn. Att konkurrera och samarbeta samtidigt menar Telenor att transparens är helt avgörande för hållbarhetsarbetet och att det är viktigt att få branschen sedd och hörd. Telekomaktörerna stöttar och höjer varandras hållbarhetsarbete. Telenor ser inga stora problem med att diskutera redan genomföra initiativ, då dessa redan är ute på marknaden. Det man möjligtvis inte delar med sig lika mycket utav är de initiativ som är på väg att lanseras. Det kan sägas att det diskuteras högt och lågt om olika hållbarhetsaktiviteter men ofta på en generell nivå.

7.3 Telia

7.3.1 Innehållsanalys

Tema Nätverksinteraktion

Kategori Affärsmodell Strategi

Under kategori

Värdeskapande Hållbarhets -aktiviteter

Cirkulär

ekonomi Hållbarhets -strategi Samverkan Kod Ekonomiskt värde

Socialt värde Miljömässigt värde Värdeerbjudande kund Värdeerbjudande miljö Intressent -dialog Miljöaktivitet Aktiviteter för yttrandefrihet och integritet Audits mot barnarbete Transparent kommunikation Leverantörskrav Cirkulär affärsmodell SDG:s Global Compact Styrdokument Hållbarhetsmål Shared Value Samarbete med konkurrenter Samarbete med leverantörer

Tabell 3: Resultat av innehållsanalys av Telias hållbarhetsredovisning

I tabell 3 sammanställs resultatet av genomförd innehållsanalys av Telias hållbarhetsredovisning från 2019. Utöver koderna från det initiala kodningsschemat tillkom koderna: Miljöaktivitet, Aktiviteter för yttrandefrihet och integritet, Audits mot barnarbete,

Transparent kommunikation och Cirkulär affärsmodell. Dessa koder tillsammans med de

initiala koderna, är sedan indelade i de skapta underkategorierna: Värdeskapande,

Hållbarhetsaktiviteter, Cirkulär ekonomi, Hållbarhetsstrategi samt Samverkan.

Koden socialt värde innefattar exemeplvis meningsenheten: “Telia Company är övertygat om

att integrering av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i hela verksamheten och strategin är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt värde för aktieägare och bidrar till en hållbar utveckling”. Koden ekonomiskt värde innefattar

exempelvis meningsenheten: “Telia Companys aktieägare är huvudsakligen nordiska, med

svenska staten som största ägare. Våra aktieägare förväntar sig tillväxt, god kostnadskontroll och ett starkt hållbarhetsarbete”. Koden miljömässigt värde innefattar till exempel

meningsenheten:“Vi arbetar med att utveckla ett verktyg för att beräkna hur mycket vi hjälper

våra kunder att minska sina växthusgas- utsläpp. Detta blir allt viktigare då vi samverkar med kunder för att påvisa de miljömässiga fördelarna av Telia Companys produkter och tjänster”. 7.3.2 Intervju

Strategi

Hållbarhet är integrerat i Telias strategiska ramverk och är en av firmans nyckelambitioner. De vill vara ledande i digitalisering med utgångspunkt i FN:s Globala mål. De strävar även efter att vara världens “grönaste” telekombolag. Hållbarhet är ett område som Telia mäter och följer upp på. Företaget i stort, ledning och styrelse är övertygade om att hållbart företagande också är ett lönsamt företagande över tid. Ekonomisk hållbarhet är även viktig aspekt. Social hållbarhet är även viktigt sett till trygghet online och att alla ska kunna vara med. Oavsett om en person är 80 år ska den kunna betala räkningar på nätet eller skypa med barnbarnen. Därmed blir det en ekonomisk fråga, eftersom samhället behöver ställa om och bli smartare på olika sätt, så är det den typen av lösningar vi levererar. Kan Telia driva den typen av insikt i samhället kommer det gynna affären. De köper också el av bra miljöval, trots att det kostar mer. Detta är ett sätt att föra ut ett budskap på ett enkelt sätt till kunder, att företaget köper den bästa elen som går att få, och det får kunderna när dem är kunder hos Telia. Det handlar mycket om att göra komplexa budskap enkla. Ibland kostar det att vara hållbar, men Telia tror att företaget kan bidra att utveckla samhället och därför är det också lönsamt.

Telia har arbetat med energieffektiviseringsfrågor, trygghet på nätet, mötestjänster samt policys för att mötas virtuellt i över tjugo år. De har även varit miljöcertifierade med ISO14001 sedan 1996, och miljöledningssystem är implementerade i samtliga verksamheter vilket bidrar till att kontrollera att mål uppfylls. Därmed har Telia arbetat med hållbarhet länge och ligger långt fram i branschen men även globalt. Dock är företaget inte klara, utan befinner sig på en resa till 0. År 2030 är målet att ha noll avfall och utsläpp, samt kommer det upp nya saker till 2030 som företaget måste ta hänsyn till. Det kommer alltid finnas mobbning online, hot utifrån som måste pareras och frågor om integritet som måste hanteras. Telia måste vara robusta i sin verksamhet för att kunna hantera dessa saker. Innan händelsen kopplat till korruption och mutor under 10- talet hade Telias svenska verksamhet påbörjat ett arbete med miljöfrågor. Lindwall menar att under denna tid var det många företag som globaliserade sig och ville göra förvärv. Detta var något som Telia hängde på, och investerade i problematiska länder. Telia hade inte i det läget kontrollmekanismer och strukturer för att ett larm skulle gå, och stoppa detta. Det fanns risker för korruption i förvärvandet och ägarförhållandet, sedan handlar det om problem med integritetsfrågor gällande vad mobilteknologi skulle kunna användas till. Allt detta ledde till fällande domar, stora bötesbelopp och förändringar i ledningsfunktioner, vilket var ett startskott på ett arbete kring dessa frågor. Detta gjorde sedan att Telia kunde driva hållbarhetsfrågorna bredare, med en starkare trovärdighet. Det var problematiskt, men det goda med det var att Telia var tvungna att se över företagets struktur.

De två strategiska fundamenten: Delat värdeskapande och ansvarsfullt företagande

Det är viktigt att få ordning på utmaningarna för att kunna lyckas med de strategiska fundamenten fullt ut. Ansvarsfullt företagande handlar om hur Telia jobbar med egna utsläpp, egna leverantörer, personal, det som faller inom ramen för egen kontroll. Där måste Telia göra sin hemläxa, vilket dem anser att de har. Telia anser att dem kommit långt, och är därför en lämplig partner för många kunder som också behöver tänka på en ansvarsfull verksamhet. Därför skapar ansvarsfullt företagande samhällsnytta då det sänker kostnader samtidigt som hållbarhetsmål kan uppnås. Det är när alla jobbar tillsammans det kan bli kraftfullt. Telia måste våga prata med kunder och samhället om hållbarhet även om företaget inte är “klara”. Telia kommer aldrig bli klara, då det är en resa man är på hela tiden.

SDG:erna

Telia har valt att jobba med mål 9, 11, 12, 13, 16 och 17. Företaget menar att det inte är så ofta man ser att SDG:erna används proaktivt och på riktigt. Ibland syns de som klistermärken på en powerpoint. Telia har funderat på var verksamheten har som störst påverkan i samhället, och då är det inom områden som utveckling av industrin, konsumtionsmönster, trygghet och säkerhet och samarbete. Kort sagt utveckling av samhället, ett tryggare smartare samhälle med digitala lösningar i samverkan med andra. Gällande konsumtionsmönster kan Telia drifta server och IT-lösningar till företag så de slipper köpa egna IT-produkter, sedan erbjuder Telia begagnade saker istället för att köpa nya produkter. De använder KPI:er för hållbarhetsmål men kan bli bättre på att ha undermål. Däremot tittar Telia på att de mål de har stämmer och att progress kan mätas. De fungerar på så vis som en vägvisare eller en checklista. Mål 17 är ganska intressant eftersom innan Telia antagit “Daring Goals”, det vill säga noll utsläpp och avfall i hela värdekedjan, pratade Telia mycket om att gå från “egosystem” till “ekosystem”, det vill säga att företagarna inte kan jobba en för sig utan att alla måste jobba tillsammans. Lindwall menar att företag måste jobba med innovation tillsammans, våga testa saker och våga misslyckas. Den typen av samverkan driver innovation framåt, och Telia vill vara katalysator för det. Så 17 målet, utan att Telia uttalat det innan, blev naturligt för företaget att ha. Daring Goals kräver samverkan i hela värdekedjan, och det gäller att se över hur leverantörer kan bli fossilfria tillsammans med Telia. Det krävs samverkan och kompromisser. Därför är mål nummer 17 väldigt viktigt för Telia.

Telias värdeerbjudande till kunden ur en hållbarhetsaspekt

En kund ska inte välja Telia endast ur ett hållbarhetsperspektiv utan också för att de hjälper kunder att förbättra sin verksamhet eller vardag. De har bra tjänster i botten, vilket är grundförutsättningen. Dessa tjänster levereras på ett sätt som är hållbart, då nätet bedrivs med hållbar el, företaget är miljöcertifierade vilket dem är ensamma om, Telia jobbar hårt med leverantörskedjan där utsläpp och miljöpåverkan kommer ifrån, detta får kunderna på köpet när de jobbar med oss. De är bra på att identifiera möjligheter i kundernas verksamhet, och har även

stor utbyggnad av nät som fungerar väldigt väl. Det är vidare en helhetsbild där hållbart företagande genomsyrar Telias verksamhet.

Cirkulära och hållbara affärsmodeller

Cirkulära och hållbara affärsmodeller är viktiga för Telias kunder, eftersom om kunderna inte kan nå sina mål kopplat till ett hållbart samhälle med hjälp av Telia, har företaget inte lyckats menar Lindwall. Nyckeln i detta är att samhället behöver ställa om, då resurser behöver fördelas smartare, utsläppen behöver bli mindre och att uppkoppling behöver bli effektivare exempelvis. Därför är dessa affärsmodeller väldigt viktiga. Även konsumtionen är inte hållbar på olika sätt. Offentliga företag som kommuner frågar Telia hur företaget kan hjälpa dem att nå sina mål. Cirkulära och hållbara affärsmodeller faller inom ramen för detta. Telia säljer mycket produkter som exempelvis telefoner för flera miljoner varje år, här finns ett ansvar att driva på både leverantörer gällande konfliktmineraler samt hur vidare nyförsäljning av produkter drivs på (eller snarare inte drivs på). Telia jobbar mer med att börja sälja begagnade produkter och reparera dessa istället för att sälja nytt om det inte behövs, även hyra ut istället för att sälja. Detta kommer det ses mer av under 2020 samt 2021. Detta är även en branschfråga. Det måste finnas strukturer för hur dessa saker ska köpas och användas. Telia jobbar även med hundra procent förnybar el i alla nät, samt med att hjälp andra verksamheter ställa om.

Ett exempel på det är Stockholms Fjärrvärme, som innebär förbränning av sopor som genererar energi vilket kan omvandlas till el och värma upp eller kyla hus. I Stockholm använder cirka 800 000 personer fjärrvärme. Denna typ av verksamhet behöver bli mer effektiv eftersom de fortfarande är i behov av back-up el. I Stockholm fanns det fram tills nu ett kolkraftverk som back-up. När företaget som försörjer fjärrvärmen satte sina hållbarhetsmål, var ett mål att verksamheten ska bli mer hållbara i sin energiförsörjning. Telia hjälpte företaget att koppla upp fastigheter med smarta Iot-devices som kopplar upp exempelvis fastigheter, det gör att verksamheten kan styra fastigheternas energiförbrukning smartare och analysera data. Därmed kan de spara cirka tio procent mer energi. Detta gör att de kunde minska behovet av back-up