KULTURDIMENSIONER

I Hofstedes studie nämns fyra dimensioner. Vi ställde några öppna frågor gällande Nordens syn på det egna företagets prestationer internationellt, som kunde kopplas till dessa dimensioner, samt respondenternas syn på deras internationella samarbetspartners.

o Individualism handlar om vad en människa gör för att uppnå sina egna mål. Den sociala uppbyggnaden inom organisationen är viktig, det kan vara en kollektivistisk eller individualistiskt struktur. Persson (14 maj, 2009) beskriver att det finns många företag som är mer individualistiskt styrda i västvärlden, och att det finns de som är mer kollektivistiska i Asien ”Jag tror att Japan är ett land som är kollektivistiskt.” Även inom Nordens organisation så anser vissa att det är kollektivismen som styr. Niklasson och Nauclér (14 maj, 2009) påpekar detta; ”kollektivism är det som har fört

oss till vad vi är idag, utan kollektiv kommer man ingenstans.” De antyder att vissa

40 som jobbar mot kunderna. Vi jobbar alla här som en hel familj” De tror också att

kollektivism får deras företag att utvecklas.

o Uncertanty avoidence (osäkerhetsundvikande) handlar om företagets oro kring förändringar. Heinrich och Persson (29 april, 2009) är övertygade om att Norden är lite försiktiga på vissa plan när det gäller utveckling. ”Teknikmässigt så pågår en

ständig utveckling men organisatoriskt så utvecklas vi inte oss…Vi förlitar oss på vårt varumärke, att det är så pass starkt att vi inte behöver utveckla det vidare. Vi är självsäkra vi säger att vi är världsledande om vi är det vet jag inte.”

I Nordens fall används agenter som sköter vissa av deras affärer, då krävs det tillit på att agenten utför sitt arbete korrekt. Persson (14 maj, 2009) beskriver det ”Vi måste ha en

mellanman, en person i det landet som vi kan lita på som guidar oss på rätt sätt annars funkar inte det”. Ibid menar att man inte ska ta det personligt utan komma ihåg att det är

affärer som gäller ” egentligen tycker jag inte att man ska vara lojala för lojalitetens skull

utan tycker att detta är affärer. Kunderna ska välja det företag som är bäst för det tillfället… Desamma gäller ju oss om vi köper från samma leverantör bara för att vi ska vara lojala mot dem, måste tänka på att detta är affärer, så man ska inte känna dåligt samvete . Det skulle inte fungera om man vara lojal hela tiden.. i längden”. Enligt Niklasson (14 maj, 2009) är

Nordens syn på lojalitet ”Att alltid ställa upp och det är vi kända för ” och enligt Nauclér (14 maj, 2009) är lojalitet inte alltid ett måste ”ibland vill man ha lojala kunder ibland vill man

inte, det beror på lite hur deras företagskultur är ”.

o Power distance, (maktavstånd) kan antingen centraliseras eller decentraliseras beroende på företagen. Rosenlund (14 maj, 2009) anser att ”Världen bestämmer för

sin del” beroende på individerna som jobbar inom organisationen. Decentralisering

kan ha sina fördelar och inom Norden beskriver Peric (14 maj, 2009) att verksamheten är ”Decentraliserad, vi har vår VD som riktar upp hur det ska se ut,

men sedan är det upp till oss att själv bestämma hur det ska se ut. Man får ju delegera, men var och en gör som man själv anser viktigt”. Enligt Persson (14 maj,

2009) så är det bäst att låta de som är mest lämpade lösa de problem som uppstår, och låta de personer som befinner sig på den nivån sköta problemet istället för att överlämna ansvaret till någon annan. Fördelar med centraliseringen är enligt Lengström och Nauclér (14 maj, 2009) att det ”Skulle vara bra med Centraliserad

41 styrning i dåliga tider, om företaget är i en kris då är det bättre att ha en stark Central ledning”. Nauclér (14 maj, 2009) talar också om att organisationskultur och

hierarki skiljer sig enormt mellan länder. ”I Sverige är det inte viktigt med vilken

position och titel man har i företag, men i Asien är det väldigt viktigt, i vissas fall skulle du aldrig ifrågasätta din chef.” Hammarstedt (29 april, 2009) förklarar att inom

dotterbolagen har Norden en platt maktstruktur. ”Den är influerad av den svenska

kulturen.”

o Masculinity mot Femininity (Maskulina och feminina värden) beror på de traditioner och den sociala strukturen som finns i landet och förs över till företagen . Heinrich (29 april, 2009) påpekar att i vissa fall är hierarki kopplat till maskulina mått som syns inom företag så väl som inom familjestrukturen. ”Där fadern sitter högst upp, sen

kommer den äldsta sonen och kvinnorna kommer längst ner. Kvinnor har ingen makt i familjen hon tjänar familjen och den äldsta sonens föräldrar.” Men maskuliniteten

existerar även i företag och kvinnorna har inte de höga befattningarna. Heinrich (29 april, 2009) skildrar situationen i om Korea;” Vi brukar inte skicka några kvinnliga

representanter dit för att det skulle nog inte funka väldigt bra. Jag träffar aldrig några kvinnliga representanter på högre befattningar.” Lengström (14 maj, 2009)

menar att könssegregeringen inte är lika självklar i västerländska kulturer. ”Det

handlar mer om prestationer och säljavdelningen på Norden är ett bra exempel, Vi har mest kvinnor.”

Andra aspekter inom kultur är språkskillnader samt religion, normer, attityder och värderingar. Vi frågade våra respondenter om region hade någon särskild effekt på Nordens internationella verksamhet. Lengström, Rosenlund, Peric, Nauclér (14 maj, 2009) och Persson (29 april, 2009) tillägger att religionen inte påverkar affärerna till någon större grad men att ”det har en betydelse, självklart måste man respektera”. För det mesta är det väldigt lite

religion, i vissa länder är det mer kultur som påverkar. De nämner dock att Islam påverkar

Nordens arbete eftersom de gör affärer i flera muslimska länder. Persson (29 april, 2009) påstår ”Vi har ett bönerum lägre ner i korridoren, och nu kommer vi att få in kunder från

Saudiarabien och de ska be 5 gånger om dagen.” Han förklarar också att religionen påverkar i

de länder som har religiösa makthavare. ”Man kommer inte undan, Irak och Israel är de typer

av länder. De människorna vi har att göra med fungerar på ett speciellt sätt, och det är väl samma sak inom affärsdelen som avgör om man väljer Norden eller någon annan det är

42 väldigt komplext. Om vi tar Iran ex så kan de bete sig på ett sätt, och när de kommer hit till Sverige på ett annat sätt. De är lite skenheliga, alla är inte såna men som jag sa tidigare så har vi skapat ett bönerum. I grund och botten så påverkar det inte så mycket affärskulturen.”

Niklasson (14 maj, 2009) och Hammarstedt (29 april, 2009) nämner att tidsuppfattningen varierar mellan länderna. ”..det är väl noga om man bestämt tid, och så kommer man för att

hämta dem (japaner), så måste man komma kl 8 om man har bestämt det, och inte komma till hotell rummet kl 20 över. Spanien har annorlunda tidsuppfattning, de värdesätter inte tiden lika mycket som vi Svenskar. Det kan ta upp till två veckor att svara på ett mail.”

Hammarstedt (29 april, 2009) ger oss några exempel på hur värderingar och arbetsnormer kan orsaka förbryllade situationer. ”I Vitryssland hade vi varit överens om ett kontrakt, och när

allt skulle skrivas på så helt plötsligt fanns det massa bötesklausuler i kontraktet. Det gick vi inte med på och efter långa förhandlingar fick vi reda på att det fanns statliga regelverk som ger lån till företag, men vid förseningar blir den enstaka personen som skrivit under lånet återbetalningsskyldig på hela summan. Detta kom vi fram till efter långa diskussioner och kunde hitta en lösning.

Persson (29 april, 2009) förklarar att normer och värderingar är olika i varje land vilket

påverkar deras affärer. ”Vi är alla från olika kulturer, nationaliteter och olika miljöer. Det

blir en massa irritationsmoment, tider är en sak som inte funkar, vi är väldigt strikta i Sverige, så kan vi stämma ett möte och gå igenom alla punkter och det är ju inte alla som gillar det. Naturligtvis så man får sitta och vänta på att alla kommer. I många nationaliteter så är inte ens ett kontrakt värt mycket det betyder inte att man måste följa det men vi tycker att man ska följa det. I Thailand så betyder inte en överenskommelse att man måste följa det som står på kontraktet, utan man ska ha möjlighet till att ändra det.”

43