Crash
Boom
Bang
2009
Författare: Caroline Burvall, Mireille Fumba, Nina Koukara Kandidatuppsats 15hp, International Business Examensarbete, C-nivå
Handledare: Peter Lindelöf Handelshögskolan BBS
Tvärkulturell
kommunikation
1
FÖRORD
Vi har genom denna uppsats insett att tvärkulturell kommunikation är ett komplext och intressant ämne att studera. Vi har fått djupare inblick inom företagsekonomisk forsning och speciellt inom området kommunikation och interaktion. Genom vår forskning har vi erhållit större medvetenhet kring hur olika människor är.
Undersökningen vi utförde har varit till stor betydelse för oss, därför vill vi ta tillfället i akt och tacka de personer som har möjliggjort uppsatsen:
Lars Hammarstedt och Björn Persson vid Norden Machinery AB, för deras engagemang och vilja att medverka för utformningen av denna studie, och deras hjälp att få tillgång till intervjuer. Vi vill också tacka övrig personal och respondenter för deras medverkan.
Vi vill visa vår uppskattning till Peter Lindelöf handledare, för sina goda råd och stöd under uppsatsens gång.
Vi riktar stor tacksamhet till Yordanos Yemane för hennes kritiska tänkande och goda råd.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.
2
SAMMANFATTNING
Uppsatsens titel: Crash Boom Bang; Tvärkulturell kommunikation
Ämne: Företagsekonomi C – International Business.
Författare: Caroline Burvall, Mireille Fumba och Nina Koukara
Handledare: Peter Lindelöf, Docent, Universitetslektor i Företagsekonomi
Problemformulering: Kan bristen på funktionell tvärkulturell kommunikation mellan individer inom en internationell organisation vara orsaken till att kulturkrockar uppstår, och leda till att två företagskulturer inom samma organisation kommer i konflikt?
Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att försöka skapa en tänkbar modell över hur tvärkulturella problem kan studeras för att bidra till problemets lösning. Samt att undersöka om de teorier som utgör grunden för vår modell kan appliceras i verkligheten.
Metod: Forskningen i denna uppsats har utgått från det hermeneutiska synsättet för en helhetssyn på problemområdet. Vi har använt deduktiv ansats för att urskilja om teorierna kan appliceras på verkligheten, och kvalitativ forskningsmetod för insamlandet av data.
Referensram: Utgångspunkten ligger i tvärkulturell kommunikation, som skildrar de olika kulturella faktorer som kan påverka organisationskulturen. Teorierna är indelade i tio stycken där Hofstedes dimensioner och social struktur nämns, samt kulturella faktorer som språk och religion. Stycket innefattar sedan den nationella och organisatoriska kulturteorin samt etableringsstrategier. Därefter behandlas kulturkrockar, de internationella affärsrelationerna och konfliktlösning.
Slutsats: Vår slutsats är att kulturkrockar uppstår och ju längre ifrån vår egna värderingar, attityder och normer vi kommer, desto mer tolerans får vi gentemot andra kulturer. Vi konstaterar att organisationskulturen påverkas av de individer som den utgörs av, samt Teori och verklighet överensstämmer inte alltid. Att kulturen är en komplexitet att studera, där tolerans, acceptans och förståelse är de viktigaste redskapen för tvärkulturell kommunikation.
Nyckelord: Tvärkulturell kommunikation, kulturkrockar, strategi, globalisering och påverkan.
3
ABSTRACT
Title: Crash Boom Bang; Cross-cultural Communication
Subject: Business Administration C – International Business
Authors: Caroline Burvall, Nina Koukara and Mireille Fumba
Tutor: Peter Lindelöf, Associate Professor, University Lector in Business Administration
Presentation of the question: Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization?
Purpose: Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality.
Method: The research have assumed from the hermeneutical
approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data.
Frame of reference: The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution.
Conclusion: Our conclusion is that culture clashes occurs and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.
Keywords: Cross-culture communication, cultural clashes, strategies, globalization and impact
4
Innehåll
FIGURFÖRTECKNING OCH FÖRKORTNINGAR
5
1. TVÄRKULLTURELL KOMMUNIKATION OCH DESS
PROBLEMOMRÅDE
6
1.1INLEDNING ... 6 1.2PROBLEMDISKUSSION ... 7 1.3PROBLEMFORMULERING ... 9 1.4PROBLEMETSBETYDELSE ... 10 1.5FORSKNINGSFRÅGA ... 10 1.6SYFTE... 112. VETENSKAPLIG METOD
12
2.1METODISKANSATS ... 12 2.1.1 Positivism/Hermeneutik ... 12 2.1.2 Deduktiv/Induktiv ansats... 13 2.1.3 Kvalitativ/Kvantitativ ... 152.1.4 Urval – sannolikhetsurval/ icke-sannolikhetsurval ... 16
2.1.5 Datainsamling – Primär/Sekundär ... 17
2.2BEARBETNINGAVINSAMLADDATA ... 19
2.2.1 Reliabilitet/ Validitet ... 19
2.3METODOCHKÄLLKRITIK ... 20
3. TEORETISK REFERENSRAM
23
3.1ALLMÄNKULTURTERMINOLOGI ... 233.2HOFSTEDESKULTURDIMENSIONER ... 23
3.3SOCIALSTRUKTUR ... 24
3.3.1Individen ... 24
3.3.2 Gruppen ... 25
3.4SPRÅK ... 25
3.4.1 Det Icke-verbala språket ... 26
3.5RELIGION ... 26
3.5.1 Kristendom ... 27
3.5.2 Islam ... 27
3.5.3 Hinduism ... 27
3.6NORMER,ATTITYDEROCHVÄRDERINGAR ... 28
3.7NATIONELL–OCHORGANISATORISKKULTURTEORI ... 28
3.7.1 Nationell kultur ... 28
3.7.2 Organisationskultur ... 30
3.8ETABLERINGSSTRATEGIOCHKULTUR ... 32
3.8.1 Global Strategi ... 32
3.8.2 Internationell strategi ... 32
3.8.3 Flerdimensionell-inhemsk strategi ... 33
3.8.4 Marknadsetableringsval ... 33
3.9KULTURKROCKAR ... 34
3.10INTERNATIONELAAFFÄRSRELATIONEROCHLÖSNINGPÅKONFLIKTER ... 35
3.10.1 Teoretisk modell... 37
4. EMPIRISK DATAINSAMLING
39
4.1 ALLMÄNUPPFATTNINGKRINGKULTUR ... 394.2KULTURDIMENSIONER ... 39
4.3NATIONELKULTUR ... 43
4.4ORGANISATIONSKULTUR ... 43
4.5GLOBALISERINGOCHKULTUR ... 49
5
5. ANALYTISK DISSKUSION
58
5.1 KULTURDIMENSIONER ... 58
5.2MARKNADSSTRATEGIER ... 59
5.3SPRÅKOCHRELIGION ... 60
5.4NORDENSORGANISATIONSKULKTUROCHGLOBALISERING ... 61
5.5KULTURKROCKAROCHTVÄRKULTURELLKOMMUNIKATION ... 63
6. SLUTSATS
67
Figurförteckning och förkortningar
Figurer
Figur 1. Teoribaserad modell
Figur 2. Respondent tabell Kulturdimensioner Figur 3. Respondent tabell Nationell kultur Figur 4. Respondent tabell Organisationskultur Figur 5. Respondent tabell Globaliseringens påverkan Figur 6. Respondent tabell Kulturkrockar/lösning Figur 7. Modell över tvärkulturella samband
Förkortningar
Norden Norden Machinery AB J. Venture Joint venture
Distr. Distributör
Kultur Dim. Kulturdimensioner Org. Organisation
6
1. TVÄRKULLTURELL KOMMUNIKATION OCH DESS
PROBLEMOMRÅDE
I detta kapitel introduceras underlaget till denna uppsats, vart efter en diskussion och formulering av problemorådet leder fram till en forskningsfråga och ett syfte.
1.1 INLEDNING
Föreställ dig en multikulturell organisation där japaner, tyskar och amerikaner skall arbeta tillsammans. Kontoret är beläget i New York där varje arbetare får vart sitt rum med glasväggar. Japanerna känner instinktivt att de vill riva ner väggarna, som de anser förhindrar informell kommunikation. Tyskarna klagar över att de känner sig obekväma med de stora glasväggarna, som tillåter andra att se in på deras områden. I ett drastiskt försök att skymma insikten, hänger de sina kappor över fönstren, för att skapa en känsla av slutna rum. Amerikanerna förstår inte kollegornas känslor inför arbetsplatsen, och tycker att beteendet är konstigt (Schneider och Barsoux, 2003). Som vi förstår visar detta exempel på hur komplicerat det är att skapa en organisationsmiljö där en multikulturell personalstyrka kan trivas. När organisationer gör affärer i en multikulturell miljö är det viktigt att inse vilka skillnader som kan skapa kulturkrockar.
I dagens internationella affärssammanhang har många organisationer förlagt delar av sin verksamhet utomlands, och andra låter olika mellanhänder sköta kontakten mellan marknader och kunder, exempelvis Volvo som har utländska leverantörer och TePe i Malmö som använder distributörer som mellanhänder till sin slutkund. Genom denna handel över landsgränser kommer också ett utbyte av kulturer, där varor och människor dagligen konfronteras med kulturella skillnader. När företag arbetar med internationell verksamhet är kulturkrockar ett oundvikligt faktum, ett fenomen som uppstår då olika kulturer möts för att i första hand samarbeta. Det krävs oftast så lite som en enkel fras eller beteende från någon part, som får den andra att ställas inför en ovan situation, vilket kan leda till konsekvenser. Inom affärsvärlden har detta fenomen blivit allt vanligare då globaliseringen fått en allt viktigare roll. Små skillnader mellan kulturer kan belysa större problem som företag och organisationer ställs inför vid internationella samarbeten (www.atkearney.com).
Organisationskulturen är en subkultur inom den nationella kulturen, som formas inom
organisationen för att skapa samhörighet och motivation bland de anställda. Organisationskultur delas in i interkulturell kommunikation och tvärkulturell kommunikation
7
(www.ling.gu.se). Vi har valt att studera tvärkulturell kommunikation som handlar om kommunikation mellan människor med olika kulturella bakgrunder inom samma organisation. Vi valde att inte fokusera på den interkulturella kommunikationen eftersom den förklarar kommunikation inom samma kultur. I denna uppsats fördjupar vi oss inom organisationer vilka består av individer, de människor som skapar och utbyter erfarenheter. Tvärkulturell kommunikation är ett väldigt brett, djupt och diffust område inom internationella verksamheter, och hur företagen väljer att bemöta de kulturella skillnaderna är också högst individuellt. Trots detta önskar vi reda ut begreppen och bilda oss en uppfattning om kulturens påverkan inom företag.
Vi finner att detta perspektiv är mycket intressant, sedan vi alla tre har erfarenheter av kulturkrockar då vi studerat och bott utomlands, viket väckte det gemensamma intresset att undersöka tvärkulturell kommunikation. I tre år har vi studerat affärsekonomi med internationell inriktning och nu vill vi fördjupa oss i de internationella organisationernas verksamheter.
1.2 PROBLEMDISKUSSION
Tvärkulturell kommunikation är ett väldigt komplext område, för att vi ska förstå dess innebörd måste vi först veta vad som menas med kultur.
De underliggande faktorerna som normer, attityder och värderingar är de beståndsdelar i kulturen som finns hos varje individ, och ofta är de så djupt implementerade hos oss att vi inte tänker på hur de påverkar vårt beteende. Varje människa anser att hon handlar rationellt i den miljö hon uppträder i, när miljön ingår i hennes kultur. Det är först när människor byter miljöer som de inser hur mycket obehag, osäkerheten av att vistas utanför den egna kulturen påverkar dess agerande. I ett försök att förstå vad kultur verkligen är och i vilken omfattning den påverkar oss människor som individer kan vi använda detta exempel: ”Describing one´s
own culture is a bit like asking a fish in water what it is like to swim in the water. Washed up on land the fish quickly recognizes the difference, but may not be able to describe it. Its immediate objective is to get back into the water.” (Schneider och Barsoux, 2003, sid. 11)
Hollensen (2007) definierar kultur som på det sätt ett samhälle genom lärdom genererar ömsesidig förståelse, samt hur kommunikationen ser ut mellan dess individer. Kulturen lärs ut mellan individer genom generationer och kan relateras till andra delar av samhällsstrukturen
8
genom giftermål, social status och religion. Kulturen skapar på så sätt gemenskap och tillhörighet. Kulturen kan också delas mellan medlemmar genom vänner och familj, och integreras inom institutioner samt organisationer. Kultur kan i vissa sammanhang vara en avgörande roll för hur affärer bedrivs, eftersom organisationer består av individer som interagerar, och för att kunna förstå kulturens funktioner krävs det förståelse för de olika värderingarna, normerna och språken som uppstår i olika affärssammanhang.
Vid internationella affärer är det inte bara människor och varor som passerar över landsgränser, de passerar även kulturella gränser. Dessa kulturgränser hör oftast samman med territoriella gränser som nationer och stater, varefter en kan se skillnader i människors beteende mellan olika områden. Organisationskulturen anses starkt knuten till den nationella kulturen och består i stor utsträckning av samma faktorer, (Hofstede och Hofstede, 2005), där den fått en djupare mening, varpå skillnader uppträder i samma företag mellan olika länder. Det är här den tvärkulturella kommunikationen uppträder kring mötet mellan två olika kulturer.
Tvärkulturell kommunikation är en viktig aspekt inom internationella företag och för att kunna utreda detta fenomen har vi samarbetat med Norden Machinery AB. Ett företag med gedigen kunskap om internationella affärer, som i sin verksamhet har kommit i kontakt med tvärkulturella problem. Norden Machinery AB startade 1877 under namnet Arenco och var placerat i Kalmar. Tubtillverkningen började 1917, men den första tubfyllningsmaskinen tillverkades 1934. Det var inte förrän 1980 som företaget Norden bildades. Norden Machinery AB är idag ett världsledande företag inom tubfyllningsmaskiner som tillverkar, producerar och hanterar dessa maskiner. Företaget har fokuserat på tubfyllningsindustrin, och segmenterat sig inom alla delar som har med tubfyllning att göra. De har specialiserat sig inom detta område och har skapat kundbaserade produkter för att tillfredställa kundbehoven. Företaget är medelstort, med huvudkontor i Kalmar och global verksamhet världen över och de håller en nära kontakt till deras samarbetspartners. Årligen levererar de 150 tubfyllningsmaskiner världen runt. I januari 2004 ingick Norden Machinery AB i Sirius Machinery Group som nu i sin tur är del av Coesia koncernen.
Norden har på grund av sin internationella ställning erfarenhet av komplexiteten inom tvärkulturell kommunikation, som består av de otaliga skiftningarna bland människors språk, uppväxt och olika bakgrunder, vilket gör att missförstånd uppkommer. Salacuse (1999) nämner att när två individer från skilda kulturer möts för första gången så kan svårigheter med
9
kommunikationen uppstå. Genom helt skilda beteenden blir det svårt för personerna att interpretera situationen och därför kan de inte förlita sig på den nationella kulturen för att tyda den andres intentioner.
Hofstede (2005) anser att det ligger i den mänskliga naturen att ta efter och omedvetet lära sig från den omkringliggande miljön. Detta utbyte är ett lärande som påverkas av hur anpassningsbar individen är. Människan kommer sålunda i enlighet med dennes omgivning påverkas i sin syn på verkligheten, och dess värderingar, ideal och normer kommer att förändras. Det är graden på anpassningsförmågan som låter individen finna samstämmighet i en ny miljö, exempelvis inom en organisation. Leung m.fl. (2005) anser att processer från ledningsgrupper från global kultur till arbetare på nationell nivå kan leda till förändringar på jaget. Självidentiteten är vad som skiljer en person från en annan medan den sociala identiteten baseras på de grupper människor tillhör. Delar av denna självidentitet är inrotad i den lokala kulturen medan andra delar utvecklas i relation till den globala miljön, trots att människan försöker behålla egna kulturella värderingar som gör att de känner tillhörighet till andra inom samma sociala verklighet.
Kulturen påverkar därför personligheten hos varje individ och formar generella drag bland människor av samma kultur, vilket visar sig genom hur människor uttrycker sig själv i ord, känslor, tankar och gester liksom hur de väljer att lösa problem. I en artikel från (www.atkearney.com) påpekas det att de mänskliga elementen som traditioner, sedvanor och livssyner baseras på kulturella antaganden och därför är svåra att förutse. Om inte dessa kulturella betingelser hanteras på något sätt, kan det innebära att det internationella arbetet förhindras, eftersom det finns väldigt lite rum för fel bland kulturella samspel när företag gör internationella affärer. Den tvärkulturella kommunikationen är högst aktuell inom affärsvärden, där globalisering och internationella strategier har påverkat människornas möten.
1.3 PROBLEMFORMULERING
Internationella företag har idag ett flertal olika marknadsetableringsval att göra. De vanligaste etableringarna görs med hjälp av andra parter genom Joint venture, sammanslagning, uppköp eller mellanhänder i form av distributörer och agenter. Beroende på vilken strategi företagen väljer uppstår det olika kulturskillnader och kulturkrockar.
10
Kulturen skapar tillhörighet bland människor och skiljer grupper av människor från varandra, genom värderingar och normativt beteende som baseras på kulturella antaganden, vilket ligger djupt förenat med våra tankar och det sätt på vilket vi reagerar och interpreterar situationer. Att hantera kulturella skillnader och se det som en kompetens är ett sätt att förenas globalt (Richards och Yang, 2007).
De utmaningar som förestår organisationer med internationell verksamhet handlar i många fall om hur den nationella kulturen reflekterar anpassningsförmågan av organisationskulturen hos företagsledningen och beslutsfattarna. Kulturkrockar påverkar verksamheten genom allt från tydliga språkskillnader, till värderingar eller olika styrsätt inom organisationen. Vi vill kunna se om det finns förståelse för kulturkrockar inom företagens organisationer. Det är inte alltid lätt att samarbeta över landsgränser och speciellt om de olika kulturerna skiljer sig åt väldigt markant. Som ett internationellt företag kan de försöka ta del av de värderingar som finns i motpartens land, för att underlätta kommunikationen.
Vi är intresserade av hur organisationer löser problem som uppstår genom brister inom den tvärkulturella kommunikationen. Vi är speciellt intresserade av hur kulturer påverkar affärer över landsgränser. Varje företag har sin kultur och när de möts uppstår det kulturkrockar.
1.4 PROBLEMETS BETYDELSE
Vårt problemområde fokuserar på hur företag med olika val av internationellt samarbete har bemött olika kulturkrockar som har uppstått, och vilka åtgärder de har vidtagit, samt vad detta resulterat till. Inom detta ämne finner vi ett antal teorier om hur kulturkrockar ska hanteras om de uppstår, men kultur är ett ämne som kan ses ur många olika perspektiv. Vi vill därför försöka få en mer konkret bild över det som sker, försöka se om det finns ett mönster som företaget använder sig utav, och om det ger positivt resultat.
1.5 FORSKNINGSFRÅGA
Vi anser att tvärkulturell kommunikation är ett brett ämne med många olika infallsvinklar, som samtidigt är vitalt för alla företag som har internationella aktiviteter. Detta har lett fram till följande forskningsfråga:
o Kan bristen på funktionell tvärkulturell kommunikation mellan individer inom en
11 till att två företagskulturer inom samma organisation kommer i konflikt? Om de kommer i konflikt löser man detta genom att ändra de två företagskulturerna för att passa varandra eller håller man sig till sin egen, och om de ändras skapar man en ny kultur tillsammans?
1.6 SYFTE
Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att redogöra för den tvärkulturella kommunikationens påverkan i företag som arbetar internationellt, med följande
delsyften:
Delsyfte 1. Att skapa en tänkbar modell över hur tvärkulturella problem kan studeras för att bidra till problemets lösning.
Delsyfte 2. Att undersöka om de teorier som utgör grunden för vår modell kan appliceras i verkligheten.
12
2. Vetenskaplig Metod
I följande kapitel klargör vi kring den forskningsmetodik som tillämpats vid genomförandet av denna uppsats. Här behandlas avsikten om metodisk ansats, bearbetning av data samt
källkritik.
I detta kapitel behandlar vi de vetenskapliga metoder vi använt oss av i vår uppsats. Forskningsprocessen inom tvärkulturell kommunikation har skett genom att vi studerat ett fallföretag; Norden Machinery AB. Vi ville utröna sambandet mellan problem inom verksamhetens arbetsmoment och kulturkrockar. Genom intervjuer med de anställda kunde vi skapa oss en bild av denna problematik.
Alvesson och Sköldberg (2008) menar att det är författarens egen referensram som påverkar alla arbetsmoment inom uppsatsskrivandet. När forskaren blivit varse om detta faktum kan denne välja att antingen undvika alla erfarenheter och förutfattade meningar som de har, för att nå en hundraprocentig objektivitet. Detta anser vi är i stort sett omöjligt, eftersom människan har svårt att vara objektiv mot sig själv och inte inser sina egna åsikter, referensramar eller erfarenheter, som hindrar genomförandet av en undersökning. Tvärt emot kan forskaren då använda sig av de erfarenheter och kunnande som den själv besitter, för att ge forskningen en tänkvärd vinkel genom det egna intresset.
Vi menar att denna uppsats har arbetats fram utifrån vårt eget intresse, vi har valt ett ämne som intresserar oss och som vi anser är viktigt inom den företagsekonomiska forskningen. Genom att använda oss utav kunskap som vi redan besitter kring ämnet, kunde vi leta reda på relevant fakta och teorier som genererade en studie att reflektera över i vår analys. Vår egen erfarenhet och insats har påverkat och präglat utseendet på uppsatsen samt varit en förutsättning för att det skulle bli en intressant vinkling på problemområdet.
2.1 METODISK ANSATS
2.1.1 Positivism/Hermeneutik
Det finns två utgångspunkter i forskningsmetodiken; positivism och hermeneutik. I vår uppsats har vi utgått från den hermeneutiska eftersom den ger oss en bredare, verklighetsbaserad syn på den forskning vi försöker genomföra. Alvesson och Sköldberg (2008) anser att kontrasten mellan människans kommunikation och dess beteende blir lättare
13
att begripa genom den hermeneutiska ansatsen, Bryman och Bell (2005) menar att forskaren genom att tolka varje enskild handling kan försöka förstå människans beteende och relatera det till verkligheten. Vi valde bort den positivistiska ansatsen eftersom vi anser att den är allt för inflexibel när forskare måste förlita sig på naturvetenskapliga metoder, som enligt Alvesson och Sköldberg (2008) består av konkreta data och hårda fakta, som granskas för att sedan kopplas till verkligheten, vilket enligt Bryman och Bell (2005) leder till en objektiv och vetenskaplig korrekt studie. I vår undersökning eftersträvade vi en mer holistisk syn på forskningsproblemet och fann att svaren endast kunde komma till sin rätt genom en öppen syn på kulturproblematiken.
Hermeneutiken används för att skapa en helhetssyn och förmågan att finna sammanhang mellan olika fragment. Enligt Kvale (1997) krävs det att forskaren antar en hermeneutisk ansats för att få en djupare insikt till problemområdet inom det ämne vilket studeras. Allwood (2004) menar att hermeneutiken är mer holistisk än positivismen och för att förstå ett sammanhang i dess helhet krävs det att forskaren gör detta genom en annan persons upplevelser. Därför tittar forskare inte på enstaka fragment från en undersökning utan försöker åskådliggöra en bredare bild av det totala sammanhanget, och skapa slutsatser som ger en rättvisande avbildning av verkligheten.
Genom denna metod vill vi utveckla en omfångsrikare syn för att erhålla djupare insikt till de händelserna vilka vi observerat. Vi försöker därför åskådliggöra en bredare bild av det totala sammanhanget, genom att koppla ihop alla delar från våra empiriska undersökningar och på så sätt framställa en rättvisande verklighet. Vi har utgått ifrån en vidare helhetssyn av problemområdet för att kunna generera de förutsättningar vi anser krävs för vår uppsats. Vi vill erhålla en djupare förståelse kring de kulturella perspektiv vi undersöker, än vad vi förmodar vi skulle fått genom den ytligare positivismen. Den positivistiska ansatsen känns för stam och begränsar vårt tillvägagångssätt när vi försöker se på situationer ur olika perspektiv.
2.1.2 Deduktiv/Induktiv ansats
Denna uppsats är baserad på den deduktiva ansatsen inom företagsekonomisk forskning eftersom vi har utgått från tidigare framställda teorier när vi byggt vår hypotes kring tvärkulturell kommunikation. Det är vår önskan att med denna uppsats undersöka om teorierna är applicerbara på verkligheten. Eftersom vi utgått från hermeneutiska forskningsmetoder passar den deduktiva ansatsen till det forskningsproblem vi vill undersöka.
14
Vi valde bort den induktiva ansatsen eftersom vi anser att vi i upplägget för vår forskning inte har skapat egna hypoteser som vi utgått från.
Bryman och Bell (2005) menar att inom det deduktiva tillvägagångssättet använder forskaren sig av teorier som redan finns, de bygger hypoteser på denna teori och kollar om den håller genom att observera verkligheten. Forskare måste mäta och tolka de svaren de får in. Ett tydligare exempel; teorin proklamerar att det finns vita får i Ohlssons hage, vi går och observerar, vi hittar vita får – teorin stämmer. Forskare utgår från en premiss som de antar vara sann, den deduktiva teorin är alltså en empirisk metod genom logiska resonemang.
Inom det induktiva tillvägagångssättet menar ibid att forskare utgår från en hypotes och sen observerar verkligheten och drar generaliseringar som appliceras till en teori. Följande exempel beskriver förfarandet: Genom erfarenhet vet vi att det finns vita får i hagar, vi skapar då en hypotes om att det finns vita får i alla hagar. Därefter går vi och kollar om detta stämmer och ser att det finns vita får i Anders hage, det finns vita får i Beas hage och det finns vita får i Ohlssons hage. Då drar vi den generella slutsatsen att det finns vita får i alla hagar. Vi utgår från hypotesen om att alla får vi sett är vita alltså måste alla andra får också vara det. Om vi hittar ett svart får måste vi förkasta hypotesen.
Ibid påpekar att inom deduktion har forskaren redan en egen kännedom kring forskningsämnet och kan därför skapa egna hypoteser som måste granskas via empiriska studier. Processen inom den deduktiva teorin är linjär vilket innebär att den går stegvis framåt, där varje steg i ledet påverkas av det föregående. Den deduktiva ansatsen kopplas ihop med kvantitativa metoder.
Däremot betraktas induktion som en metod där teorin blir resultatet av vad forskningen föranlett. Forskarna måste i sin studie dra generaliserande slutsatser utifrån de iakttagelser de gjort för att finna resultat . Här krävs en förutsättning att verkligheten måste kunna observeras och forskare försöker att se på omvärlden utifrån sitt eget perspektiv för att försöka sätta sig in i den situationen de undersöker. Forskningsprocessen inom den induktiva ansatsen är skiftande där forskaren pendlar mellan sina teorier och att samla in empirisk data. De empiriska uppgifterna bearbetas för att forma en teori. Induktiv teori förknippas med kvalitativ forskning.
Eftersom vi använt oss av en teoretisk bas i denna undersökning, skapad utifrån kulturteoretisk fakta från andra författare och forskare, har vi arbetat med deduktiva metoder.
15
Dessa metoder har hjälpt oss att bygga en stadig teori att utreda på verkliga situationer.
2.1.3 Kvalitativ/Kvantitativ
Vi bestämde oss väldigt tidigt i forskningsarbetet att använda oss utav kvalitativa forskningsmetoder eftersom dessa sätter fokus på den enskilda människans resonemang kring specifika ämnen samt används för att erhålla djup och bredd i studien. Enligt Hollensen (2007) används kvalitativa undersökningsmetoder för att ge en holistisk syn på ett forskningsproblem genom att integrera ett större antal variabler på bara ett fåtal respondenter. Kvalitativa metoder används för att få djup och bredd i studien. Eftersom vår forskning handlar om kulturella interaktioner mellan människor tror vi att vi kan finna de svar vi letar efter genom öppna, enkla frågor som ge innehållsrika och beskrivande svar från vårt val av enbart en mindre specifik grupp respondenter.
De kvantitativa forskningsmetoderna är inte applicerbara på vårt arbete, eftersom vi anser att dessa förhindrar oss att genomföra rätt undersökning bland våra respondenter, när svaren som framkommer genom enkäter blir statistik data som i vårt fall skulle vara irrelevant eftersom vi letar efter erfarenhetsbaserade svar. Enligt ibid använder forskaren frågeformulär på en stor grupp respondenter eftersom de enligt Bryman och Bell (2005) eftersträvar att samla den specifika data de söker. Frågorna är välstrukturerade och kräver att respondentgruppen är homogen för att få identiska svar, för att sedan kunna göra generaliseringar. Vi är inte ute efter att finna specifik data som går att generalisera, och därför kan vi se att kvantitativa metoder inte bistår oss i vår forskning.
Forskare kan välja att integrera kvalitativa och kvantitativa metoder enligt Allwood (2004), främst för att genom en integrering skapa fördjupad forskning utan att missa någon viktig del. Trots att detta förfaringssätt skulle kunna gagna vårt forskningsarbete anser Hollensen (2007) att kvalitativa metoder är bättre att använda när forskaren gör en tvärkulturell studie, och att integrera metoderna är inte lämpligt vid ett tidsbegränsat arbete.
Vi eftersträvar att erhålla deltagarnas perspektiv på hur de uppfattar det vi efterfrågar och ibid påpekar hur kvalitativa studier hjälper forskaren att finna de orsakerna som ger förståelse för motiven till vad som sker, vilket kan ske genom en djupanalys med bredare diskussioner och interaktioner mellan intervjuare och respondent. Vi försöker förstå uppkomsten på de svar de angivit och förstå varför de svarat som de gjort. Jan Trost (2004) påpekar att kvalitativa studier ger hög flexibilitet för forskaren när den öppnar för tvåvägskommunikation genom
16
intervjuer där intervjuaren kan ändra och förtydliga frågorna under tidens gång.
2.1.4 Urval – sannolikhetsurval/ icke-sannolikhetsurval
Vårt urval baseras på vår problemformulering och vi valde att kontakta tre företag för att genomföra en tvärkulturell studie. Av dessa var enbart ett villiga att samarbeta. Vi önskade att samla in högkvalitativ empirisk data genom djupintervjuer och därför har vi använt oss av kvoturvalsprocessen från icke-sannolikhetsurvalsmetoden.
Det finns ett antal olika urvalsmetoder två huvudgrupper; Sannolikhetsurval och Icke-sannolikhetsurval och Hollensen (2007) menar att forskare inte kan kontakta alla människor med relevans till studien utan måste begränsa sitt urval till de personer som kan tänkas representera den större gruppen människor. Inom sannolikhetsurval finns det ett antal olika metoder att tillgå. Bryman och Bell (2005) menar att det krävs en tydlig kännedom av respondenterna som kan komma i fråga för att genomföra en studie som Hollensen (2007) delar in i slumpmässigt urval, systematiskt urval, stratifierat urval – gruppindelat urval, och stickprovs urval. Då ingen av dessa urvalstyper verkade fungera i vår undersökning förlitade vi oss på icke-sannolikhetsurval, vilket Bryman och Bell (2005) kallar ett urval där respondenterna handplockas slumpmässigt. Inom denna urvalsmetod finns det också ett antal processer att följa, vilka Hollensen (2007) nämner kvoturval, snöbollsurval och bekvämlighetsurval:
o Snöbollsurval är en andra urvalsprocess där en respondent kan nämna ytterligare informationskällor som är av relevans, som forskaren kan använda som komplement till undersökningen, vilket inte har skett genom våra undersökningar. o Kvoturval är en urvalsprocess där respondenter med specifika egenskaper handplockas till intervjuer vilket ger konkret information inom ämnesområdet. Eftersom vi hade haft kontakt med Norden genom ett tidigare arbete visste vi redan vika respondenter som fanns att tillgå. En titt på företagets hemsida gjorde att vi valde att kontakta och intervjua de personer med närmast anknytning till det problem vi ville undersöka.
o Bekvämlighetsurval handlar om att välja ut respondenter som är lättillgängliga för forskaren. Kollegor, professorer och övriga kontakter kan komma till pass. Här har vi utnyttjad vårt kontaktnätverk.
17
respondentgruppen annars kan den insamlade informationen leda till felaktiga svar gentemot forskningens utgångspunkt. Den insamlade informationen kommer att öka värdet på undersökningen om allt utförts korrekt och därför bör urvalet göras metodiskt så att respondentgruppen innefattar personer med relevans till forskningsämnet. Våra respondenter arbetar alla inom samma organisation med olika arbetsmoment, de stöter på problematiken med tvärkulturell kommunikation i sina yrkesroller vilket skapar relevans till vår undersökning.
Eftersom vi arbetat med ett enda företag har vi använt oss av kvoturval, där vi har skapat en respondent grupp bestående av kvalificerad marknads- och servicepersonal, med gedigna kunskaper inom internationell handel och kulturellt utbyte. Vi anser att dessa respondenter är rätt personer för vår undersökning.
2.1.5 Datainsamling – Primär/Sekundär
När vi samlat information har vi använt oss av både primära och sekundära insamlingsmetoder. Inom den primära datainsamlingen nämner Kylén (2004) att data insamlas på egen hand av forskaren och är av direkt art, genom fältarbete som till exempel intervjuer och observationer. Denna sortens information har aldrig tidigare blivit samlad vilket gör den unik och direkt kopplad till undersökningen. Här använde vi oss av individuella intervjuer som gav oss bra kontakt med personalen på Norden och de var samarbetsvilliga och tillmötesgående.
Den sekundära datainsamlingen hittas enligt ibid i tryckt, publicerad eller utgiven form och är lätt att få åtkomst till. Den sekundära metoden består av redan bearbetad data enligt Hollensen (2007) i form av aktuella forskningsartiklar och litteratur från erkända författare, samt andra former av statistik, artiklar, litteratur samt allmän information via hemsidor. I denna studie har vi använt oss av litteratur och artiklar som är relevant inom tvärkulturella och företagsekonomiska aspekter.
o Litteratur
De böcker vi har utgått ifrån för att skapa vår hypotes är alla relevanta inom forskningsområdet tvärkulturell kommunikation. De är skrivna av erkända författare som har mångårig kunskap inom sin expertis. Exempelvis Charles Hill (2003) bok om kulturella sammanhang oh international business. De flesta böckerna är nyligen
18
utgivna och i andra fall hittade vi dem i uppdaterade versioner. För att kunna skapa en god litterär grund att bygga vår syntes på sökte vi efter flertalet böcker som behandlade ämnet ur olika perspektiv.
o Artiklar
Artiklar är ofta aktuella inom sitt forskningsområde varefter vi valde att till den största delen grunda vår teoretiska bas med vetenskapliga artiklar inom tvärkulturell kommunikation. Dessa artiklar är hämtade via högskolebibliotekets databas och bland andra har vi funnit Gould och Greins (2009) artikel om glocalization, vilket givit oss nya perspektiv och angreppssätt på problemet som inte litteraturen försett oss med. Genom att arbeta med artiklar har vi underlättat det egna arbetet med teorigenomgång eftersom artiklar innehåller koncis information på begränsat antal sidor och de är lättåtkomliga vilket har sparat oss tid.
o Intervjuer
Kylén (2004) menar att intervjuer kan genomföras genom aktiva samtal via personligt möte, Internet eller telefoni. Andra metoder som är användbara är enkäter och observation. Vi ville inte ha statistisk data genom enkäter och vår undersökning krävde ingen genomgående observation, trots att vi önskade generera en djupgående uppfattning av vad det är som sker mellan individer i interkulturella sammanhang. Med begränsad tid och besökstillfällen beslutade vi att samla in nödvändig information via personliga möten på tu man hand.
Enligt Bryman och Bell (2005) är intervjutekniker inom kvantitativa forskningsmetoder strukturerad och ofta standardiserad för att appliceras på ett stort antal respondenter, detta för att forskaren skall kunna ta fram statistisk data och göra generaliseringar. Intervjutekniker i kvalitativa forskningsmetoder bekräftar människans intellektuella förmåga att berätta händelser kring ett specifikt ämne och beskriva relationer och förhållande på ett fritt sätt. Enligt Kvale (1997) är kvalitativa metoder att föredra när studier förs över på det mänskliga beteendet. Inom denna metod finns det inga fasta förhållningsregler vilket ger forskaren frihet att välja förfarningssätt, varefter vi valde kvalitativa intervjumetoder.
Enligt Hollensen (2007) är det viktigt för forskaren att undvika missförstånd under intervjuerna, och trots det inte påverka svaren under intervjuns gång. Vi identifierade en organisation som tjänade vår uppsats syfte genom tidigare kontakter, och tog en första kontakt med Lars Hammarstedt på Norden via mail 31 mars 2009, och fortsatte kontakten via mail.
19
Därefter bokade vi in intervjutillfällen den 29 april. Intervjuerna inleddes med att vi
presenterade vår uppsatsidé och vad vi tänkt oss med forskningsprocessen. Därefter använde vi oss av ett antal fasta frågor med öppna formuleringar så att respondenten fick chans att uttrycka sig. Enligt Hollensen (2007) är det en fördel att i tvärkulturella studier använda öppna frågor när forskaren vill identifiera referensramen hos respondenterna. Vi diskuterade och samspelade under intervjun för att få respondenten att öppna sig och ge oss ärliga svar, så att vi kunde få den information vi önskade genom dess åsikter och attityder. Vi hade gott om tid att lyssna på berättelser och kunde komma med följdfrågor. Vi registrerade intervjuerna genom att spela in dem och samtidigt föra anteckningar och vi erhöll samtycke att publicera intervjusvaren och respondenternas namn i vår uppsats. Intervjuerna utfördes på arbetsplatsen i ett ostört rum. Vi utförde intervjuer i två omgångar, med åtta anställda. Efter att intervjuerna var färdiga satte vi oss ned för att transponera dem till skriftlig form, så att vi kunde analysera svaren och bearbeta all insamlad data.
2.2 BEARBETNING AV INSAMLAD DATA
2.2.1 Reliabilitet/ Validitet
Reliabilitet betyder tillförlitlighet enligt Bryman och Bell (2005), vilket innebär enligt Hollensen (2007) att samma fenomen undersöks upprepade gånger med samma mätmetoder och genererar ett liknande resultat. Vi använde samma frågeformulär till alla respondenter och kunde se att svaren liknade varandras, trots att respondenterna inte fick chans att diskutera frågorna sinsemellan. Trost (2004) hävdar att situationen då undersökningen genomfördes måste vara likadan vid alla prövningstillfällen. Både Trost(2004) och Kylén (2004) instämmer i att data som undersöks måste vara standardiserad och homogen för att ge hög reliabilitet speciellt i kvantitativa studier.
Validitet enligt Hollensen (2007) är att forskare mäter det som skall mätas och här finns det tre typer till förfogande: konstruerad validitet, intern validitet och extern validitet. Eftersom vi gjort en kvalitativ studie gäller andra kriterium både för reliabilitet och validitet. Enligt Bryman och Bell (2005) ska forskare visa prov på trovärdighet och äkthet i sin studie, och de tolkningar de gjort så att studiens samband till verkligheten kommer till sin rätt. I vår studie har vi försökt att koppla samman våra resultat med vad verkligheten visat oss, men i kvalitativa studier är det svårt att ge en fullkomlig bild av verkligheten, därför krävs det att
20
insamlad data är relevant och trovärdig. Trost (2004) anser att studien valideras genom att forskaren väljer att visa prov på reflektion i sin analys, som kan förtydligas om studien granskas genom rapportering. Vi har fått vår c-uppsats granskad av utomstående personer och kollegor. Bryman och Bell (2005) menar att validitet kan uppnås genom att studieresultaten presenteras till respondenterna så att de kan bekräfta dess riktighet. Vi har delat med oss av våra studieresultat till vårt fallföretag för att få den bekräftad. Trost (2004) belyser den viktiga aspekten om att kvalitativa studier bejakar förändringar i ett socialt samhälle, varefter det är acceptabelt och fullt förståeligt att svaren skiftar i sin natur, från olika tillfällen eftersom verkligheten är obeständig. Här har också forskaren en möjlighet att upptäcka missuppfattningar och kan kartlägga detaljer som annars skulle förkastas i kvantitativa studier.
2.2.2 Bearbetning av insamlad data
Under uppsatsens gång har vi kontinuerligt reflekterat över våra forskningsresultat för att få en så stark studie som det är möjligt under dessa begränsade förhållanden. Bryman och Bell (2005) poängterar hur viktigt det är för forskare att aldrig stänga dörren för nya intryck.
Vi började vår uppsats med att lokalisera vilka teorier som är intressanta och relevanta för ämnet och våra läsare. Därefter satte vi oss ned och analyserade de teorier vi valt ut så att vi kunde bygga en teoretisk grund till vår hypotes. Därefter formades vår hypotes om tvärkulturellt kommunikationsbeteende. Utifrån detta skapade vi frågor som krävde empiriska svar som vi samlade in genom noggranna undersökningar och intervjuer. Därpå bearbetade vi den insamlade data för att kunna analysera våra efterforskningar och se varthän vår studie lutade. Allt material gav början på en analys där vi kunde forma strukturer, anknytningar och skillnader till vår hypotes, för att slutligen kunna presentera resultaten.
2.3 METOD OCH KÄLLKRITIK
Vår forskning har utgått från hermeneutiken eftersom vi vill se på vår forskning utifrån ett helhetsperspektiv. Vi har kopplat teorier inom en deduktiv ansats och använt oss utav kvalitativa forskningsmetoder för att bibehålla ett verklighetsperspektiv. Vi använde oss av kvoturvalsprocessen inom icke-sannolikhetsurval för att hitta rätt respondenter och sökte teorier och data från både primär och sekundära källor. För att erhålla validitet och reliabilitet har vi delat våra resultat med respondenterna och dubbelkollat att vår uppfattning överensstämmer. Vår handledare och andra bekanta har granskat forskningsprocessen och det
21
slutgiltiga resultatet. Trots att vi har ansträngt oss att utföra uppsatsen på ett korrekt och riktigt sätt vill vi kritisera de metoder som finns att tillgå.
Hur mycket vi än försöker förstå verkligheten genom att sätta oss in i de situationer som uppstår kommer vi alltid att stå på utsidan och titta in. Det går inte att vara ojävig i forskningssituationer, och den enskilde forskarens egna uppfattningar kommer alltid att spela en stor roll i det arbete som genomförs. Inom den deduktiva teorin måste forskaren vara kritisk mot den logiska ordningsföljd som processen innebär. Forskningsprocessens förutsättningar kommer att förändras vid varje studietillfälle, vilket innebär svårigheter i att fastställa dess tillförsikt. Att hysa för stor tilltro på det egna arbetet är att vara naiv och det är omöjligt att finna en absolut sannig som konkurrerar ut alla andra.
Vi har använt oss utav deduktiva metoder men eftersom forskaren bara undersöker om teorierna överensstämmer med verkligheten så är det svårt för oss att se om själva teorin i sig är sann. Däremot är de slutsatser som baseras på induktion bara sanna ifall slutsatsen kan verifieras genom andra studier. Slutsatsen är inte logisk och kan därför vara felaktig. Induktion ger upphov till en hypotes som måste testas vetenskapligt genom hypotetisk deduktion. Hypoteser är kvalificerade gissningar. En premiss är flera alternativa hypoteser som bygger på varandra. Hypotetisk deduktion är att ta premisserna och kolla om de överensstämmer med verkligheten. Eftersom hypoteser är kvalificerade gissningar kan man fråga sig om vi är kvalificerade nog att göra dessa gissningar, och vem det är som ska kritisera våra gissningar, hur kvalificerade är de att göra detta?
Enligt Bryman och Bell (2005) är nackdelarna med sekundär insamlingsmetod att forskaren har svårigheter i att kunna sätta sig in i hur informationen till den sekundära datakällan har blivit framtagen, de kan inte heller bearbeta den igen för att förstå dess innebörd. Vi känner att de teorier vi tagit fram från litteraturen är ofta redan av äldre sort eftersom de vid tryckning blivit daterade av nyare forskningsresultat som hela tiden växer fram, men forskare kan aldrig ligga i framkant med teorier som är uppdaterade in i minsta sekund.
Detta examensarbete har haft en tidsbegränsning på två månader och upplägget har därför anpassats till dessa förhållanden. Dagens ekonomiska kris satte ett av vår tilltänkta respondent företag i en besvärlig situation så de var tvungna att avböja deltagandet. Det har också varit svårt att genomföra alla intervjuer efter vad vi planerat då den mänskliga faktorn spelat roll.
22
Respondenterna i urvalsgruppen var begränsade till de antal anställda som vi fick kontakt med, vilket resulterade i att vi bara kan se de deltagande som en enhet av den totala arbetsstyrkan. Eftersom en större urvalsgrupp ger mindre risk för felaktigheter, hade det varit önskvärt med fler inblandade men vår urvalsprocess anpassades efter denna situation. Förutom detta så kan vi inte inkludera om hela branschen påverkas av kulturkrockar, eftersom vi bara undersöker faktorerna på ett fallföretag.
När det gäller vårt forskningsområde så är den tvärkulturella kommunikationen ett mycket vitt och brett ämne att göra en studie kring. Alla människor har en egen uppfattning om den kultur de lever i och därför är det problematiskt när vi måste dra dessa grova generaliseringar. Vi använde oss dessutom bara av ett enda fallföretag vilket begränsar vår analys till ett minimum och vi är väl medvetna om att denna studie inte symboliserar en exakt verklighet och det är inte heller vår önskan.
23
3. TEORETISK REFERENSRAM
Här presenteras de teorier som ligger till grund för vår forskning, samt de begrepp och referensramar som föranlett vår teorimodell.
3.1 ALLMÄN KULTUR TERMINOLOGI
Brock m.fl. (2000) benämner kultur genom de värderingar, beteenden, attityder och trosföreställningar som delas mellan medlemmar av ett samhälle, och som bestämmer hur de uppfattar och reagerar till sin omgivning.
Dessa termer är något av den allmänna uppfattningen av kultur som fenomen. Shapiro m.fl. (2008) anser att tidigare forskning har tolkat kulturen som en konstant, vilket de påpekar inte ger rätt insikt i de former av tillit som växer fram inom tvärkulturell kommunikation. Enligt Hill (2003) är kultur däremot något som ständigt förändras, det är aldrig beständigt eftersom det hela tiden kommer nya värderingar och normer som gör att länder går från kollektivism till individualism.
3.2 HOFSTEDES KULTURDIMENSIONER
Mycket av den moderna kulturteorin kommer ursprungligen från Geert Hofstedes studier från 1980. Studien lade grunden för dagens kulturdiskussioner och därför skulle det kännas fel om vi uteslöt dessa teorier. Kärnan i Hofstedes (2005) kulturteori kommer från skiftningar som han upptäckte bland de mänskliga värderingarna från olika länder. De värderingar som Hofstede studerade grupperades i fem dimensioner, vilka han antydde skulle vara möjligt att mätbart jämföras i relation till varandra, genom olika länder i förhållande till en annan kultur. Kultur klassades som “the collective programming of the mind that distinguishes the members
of the one group or category of people from the others” (Hofstede, 2005).
Hill (2003) återger Hofstedes teorier som baserades på en analytisk undersökning av 88000 anställda från 66 länder inom IBM koncernen. Utifrån de fakta som framträddes skapades fyra kulturdimensioner:
1. Individualism vs Collectivism. Vilket utgår från till människornas definition av jaget. I de flesta asiatiska länder drivs personer av ansvarskänsla för den gruppen de tillhör, de är kollektivister. I västvärden drivs människor av den egna önskan att göra gott för en
24
själv, de är individualister.
2. Masculinity vs Femeninity. (Maskulina och Feminina värden) I olika länder baseras framgång genom kvinnliga eller mannliga attribut. De feminina dragen räknas som emotionella, mjuka, och försiktiga medan maskulina drag skulle vara hårda, ambitiösa och rationella.
3. Power Distance. (Maktavstånd) Skillnaden mellan maktförhållanden i länder baserad på hierarkier och centraliserade ledningsgrupper. I många länder drivs organisationer av hierarkiska ledare, där information och beslutsfattande kommer uppifrån. Andra länder försöker uppnå konsensus genom gemensamt beslutsfattande där ledningen befinner sig på samma nivå som arbetarna med centraliserad och delegerat ansvar.
4. Uncertainty Avoidence.(Osäkerhetsundvikande) Härrör till den grad människor söker information för att minska osäkerheten i olika val. Vissa människor behöver ett visst mått av information innan de kan fatta beslut medan andra har hög tolerans mot otydliga riktlinjer.
Hofstedes fyra dimensioner har uppnått erkännande bland de flesta kulturforskare och antropologer världen över. Dimensionerna och teorierna har fått internationell spridning trots kritiken att den inte innefattar alla aspekter av kulturens komplexitet. Den sociala strukturen som diskuteras av Hill (2003) kan kopplas samman med den första dimensionen ur Hofstedes studie utifrån dess relevans och påverkan av den politiska och ekonomiska samhällsorganisationen.
3.3 SOCIAL STRUKTUR
3.3.1Individen
Enligt Hill (2003) är individualism mer än en abstrakt politisk filosofi som den Hofstede nämner. Individualismen avspeglas i de Västeuropeiska länderna och fungerar som den grundläggande stenen i den sociala organisationen. Detta återspeglas inte bara i den politiska och ekonomiska samhällsorganisationen, utan också på det sätt som människor definierar sig själva och relaterar till andra.
Individualism kommer också i uttryck genom en hög grad av förflyttningar inom organisationen bland arbetare av hög rang, vilket har sina för och nackdelar. Förflyttning
25
mellan olika företag kan vara bra för den personliga utvecklingen genom att skaffa nya erfarenheter. Nackdelen är när individen visar brist på åtagande och lojalitet gentemot det befintliga individuella företaget och antar ett bättre erbjudande från rivaliserande företag. Även om individen föredrar att byta till sig bättre ledarskap, kan det leda till att de får brist på kontaktnät, eftersom kontaktnäten kommer utifrån ett flerårigt arbete i ett företag, kunskap och erfarenhet.
Tyngdpunkten inom individualismen är självständighet vilket kan skapa problem när det kommer till att få individerna att arbeta i grupp, eftersom många av dem blir tävlingsinriktade mot varandra istället för att arbeta mot gemensam vinning.
3.3.2 Gruppen
Hill (2003) förkunnar att i motsats till den västeuropeiska självständigheten ligger tyngdpunkten inom kollektivismen på gruppen som en primär enhet inom den sociala organisationen. Ett exempel är Japan där individualism är ett komplement till gruppen. Gruppen blir en familj och individen känner sig som en del av familjen genom känslomässiga band där de känner kravet på att prestera. Detta kan komma företaget till fördel genom att gruppen vill uppnå gemensamma mål. Framgången som de japanska företagen har beror oftast på samarbetet som får individerna att stanna kvar i företaget där de känner samhörighet.
Förutom Hofstedes (2005) dimensioner och den sociala strukturen, består kultur också av andra faktorer som bidrar till människornas beteende och samhörighet. Hill (2003), Leung(2005) och Shapiro (2008) är alla överens om några specifika kulturella skillnader; skriven och verbal kontakt, religiös övertygelse, värderingar, tid- och rumsuppfattning samt attityder, vilka symboliserar de typiska aspekterna inom tvärkulturell kommunikation.
3.4 SPRÅK
Hill (2003) menar att språk är ett kommunikationsmedel som hjälper människor att förstå varandra. För att kommunikationen ska kunna fungera anser ibid att det är viktigt att välja det lämpligaste språket för situationen, eftersom det finns en tendens av varaktigt skillnad mellan kulturer och språk. Språket formar människornas sätt att uppfatta världen samt hjälper dem att definiera kultur. Ett tydligt exempel på denna språkskillnad kan vi se i fallet med namngivningen av General Motors bil Chevrolet Nova i Puerto Rico. På Spanska betyder ordet Nova stjärna, men vid uttal låter det som ”no va” vilket får innebörden ’det går inte’,
26
därmed blev biltillverkaren tvungen att byta namnet till Caribe.
Brock m.fl. (2000) och Hill (2003) belyser att språket har en viktig roll inom kultur och de anser att Hofstede missade detta faktum i sin studie om kulturella dimensioner. Språket är det centrala när det kommer till organisationens funktion eftersom mycket av människans kommunikation handlar om just verbal kontakt. Den narrativa strukturen som användas av huvudkontoret och förmedlas till dotterbolagen kan orsaka att språkbaserade konflikter uppstår mellan parterna. Det är tydligt att kultur är en viktig faktor som påverkar multinationella företag inom den globala industrin, och organisationsstrukturen blir omväxlande när den påverkas i dessa kontexter.
3.4.1 Det Icke-verbala språket
Mellan människor som kommunicerar över kulturgränser finns det skilda förväntningar på den verbala kommunikationen. Förståelsen av vad det är som sägs, vad som behövs sägas och vad som kan lämnas osagt men ändå fullt bli begripligt varierar mellan olika kulturer. Denna verbala kommunikation kallas för ’High vs Low context’ kommunikation och beskrevs första gången av Hall (1973), enligt vilken människor förstår och interpreterar det talade språkets sammanhang till dess omgivning i olika grad.
3.5 RELIGION
Hill (2003) definierar religion som ett system där människor delar sin tro och ritualer. Religion skapar värderingar och moral som används av människor för att fastställa, forma och vägleda sitt beteende och sin verklighet. Enligt Leung m.fl. (2005) ter religionen sig som en gemensam tro på ödet och en suverän tillvaro för de som utövar den. Denna bild är vanligen relaterad till Hofstedes (2005) power distance index, där vissa länders ledarskap är kopplad till religionen. Exempelvis inom arabländerna, där politiska ledare styrs av sin religiösa övertygelse.
Leung m.fl. (2005) diskuterar hur religionens påverkan ger bestående intryck på traditionella värderingar trots dagens modernisering, där religion ofta hamnar i skymundan. I dagens affärssammanhang finns en större tillförsikt på kunskap och ansträngning, en tillit till en komplex social verklighet. Hill (2003) menar att relationen mellan religion, etik och samhälle är hårfin, komplex och väldigt djup. Här nämner vi de tre största religionerna och hur de påverkar det sätt företagen gör affärer på.
27
3.5.1 Kristendom
Hill (2003) hävdar att kristendomen är den mest utspridda religionen i världen. Kristendomens två huvuddelar; katolicismen och protestantismen är de som påverkar och skapar viktiga ekonomiska konsekvenser. Tidigare forskning har dragit kopplingar mellan protestantisk arbetsetik och den kapitalistiska andan. Detta gav upphov till att människor eftersträvade hårt arbete och att skapa förmögenheter. Protestantismen gav frihet till kapitalismens utveckling genom att frige sig från det katolska hierarkiska styrsättet, vilket har banat väg för dagens individualism, i en ekonomisk och politisk filosofi.
3.5.2 Islam
Ibid påpekar att Islam är närbesläktat med Kristendomen och är störst i Mellanöstern, samt vissa delar av Afrika och Asien. I många av de muslimska länderna har västvärden påverkat den muslimska kulturen med västerländska synsätt. Varefter en utveckling inom fundamentalism uppstår, muslimer som önskar behålla sina kulturella traditioner och religiösa rötter utvecklar en egen lag, vilken tillämpas då Islam inte skiljer på moské och staten. Fundamentalister anser att västvärlden har lyckats förstöra deras samhälle med nya värderingar, normer och kulturella symboler.
Islam påverkar det ekonomiska synsättet inom de regioner där den utövas. De religiösa ritualerna kräver bön fem gånger per dag, vilket kan verka som ett störande avbrott inom affärsvärlden. Några av de ekonomiska principerna är nedskrivna i Koranen där syftet att tjäna pengar på andra människor är förbjudet. Muslimska länder är öppna för internationellt samarbete, men bara så länge det utländska företaget uppför sig på sådant sätt att det stämmer ihop med den islamistiska etiken.
3.5.3 Hinduism
Hinduism är den dominerande religionen i Indien, den största i Sydasien och en av de tre stora världsreligionerna enligt Nationalencyklopedin (www.ne.se/hinduism). Hinduer eftersträvar nirvana genom en asketisk livsstil. Enligt Hill (2003) anser Weber att dessa asketiska principer som är inbäddade i Hinduismen inte uppmuntrar trosutövarna att skapa materiell rikedom i jämförelse med protestantismen. Individen bedöms på andliga prestationer och borde därför inte vara ekonomisk medveten. Trots detta syns en snabb ekonomisk utveckling från miljoner ihärdiga hinduistisk entreprenörer.
28
3.6 NORMER, ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR
Tidsorientering och förtroende är några av de djupliggande psykologiska betingelser som framkommer inom kultur. De kopplas till normativt beteende, attityder och värderingar hos människor och är beståndsdelar som ger upphov till irritation och oförståelse. Berell m.fl. (2002) anser att tidsuppfattningen varierar mellan olika kulturer. Tidsdefinitionen och hur människor relaterar och orienterar sina liv efter tidsuppfattningen skiftar. Exempelvis en italienare har inte samma attityd till punktlighet som en svensk, eftersom det är en norm att värdera tiden som något diffust och relativt oviktigt gentemot svenskens tidsnormer av extrem punktlighet och irritationsbeteende vid försening.
I Shapiro m.fl. (2008) studien om hur förtroende och tvärkulturell kommunikation samspelar vid internationella affärssammanhang, beskriver den kulturella känslighet som den medvetenhet en individ upprätthåller kring tvärkulturell och affärspraktisk kommunikation. Generellt har forskare redogjort för att kulturell känslighet och intelligens är en del i kunskapen kring kulturella sammanhang där särskild psykologi, motivation och beteendemönster är färdigheter som krävs för att anpassa sig.
Ibid påpekar att förtroende kan ses på två olika sätt. Det första är genom förväntning eller tro som påverkas av ens utbytespartners, dess trovärdighet samt tillförlitlighet. Den andra synen är genom egen vilja att förlita sig på en utbytespartner till vilken en känner tillförsikt. Förtroende kan också vara en funktion av integritet och tillförsikt.
3.7 NATIONELL– OCH ORGANISATORISK KULTURTEORI
3.7.1 Nationell kultur
Leung m.fl. (2005) diskuterar hur tidigare forskning inom internationell företagsekonomi har fokuserat på ekonomiska och organisatoriska problem, och att komplexiteten kring nationell kultur först på senare år blivit en het debatt. Berell m.fl. (2002) anser att den nationella kulturens inflytanden på organisationer visar sig genom svårigheten att stimulera förändringar till andra kulturella influenser. De påpekar även att kunskap är av stor betydelse gällande den nationella kulturens påverkan på organisationens resultat vilket studeras av forskare och företag.
29
Leung m.fl. (2005) menar att nationell kultur definieras med breda generella termer som delade värderingar, tro, normer och beteende bland en nationell grupp. Salk och Brannen (2000) menar att gruppmedlemmar ofta väljer sin nationella kultur som en första form av identitet, eftersom den ligger närmast den egna självuppfattningen. Salacuse (1999) skriver att individer i en kultur använder sig av specifika element för att tolka dess omgivning. Dessa element ligger till underlag för förståelse och kommunikation i den nationella miljön. De delas mellan medlemmarna så att två individer kan förlita sig på den gemensamma nationella kulturen för att tolka varandras handlingar och beteende.
Enligt Salk och Brannen (2000) är den nationella kulturen djupt rotad hos individen, vilket hör samman med de sociala band som knyts mellan individer från samma kultur genom deras preferenser och beteende. Detta gör att i arbetsgrupper, med fler medlemmar av samma nation, skapas sub- grupperingar av nationell härkomst. Leung m.fl. (2005) anser att inom varje subkultur finns grupperingar som delar samma nationella organisationskultur, men som skiljer sig från varandra genom gruppledarens värderingar, vilken påverkar de underställda med sin syn på organisationskultur. Berell m.fl. (2002) skriver att subkulturer inom den nationella kulturen kan skapa problem om de kommer i konflikt, för att undvika detta krävs ett starkt ledarskap vilket ligger till det bästa för organisationen.
Den nationella kulturen styr ledarskapsbeteendet till den grad att olika ledarstilar och beslutsfattande uppstår. Leung m.fl. (2005) påpekar att nationell kultur har visat sig ha stort inflytande över viktiga aktiviteter i affärssammanhang, från strukturer inom enskilt kapital till grupprestationer. Enligt den här teorin påverkas kulturen av en så kallad ”top-down” process. Därför har den nationella kulturen större kapacitet att påverka än vad den interna organisationskulturen har i den internationella verksamheten.
Hill (2003) tyder att den organisatoriska kulturen kan utvecklas från olika källor, där ledare och viktigt ansedda personer kan ha en stor påverkan genom att de implementerar sina egna värderingar på organisationskulturen. I en artikel från A.T Kearney (www.atkearney.com) står det att förändringar i den nationella kulturen visar exempel på hur kulturella effekter från ledningen ner till de anställda förstärks av globaliseringen, genom skiften från traditionella värderingar till moderniseringar av hela system. Därför kan individer som också delar värderingar skapa en gruppkultur från arbetsgolvet till ledningen, vilket skiljer den gruppen från andra grupper inom samma organisation.
30
Berell m.fl. (2002) anser att det är de externt sociala, religiösa och politiska värderingarna inom den nationella kulturen i värdlandet, som undermedvetet influerar de interna strukturerna inom en organisation. Hill (2003) menar att inom det land där organisationen finns placerad kan den nationella sociala kulturen påverka organisationskulturen. I (www.atkearney.com) står det att uppfattningen om tid och överenskommelser spelar särskilt stor roll inom den nationella kulturen. I USA till exempel är det socialt acceptabelt att eftersträva självständighet och prestation. När företagen förverkligar sin företagskultur så reflekteras den sociala amerikanska kulturens värderingar i företaget. Därför har företagen ofta en målsättning att leta efter och anställa personal som kan känna tillhörighet och dela företagets värderingar.
Makino och Neupert (2000) anser att kulturella avstånd inom organisationskulturen förklarar hur ägarstrukturen ser ut och dess preferenser inom utländska dotterbolag, till högre grad än vad den nationella kulturen gör. Att det investerande landets kultur borde ha inflytande över ägarskapet ser de som felaktigt. Leung m.fl. (2005) menar att den ekonomiska utvecklingen i världen genom globalisering, visar på skiften från traditionella normer och värderingar inom en kultur till värderingar som är rationella, delaktiga och förtroendeingivande inom den organisatoriska miljön.
3.7.2 Organisationskultur
Berell m.fl. (2002) antyder att studier inom organisationskultur ofta accepterar att det finns två verksamma kulturer inom organisationen, vad de kallar systemets kultur och
organisationens kultur. Systemets kultur härrör till den nationella kulturen inom vilket
organisationen är verksamt. Leung m.fl. (2005) menar att den breda referensramen som ligger till grund för ideologin inom en organisationskultur uppgörs av den kulturella identiteten.
Bach och Withehill (2008) tar upp hur organisationskultur har använts genom tiderna för att sprida företagets vision från högsta ledning till alla medlemmar i organisationen genom karismatiskt ledarskap, den organisatoriska kulturen fick stöd via konsekventa organisatoriska värderingar som ritualer, symboler och berättelser. Salacuse (1999) påstår att om kulturen fungerar som det lim som binder ihop grupper av människor från olika kulturer, kan detta användas som en fördel inom organisationer eftersom då kan gapet mellan kulturen och organisationen kan länkas samman. Salk och Brannen (2000) menar att kulturella skillnader
