Enligt socialpsykologin har allmänheten utvecklat ett trygghetsbehov av vetenskaplig kunskap för att bemöta allehanda samhällsfenomen. Även risksamhället ökar människors behov av tillförlitlig forskningsinformation.
Populärvetenskaplig litteratur är en källa till att orientera sig om den vetenskapliga kunskapen. Den litterära diskursordningens underhållande och informativa diskurser fanns i de populärvetenskapliga texterna. Den informa-tiva diskursen återfanns i alla texter, utan information skulle texten vara innehållslös.
Den populärvetenskapliga artikeln har ambitionen att sätta in vetenskapen i vardagen, en värld som läsaren känner igen. De är tolkande och värderande. Författaren kan tillgripa fantasieggande skildringar för att göra berättelsen spännande, de kan inte förlita sig på att artikeln läses av rent intresse. Flirten med den underhållande populärkulturen kan vara ett sätt att bemöta
schablon-tråkigt. En viss osäkerhet om lekmannens kunskap finns också i de populär-vetenskapliga texterna, samtidigt som en del ”svarta lådor” förblev oförklarade. Forskarens prägling av forskarkårens tankekollektiv och tankestil kan försvåra processen att förmedla vetenskaplig kunskap till allmänheten. Också vetenskapens strävan att hitta egna synsätt på omvärlden kan vara en hämmande faktor. Med detta i åtanke är det viktigt att tidskriften tar sitt ansvar och att redaktörer bistår med konstruktiv kritik under skrivarprocessen.
Allmänhetens tillit till vetenskapsmannens kognitiva auktoritet är en faktor som spelar roll för att kunskapsöverföringen ska kunna fungera.
Men inte ens en perfekt populärvetenskaplig text kan få lekmannen att ta till sig den vetenskapliga kunskapen. Både Ludwik Fleck och Åsa Pettersson anser att det är skillnad på fackmannens och lekmannens förståelse för texter. Bakgrundskunskapen i ämnet är olika och de tillhör inte samma tankekollektiv eller livsvärld. Detta märktes genom att de två genrerna hade olika perspektiv i de undersökta texterna. De populärvetenskapliga texterna strävar efter att integrera fackkunskapen i vår vardagsvärld, vilket ibland innebär förenklingar av ämnet. Däremot fann jag inga förvrängningar av kunskapen.
Illustrationerna i de populärvetenskapliga texterna var främst pedagogiska och stämningsskapande, men var också ett medel att göra brödtexten mindre kompakt, mera lättläst. Bilderna i denna studie var i regel lättolkade, men inte alltid intressanta eller relevanta.
Biblioteket
Biblioteket har en viktig social och kulturell funktion i det demokratiska samhället. Uppgiften att främja bildning är viktig. Att bibliotekens bestånd av populärvetenskaplig och vetenskaplig litteratur utvecklas är betydelsefull för allmänhetens tillgång till den.
En enkel katalogsökning urskiljer inte populärvetenskapliga böcker från de rent vetenskapliga. Varken klassificering eller ämnesord ger verktyg som fungerar i det avseendet. Däremot återfinns vetenskapliga avhandlingar i Libris’ katalog. Bibliotekets profil avgör vilken sorts litteratur som finns i samlingarna. En kunnig bibliotekarie kan också vara till hjälp när det gäller att söka fram lämplig litteratur.
Bibliotekarierollen
Biblioteket kan vara den inrättning som hjälper allmänheten att få tillgång till pålitliga media som ger olika aspekter på aktuella frågeställningar. Att för en
bibliotekarie hålla högaktuell och ultraspecifik ämneskunskap för vetenskaplig forskning är förmodligen en omöjlig arbetsuppgift eftersom forskning bedrivs på många fronter och informationsflödet är enormt. En välgenomtänkt mediaplan och alert omvärldsbevakning kan vara en strategi att utveckla en bra mediesamling. Viktigt är också att ha en dialog med alla som använder och kan tänkas använda biblioteket som kunskapsresurs.
Bibliotekarien kan själv läsa populärvetenskap och därigenom skaffa sig en viss auktoritet över kognitiva auktoriteter som i sin tur kan rekommendera god vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur. Den kvalitetsstämpel som impact factor ger de vetenskapliga internationella tidskrifterna är ett hjälpmedel för bibliotekarien att skaffa goda tidskrifter. Kulturrådets stöd till kulturella kvalitetstidskrifter kan också vara till hjälp i beståndsutvecklingen.
Inom vetenskapen är det forskarna som avgör vem som är kognitiv auktoritet inom de egna leden. Allmänheten kan dock utse sina egna kognitiva auktoriteter. De måste inte tycka som forskarna.
Om postmodernitetens föreställningar om samhällets fragmentering och självidentitetens förfall blir verklighet kan detta innebära att den enskilde forskaren i allt högre grad profilerar sig i sin yrkesroll, inom eller utanför den etablerade institutionen. En ökad specialisering skulle även kunna påverka bibliotekariens yrkesroll. Kanske måste bibliotek och bibliotekarier specialisera sig än mer för att möta det mångfacetterade samhället.
Sammanfattning
Populärvetenskapen har en lång historia. I Sverige har den en stark anknytning till den stora folkbildningsrörelsen kring förra sekelskiftet. I dagens samhälle har populärvetenskap och forskningsinformation en viktig del i den demokra-tiska processen. Enligt universitetens s.k. tredje uppgift åligger det forskarna att informera allmänheten om sin verksamhet. Denna plikt är inte enkel att uppfylla, god populärvetenskap ska vara både underhållande och informativ. Trots detta produceras många populärvetenskapliga texter. Vad händer med kunskapen och de föreställningar som finns kring vetenskapen vid en populari-sering?
Sex stycken populärvetenskapliga och fem vetenskapliga texter under-söktes för att upptäcka implicita och explicita betraktelsesätt som uttrycks i respektive genre. Recensioner av två populärvetenskapliga böcker granskades för att få en bild av forskarkollektivets hållning till en kollegas verk.
Som metod användes kritisk diskursanalys varvid texter, och bilder, studerades med ett strukturalistiskt förhållningssätt.
Vid textanalysen urskiljdes ett antal diskursordningar och diskurser. Diskurserna speglar olika förhållningssätt till forskningsprocessen, forskar-rollen och till den litterära framställningens karaktär. Dessa indikerade att svenska vetenskapliga discipliner bedriver forskning på ett tämligen kon-ventionellt, positivistiskt, sätt. Vidare skönjdes två slags diskursordningar som rör existentiella och känslomässiga aspekter inom forskningen.
Uppsatsen diskuterar bibliotekariernas betydelse att förse biblioteks-besökaren med god populärvetenskaplig och vetenskaplig litteratur som auktoritet på kognitiva auktoriteter.
Uppfattningen om att populärvetenskap inte bara är populariserad vetenskap (exoteriskt vetande) utan också en del av samhällets kunskapsbank framförs i uppsatsen. Därmed påverkar populärvetenskapen vetenskapens kunskapsstoff (esoteriskt vetande). ”Vetandets kretslopp mellan esoteriskt och exoteriskt fullbordas.”