Fem stycken vetenskapliga och sex stycken populärvetenskapliga artiklar för-fattade av svenska aktiva forskare valdes ut för analys. Endast svenska forskare valdes för att den sociokulturella sfären skulle vara begränsad, och att eventuell debatt skulle märkas inom den svenska akademiska sfären. Tre av de vetenskapliga artiklarna publicerades i internationella tidskrifter.
Artiklarna valdes ur nio tidskrifter och kriteriet var att informationen i den populärvetenskapliga artikeln, åtminstone delvis, skulle kunna spåras till en vetenskaplig motsvarighet författad av samma forskare. Detta för att undersöka vad som händer när kunskapen går från den akademiska sfären till den populärvetenskapliga. Detta medförde att urvalet var begränsat, och att artiklarna får ses som stickprov av vad som produceras i genrerna. Artiklarna publicerades mellan 1995 och 2003. Könsfördelningen mellan forskarna har blivit sned, beroende på att majoriteten av artiklarna i samtliga tidskrifter var skrivna av män.
De vetenskapliga artiklarna hämtades ur tidskrifterna Nature, Biological Conservation, Earth and Planetary Science Letters, Scandia samt ur Riksantivarieämbetets skrifter nr 29. Den arkeologiska artikeln är skriven på svenska medan de övriga är på engelska.
Nature produceras av nature publishing group (npg) och grundades 1869 i London. Syftet med denna tvärvetenskapliga tidskrift är att presentera natur-vetenskapliga upptäckter för allmänheten. Nature kommer ut en gång i veckan och finns även i elektronisk form. Impact factor är 30,432105.
Biological Conservation och Earth and Planetary Science Letters ges ut av Elsevier förlag i Nederländerna. Elsevier är ett världsomspännande ”multipelmedia”-förlag som producerar tusentals tidskrifter, databaser, böcker, Internetportaler och andra elektroniska media inom naturvetenskap, teknik och hälsoinformation. Elsevier comp. grundades 1880. Tidskrifterna Biological
105
Alla värden på impact factor är hämtade på ISI web of knowledge,
Conservation och Earth and Planetary Science Letters startades 1968 respektive 1966. Biological Conservation ges ut med 17 nummer per år och har en impact factor på 1,783. Earth and Planetary Science Letters kommer ut med 23 nummer per år och har en impact factor på 2,716. Båda tidskrifterna finns i elektronisk form.
Riksantikvarieämbetet är en svensk statlig myndighet som ansvarar för kulturmiljövården och kulturarvet i landet. Ämbetet grundades 1630 av Gustav II Adolf och är placerat i Stockholm. Riksantikvarieämbetet har givit ut Skrifter sedan 1991.
Scandia ges ut av Stiftelsen Scandia med stöd från Humanistisk-Samhälls-vetenskapliga Forskningsrådet samt Carl X Gustafs fond. Scandia grundades 1928 och kommer ut med två häften per år. Redaktionen sitter i Lund.
De populärvetenskapliga artiklarna är hämtade från fyra svenska populärvetenskapliga tidskrifter, Forskning och Framsteg, Populär Historia, Populär Astronomi och Populär Arkeologi.
Forskning och Framsteg kommer ut med åtta nummer per år. Tidskriften innehåller artiklar om astronomi och fysik, miljö och ekologi, energi och teknik, medicin och psykologi, djur och natur, historia och arkeologi, samhällsvetenskap och ekonomi. Forskning och Framsteg grundades 1966 och utges av en stiftelse med 18 intressenter (bland dessa finns Cancerfonden, KK-stiftelsen, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet). Stiftelsen har inget vinstsyfte. Upplagan är på cirka 45 000 exemplar, varav 99 procent går direkt till prenumeranter.106 Både forskare och vetenskapsjournalister bidrar med artiklar, grovt räknat bidrar de med hälften var. Redaktionen sitter i Stockholm.
Populär Astronomi utges av Svenska astronomiska sällskapet sedan 2000 och kommer ut fyra gånger om året. Ambitionen är att informera den intresserade allmänheten om astronomi och rymdfart. Både professionella astronomer och amatörer bidrar med artiklar. Upplagan är i dag, år 2004, cirka 2 700 exemplar per nummer.107
Populär Historia ges ut av Svenska Historiska Media AB sedan 1991 och är numera en månadstidskrift. Redaktionen finns i Lund. År 2002 var upplagan 29 100 exemplar per nummer.108 De flesta artiklarna är skrivna av journalister.
106
Uppgifterna är hämtade från Forskning och Framstegs hemsida, http://www.fof.se, (2004-02-13).
107
Uppgifterna är hämtade från Populär Astronomis hemsida,
http://www..astro.su.se./sas/Templates/Huvudsida.html, (2004-02-13) och från tidskriftens redaktör Dan Kiselman via e-post, 2004-02-20.
108
Uppgifterna är hämtade från Populär Historias hemsida, http://www.pophist.se/services/about.asp, (2004-02-13).
Populär Arkeologi grundades 1982 i Lund av journalisten Anders Ljungberg. Det finns alltså ingen intresseorganisation som ligger bakom denna tidskrift. Tidskriften vänder sig främst till allmänheten. Artiklarna skrivs av professionella arkeologer. Populär Arkeologi utkommer med fyra nummer per år och upplagan är cirka 6 000 exemplar per nummer.109
Dessa populärvetenskapliga tidskrifter finns på de flesta folkbibliotek och även på många universitets- och högskolebibliotek.110 Forskning och Framsteg, Populär Historia och Populär Arkeologi finns på Kulturrådets lista över kulturtidskrifter.111
För att komplettera analysen av populärvetenskap har jag granskat recensioner av två fackböcker, och också studerat det recenserade verket. Jag har inte analyserat böckerna i detalj utan jag har valt att främst titta på förorden där författaren vänder sig mer personligt till läsaren. I andra hand har jag läst det populärvetenskapliga verket.
Recensionerna är hämtade ur svensk dags- och kvällspress och ur populär-vetenskapliga tidskrifter, samt ur BTJ-häftet. Några recensioner är skrivna av aktiva forskare som med sin speciella sakkunskap har möjlighet att bedöma den populariserade kunskapen på ett fackmannamässigt sätt. Här hoppas jag finna en konstruktiv kritik och intressanta synpunkter om populärvetenskap. Andra recensenter är journalister med speciellt intresse för ämnet. Den tredje gruppen recensenter är BTJ-lektörerna som följer bestämda instruktioner för sina recensioner. Lektörerna är fristående personer med specifik ämnes-kompetens, ofta är de lärare eller bibliotekarier.112
I tidskrifterna Forskning och Framsteg och Populär Astronomi har bokrecensionerna rubriken ”Boktips” vilket visar att texterna handlar om speciellt utvalda böcker. Recensionernas kritiska funktion är eliminerad.
Recensioner av poplärvetenskaplig litteratur har flera funktioner enligt Eriksson och Svensson i boken Vetenskapen i underlandet. En viktig funktion är att recensionen förmedlar bokens innehåll till en bred publik eftersom många fler personer läser recensionen än själva boken. En recensent ska också bedöma verkets kvalitet. Detta ställer krav på recensenterna och fordrar fackkunskap. Dessutom bör recensenten avgöra för vem boken är skriven, och om det behövs speciella förkunskaper för att ha glädje eller nytta av boken.
109
Uppgifterna kommer från Populär Arkeologis redaktör Birgitta Gustafson via e-post, 2004-02-20.
110
Uppgifterna är hämtade från bibliotek.se http://www.bibliotek.se, (2004-04-22), och Libris webbsök
http://www.kb.se, (2004-04-22).
111
Statens kulturråd, 2002, s. 35 f.
112
Bokens litterära kvaliteter bör också beaktas. Eriksson och Svensson påpekar att den populärvetenskapliga genren i princip gör anspråk på att förmedla sanningar, och att verken då blir ”lättare trodda” av sina läsare. Därför, menar författarna, bör recensenten också bedöma bokens användbarhet, och lämplighet, för sin läsekrets.113
Texter
Artiklarnas klassifikation och svenska ämnesord är hämtade ur Bibliotekstjänsts ArtikelSök. Ämnesorden sätts fritt, utan någon tesaurus. Orden kontrolleras dock mot redan befintliga artiklars ämnesord i strävan att kunna återvinna liknande artiklar med samma ämnesord. Det finns signumgenererade ämnesord som är kopplade till klassifikationskoderna. En artikel som klassas Ugge får automatiskt ämnesorden Fåglar, Aves, Ornitologi, Ryggradsdjur, Vertebrata, Zoologi och Naturvetenskap.114 Många vetenskapliga artiklar har keywords, nyckelord, för att underlätta sökningsprocessen. Nyckelorden sätts oftast av författarna själva, ibland kompletteras dessa med fler ord i databasen. Nyckelorden och ämnesorden jämförs i uppsatsen.