Att analysera texter enligt Fairclough innebär att noga studera varje liten bit som texten består av. Här tas de viktigaste aspekterna upp: Hur framställs identiteten (etos)? Hur ser grammatiken ut, dvs transiviteten och modaliteten? Vilka ordval görs?
Dessutom diskuteras bildernas funktion i artiklarna, dock utan några djup-lodande analyser.
Schmitz – om fossila meteoriter funna i ett svenskt stenbrott
Vetenskaplig artikel
Den vetenskapliga texten artikeln ”A Rain of Ordinary Chondritic Meteorites in the Early Ordovician” publicerad i Earth and Planetary Science Letters är 15 sidor lång och inleds med en sammanfattande abstract. Tre författare står nämnda med namn, titel och adress under artikelrubriken. Artikeln är illustrerad med fyra fotografier, en skiss av de olika geologiska lagren, tre tabeller och åtta diagram. Resultaten presenteras som rådata för att ge läsaren möjlighet att själv bedöma och tolka dem.
Författarnas identitet framträder direkt i ett ”we”, och indirekt genom att deras åsikt framförs, författarna hävdar en annorlunda åsikt i kontrast mot tidigare forskning. Jag tolkar deras ”we” som att författarna menar de själva, och aldrig inkluderande läsaren. Forskarnas egna resultat och andra forskares resultat diskuteras och hypoteser läggs fram.
De stenhuggare som är behjälpliga i forskningsarbetet benämns arbetare och ägare, ”workers and owners”, inte med sina namn. Forskarna lär upp dem att hitta de fossila meteoriterna, ”trained by us”. Nominalisering och utelämning av subjekt förekommer i synnerhet när analysmetoden beskrivs.
Många exakta sifferuppgifter pekar på ett noggrant och vetenskapligt arbete. Geologiska termer och förkortningar förklaras inte. En förförståelse och specifik kunskap krävs alltså för att läsaren ska förstå texten.
Artikelns huvudtema är fossila meteoriter. Författarna instämmer med det allra mesta vad de påstår i artikeln, men de garderar sig ibland och drar inga tvärsäkra slutsatser, utan författarna menar att fler undersökningar bör göras.
Figur 1. En fossil meteorit ur den vetenskapliga artikeln. Lägg märke till tumstocken.
Källa: Bilder är hämtad ur artikeln ”A Rain of Ordinary Chondritic Meteorites in the Early Ordovician”, publicerad i Earth and Planetary Science Letters, 194 (2001) s. 5.
Artikelns fyra fotografier avbildar stenbrottet och kalkstensplattor med fossila meteoriter i. Två av kalkstensfotografierna jämförs med en tumstock. Fossila meteoriter är ovanliga, tumstockar vanliga. Det bekanta föremålet i bilden ger proportioner åt meteoriten (se Fig. 1).
Populärvetenskaplig artikel
Artikeln ”Fossila meteoriter berättar om urtidens himmel” i Forskning och Framsteg är fem sidor lång och är illustrerad med fyra fotografier, två av dem avbildar människor. Två faktarutor förklarar ett par begrepp lite närmare.
Texten inleds med en levande beskrivning av ett meteoritnedfall, och författaren framhåller att händelsen är sensationell. Redan här finns ett personligt tilltal, författaren inkluderar läsaren i ett ”oss”. Rubriken och ingressen handlar dock om urtidens himmel och, förmodar jag, ska vara en drivkraft att läsa hela artikeln. Läsaren ska veta att det finns fler spännande fakta längre in i artikeln.
Författaren använder två slags ”vi”, ett betyder ”man”, med det andra ”vi” underförstås hans forskargrupp eller arbetsgrupp, denna forskargrupp presenteras dock inte närmare. Först på sista sidan redogör författaren för vilket arbete ”vi” har utfört. Identiteten är med andra ord vag. Däremot presenteras de stenarbetare som arbetar i stenbrottet här med både för- och
efternamn. Det ”we” som används i den vetenskapliga artikeln och det ”vi” i den populärvetenskapliga tolkar jag alltså olika beroende på dess genre.
Författaren hävdar: ”Resultaten ger alltså ett starkt stöd för vår tolkning av meteoritfyndet på Kinnekulle”. Han är tydlig med sin åsikt och menar att hans resultat står i opposition mot annan forskning. Precis som i den vetenskapliga artikeln påpekar han också här att fortsatta studier behövs för att få fler indikationer för sin tes.
Meteoriterna som artikeln handlar om nämns cirka 100 gånger, oftast som meteoriter, fossila meteoriter, men också som L-kondriter, kondriter, kosmiskt material. Orden ”dyrbarheter” och ”fynd” visar vilket värde artikelförfattaren tillmäter sina studieobjekt. Andra ord som betonar vikten av upptäckten är ”sensationellt”, ”häpnadsväckande”, ”väckt betydande uppmärksamhet i forskarvärlden”. Ett utropstecken visar den vikt Schmitz lägger vid ett av resultaten: ”Antalet meteoriter på natthimlen måste under den tid då kalkstenen bildades ha varit tio- till hundrafalt högre än idag!” I den vetenskapliga artikeln omnämns samma slutsats med: ”These data indicate that meteorite flux was at least 25 times higher in the Ordovician than today.” Inget utropstecken behövs, forskarkollegorna antas förstå vad som är sensationellt.
Figur 2. En fossil meteorit som den presenteras i den populärvetenskapliga artikeln.
Källa: Fotografiet är hämtat ur ”Fossila meteoriter berättar om urtidens himmel” publicerad i Forskning och Framsteg, 1998, nr 2, s. 52.
Den största bilden täcker hela första sidan: Två män tittar leende in i kameran. Mannen till höger har arbetskläder och keps på sig, och håller i en kvadratisk stenskiva, cirka 50 cm lång och bred. I mitten av stenskivan syns en cirkelrund fläck, ljus i kanten och mörk i centrum. Mannen till vänster håller lätt i
stenskivan. Han är klädd i jeans och jacka, och har glasögonen uppskjutna i det långa håret (se Fig.2.).
I bildtexten står det att mannen med glasögonen är amatörgeolog NN, och den andre är stenhuggeriägare NN. Stenskivan är en kalkstensplatta och innehåller en meteorit som är en halv miljard år gammal. Amatörgeologens hand på plattan har redan avslöjat att det är den som egentligen är bildens huvudperson. Fossila meteoriter är ingen vanlig företeelse, personerna på bilden som håller i den gör att vi blir bekanta med det obekanta tinget. Att de två männen ler gör att det främmande föremålet blir ofarligt och t.o.m. trevligt. Meteoriten och amatörgeologens ansikte befinner sig i samma diagonala linje vilket binder ihop dem. Amatörgeologen har en mera intellektuell framtoning, med glasögon och egna kläder, vilket ger honom en större auktoritet. Texten säger dessutom att det var han som initierade sökandet efter de fossila meteoriterna.
Denna bild står i relation till artikelns bilder nummer tre och fyra, som visar stenbrottet. Stenhuggarens arbetskläder antyder att han bara tagit en paus i arbetet för att visa upp vad han hittat med hjälp av amatörgeologen. Rummet utanför bilden, vill jag tro, är i stenbrottet.
Bild två, tre och fyra föreställer alltså stenbrottet och visar de olika geologiska lagren. Bilderna gör texten mindre kompakt vilket underlättar läsandet.
Eriksson – om hotade svenska ängsblommor
Vetenskaplig artikel
Artikeln ”Site Occupancy, Recruitment and Extinction Thresolds in Grassland Plants: an Experinental Study”, publicerad i Biological Conservation, är sju sidor lång, författad på engelska, har två stapeldiagram och en tabell.
Abstract inleds med att påstå att det finns ett stort behov för att utveckla metoder för att förutse om en art är utrotningshotad eller ej (”There is a great need” och ”An important task for”), varför detta behov finns motiveras inte, men deras påstående låter som en sanning (black box). Författarna motiverar sin forskning med att de utför ett viktigt arbete.
I abstract används ”we”, vilket betyder forskarna. Författarna har gjort ett antal val och bedömningar, vilka orden ”assessing”, ”estimated”, ”assuming” och ”suspect” visar. Författarnas identitet träder fram genom de åsikter de har. Syftet med artikeln förklaras tydligt. De citerar andra forskare och påpekar att de andra forskarna haft problem när de studerat liknande fenomen.
I slutsatsen menar författarna att den metod de förespråkar är användbar, men att resultatet måste bedömas noga från fall till fall. Samtidigt har de in-vändningar mot sitt forskningsresultat. De åberopar ”common sense” när resultaten inte stämmer med andra observationer. Författarna har redan en åsikt om vilket resultat som är rimligt i sammanhanget och justerar sin slutsats mot denna kunskap.
Populärvetenskaplig artikel
Den populärvetenskapliga artikeln ”Artrikast i världen per m2” i Forskning och Framsteg är fyra sidor lång och illustrerad med fyra färgbilder och en förklarande teckning, också den i färg. Artikelrubriken påstår optimistiskt ”Artrikast i världen per m2”, men ingressen invänder pessimistiskt med ord som ”utarmas” och ”hotade”. Bilden av hotad sommar förstärks i brödtexten med orden ”utdöende”, ”försvinna” och ”överleva”. Ett tiotal sommarblomster (bl.a. ögontröst, kattfot, fältgentiana och blåklocka) sägs vara hotade av det moderna jordbruket. Det traditionella svenska jordbruket menas vara förutsättningen för att bevara den artrika miljön. Traditionellt jordbruk polariseras mot det moderna. Samtidigt vill forskarna att ny, modern, forskning ska rädda den gamla traditionsrika miljön. Det som sägs vara viktig forskning i den vetenskapliga artikeln uttrycks här på ett mera känslomässigt sätt:
Av Sveriges 2 200 blomväxtarter anses var femte vara hotad. Särskilt våra blommor i ängar och hagar är på stark tillbakagång. [---] Traditionellt skötta ängar och betesmarker hyser en enastående rikedom på arter […] Inga andra växtsamhällen på jorden är lika rika om man räknar antalet växtarter per kvadratmeter. Man kan hitta upp till 60 arter av blomväxter på en sådan liten yta!151
I den vetenskapliga artikeln uttrycks inga sådana känslor. Där står: ”There is a great need”.
Osäkerheten i texten visar sig i ”kan” och ”om”: ”Antalet plantor kan öka tillfälligt om markerna inte sköts, men på lång sikt kommer majvivan att försvinna om brukandet upphör” (min kursivering).
Forskarnas identitet i texten är diffus, inte förrän i mitten av artikeln kallar de sig ”vi” i betydelsen "vi forskare". Tidigare i artikeln är läsaren tilltalad i ett ”man”. Texten är neutralt hållen på det personliga planet, inga personnamn finns nämnda. Bönder och forskare nämns som två kollektiv.
151
Artikeln avslutas med ett konstaterande att forskarnas sårbarhetsanalyser kan bli ett viktigt redskap i framtida naturvården. Dessutom ges några tips om hur man kan göra för att bevara mångfalden på i hagarna. Forskningsmetoden, noga redovisad i den vetenskapliga artikeln, nämns bara summariskt i den populärvetenskapliga.
Färgfotografierna i Forskning och Framsteg visar blommor i jordbruks-miljö. Den första bilden visar en enbacke full med blommande örter en solig sommardag. Ett sädesfält fyller bildens övre högra hörn. Inga personer finns i bilderna. Fotografiet är sinnebilden för den lantliga svenska sommaren. Läsaren kan relatera till blommorna, de är bekanta. I bildtexten står ”En välvårdad svensk blomsteräng slår rekord i artrikedom”.
En mindre bild föreställer en majviva med en stor vattendroppe i blomkalken. Det skulle kunna vara en dagg- eller regndroppe.
De konnotationer jag anar när jag ser bilderna är sommarlov, semester, kulturarv. Om blommorna försvinner förlorar det svenska folket sin sommar-
Figur 3. Två fotografier ur den populärvetenskapliga artikeln. Den högra bilden föreställer en majviva och visas här förstorad.
Källa: Bilderna är hämtade ur artikeln ”Artrikast i världen per m2” ur Forskning och Framsteg, 2003, nr 5, s. 17 respektive s. 18.
och semesteridyll, och förloras den förloras samtidigt en del av den svenska kulturen och dess särprägel. Vattendroppen i blomman kan tolkas som en tår. Blomman sörjer (se Fig. 3).
Nordström – om datering av universum med hjälp av uranium
Vetenskaplig artikel
Den vetenskapliga artikeln ”Measurement of Stellar Age from Uranium Decay” ur Nature är två sidor lång, skriven på engelska, och innehåller ett diagram, en tabell och tre matematiska formler. Artikeln har 13 namngivna författare.
Redan i abstract refereras till ”we”. Forskningsarbetet beskrivs som ett lagarbete, utom vid ett tillfälle då en av författarna blir omnämnd som den som upptäckte den stjärna som artikeln handlar om. Språket i sig är inte svårt att förstå, men texten innehåller många förkortningar och symboler. Dessa förklaras men det räcker inte alltid för att förstå vad som menas. En ytterst specifik förförståelse krävs för att kunna tillgodogöra sig resonemanget i artikeln. Forskningsresultaten redovisas i ett spektrum, som inte ser komplicerat ut men som inte är lättolkat. Tre matematiska formlers för- och nackdelar diskuteras med motiveringar som går lekmannen förbi. Artikeln slutar med att mer forskning behövs för att kunna göra säkrare beräkningar.
Populärvetenskaplig artikel
Den populärvetenskapliga texten ”Universums radioaktiva klockor” i Populär Astronomi är tre sidor lång, på svenska och illustrerad med två diagram och ett fotografi av Krabbnebulosan.
Artikeln som föregår den ovannämnda presenterar astronomen och artikel-författaren Birgitta Nordström med fotografi och intervju. Presentationen puffar för artikeln om Nordströms forskning och ger en bild kring forskningen vilket gör det lite lättare för läsaren att förstå nästa artikel.
Den populära versionen är tre sidor lång, illustrerad med två diagram och två fotografier. Artikeln inleds med några inledande frågor om universum och motiverar forskarnas arbete att datera universum. Författaren använder flera ”man” och ”vi”, orden betyder oftast ”vi forskare”, ibland inbegrips läsaren i detta ”vi”. Hon nämner två andra forskare vid namn.
Nordström använder siffror, kemiska beteckningar, matematiska formler, och två diagram för att förklara sina forskningsresultat. Det ena diagrammet är exakt samma som presenterades i natureartikeln. Det förklaras inte närmare, vilket gör det lika svårt att förstå för lekmannen.
Nordström använder orden ”litet av en sensation” och tre stycken utropstecken för att understryka de spännande forskningsresultaten som gruppen fått fram.
Artikelns två färgfotografier visar Krabbnebulosan och några teleskop. Krabbnebulosan är vackert röd, gul och grön men inte särskilt informativ. Texten säger att i Krabbnebulosan finns samma grundämnen som hittats i den stjärna som studerats. Den andra bilden föreställer de teleskop som använts i studien. Teleskopen är riktade över havet och havshorisonten möter himlen. Båda bilderna är dekorativa och ger en känsla av fri sikt och rymd, och en öppen framtid.
Harrison – om politiskt våld i det medeltida Skandinavien.
Vetenskaplig artikel
Den vetenskaplig artikeln ”Murder and Execution within the Political Sphere in Fifteenth-century Scandinavia” publicerad i Scandia är 21 sidor lång och författad på engelska. Den är helt utan illustrationer.
Författaren inleder med att diskutera tidigare historisk forskning om våld. Han menar att tidigare forskning koncentrerat sig på kriminellt våld, och menar att denna studie fokuserar på det politiska våldet. Harrison gör en lista av de politiska mord och avrättningar som skett i Skandinavien under 1400-talet, och vem som legat bakom dödandet.
Författarens identitet är tydlig och använder sig ibland av ”I”, det förekommer tre gånger och markerar tydligt de val forskaren har gjort. Detta personliga tilltalssätt fanns inte i någon av de andra vetenskapliga texterna. Orden ”our” och ”we” i texten förekommer ofta (”part of our standard preconception. […] We have grown accustomed[…] in our society”) och kan tolkas både som ”vi forskare” och ”vi människor”.
Forskaren förutsätter att läsaren vet utgången av slaget vid Brunkeberg. Han använder några ovanliga engelska ord, dessa står dock i ett vanligt engelsk-svenskt lexikon, och innebär inget större hinder att förstå texten. Flera namn nämns i artikeln utan närmare presentation, utan förkunskap kan inte läsaren relatera till dessa. Avrättningarna och tortyren som artikeln refererar till beskrivs ofta i passiv form: (”he was sentenced to death and beheaded […] burned at the stake”), när författaren vet vem som låg bakom dödandet skrivs detta ut: (”where Karl Knutsson had him tortured to death […] tortured to death by order of Karl Knutsson”). Ansvaret för handlingarna redovisas så långt som möjligt.
I slutet av artikeln har Harrison tre hypoteser om våldets orsaker och menar att fortsatt forskning kan förklara det politiska våldets grunder.
Populärvetenskaplig text
Den vetenskapliga artikeln har resulterat i två stycken artiklar i Populär Historia. ”Medeltidens kungar levde farligt” är åtta sidor lång och tar upp den svenska medeltidens maktspel. Den är illustrerad med reproduktion av en fresk, en karta (över landskapen kring Vänern, Vättern och Mälaren), ett fotografi av Mora stenar och en bild av en sida ur Östgötalagen. Alla bilderna är i färg. Den andra artikeln ”Den förskräcklige Karl Knutsson” är två sidor
lång och är illustrerad med en bild av en träskulptur föreställande kung Karl Knutsson.
Den första artikeln börjar med att jämföra dagens svenska politiska liv med andra länders. Sedan följer en kort sammanfattning om svenska rikets forna envälde och konstaterar att vi nu har demokrati. Artikelns huvudtema är den medeltida kungens makt och hur han förvaltade den. Perspektivet är mycket bredare än i den vetenskapliga artikeln och tar upp det politiska våldet i relaterat till ett större sammanhang.
Redan i andra meningen tilltalas läsaren med ett ”vi”: ”Vi lever i en väl fungerande parlamentarisk och representativ demokrati." Han jämställer sig med läsaren när han skriver: ”De av oss” Han verkar förlita sig på läsarens skolkunskap, men garderar sig med att berätta vad vi bör minnas. Vi får t.ex. veta vem som vann slaget vid Brunkeberg (svenskarna besegrade danskarna 1471). Ordet ”vi” används ofta och betyder ibland ”vi svenskar”, både i nutid och dåtid, ibland glider betydelsen över mot ”vi forskare”. Vid ett tillfälle skriver författaren: ”Forskarna är inte helt säkra ” Ordet ”jag” används däremot inte. Texten har en kamratlig och ibland en skämtsam ton.
Figur 4. Fresk av Axel Töreman målad 1913, Torgny lagman konfronterar Olof Skötkonung.
Källa: Olof Skötkonung. Bilden publicerad i Dick Harrisons artikel ”Medeltida kungar levde farligt” ur Populär Historia, 1998, nr 3, s. 8 f.
Harrison slår ibland fast fakta men talar också om den osäkerhet som finns om andra historiska företeelser. Han leker med tanken på hur det skulle vara om Göran Persson hade sin valkampanj på medeltiden, ett grepp som gör berättelsen mera levande och förståelig. Harrison pekar på hur olika livssituationerna är, den som de medeltida människorna levde i och vår. Han påpekar att den europeiska politiken var genomkorrumperad, vilket alls inte sågs som något negativt fenomen, tärtom. Det blir tydligt att vi lever i en annan diskurs nu.
Andra forskares arbete nämns med respekt. Texten säger ingenting om att mer forskning kan ge mer kunskap.
Artikelns första bild täcker ett halvt uppslag och avbildar en fresk från riksdagshuset, målad av Axel Törneman 1913. Bilden föreställer Torgny lagman som opponerar sig mot Olof Skötkonung. Jag skulle vilja kalla stilen och andan i tavlan nationalromantisk. Bildtexten säger att i den svensk-nationella myten finns föreställningen om det starka svenska folkväldet och att Torgny lagman aldrig konfronterat Olof Skötkonung (se Fig. 4).
Figur. 5. Träskulptur föreställande kung Karl Knutsson.
Källa: Bilden illustrerar Dick Harrisons artikel ”Den förskräcklige Karl Knutsson” publicerad i Populär Historia, 1998, nr 3, s 17.
Bilden står för en gammalmodig nationalromantisk föreställning om den självständige svensken, en bild som bara delvis får något stöd i texten. Bilden känns mer som en tyst kommentar om en föråldrad historiesyn. Övriga bilder nämns inte heller i brödtexten.
Den andra artikeln handlar om Karl Knutsson Bonde och refererar mera direkt till den vetenskapliga artikeln. Harrison nämner den lista som redovisas i Scandia: ”Om man gör upp en lista över alla politiska mord och avrättningar som ägde rum i Sverige”. Han betonar med artikelns enda utropstecken att:
Karl Knutsson stod ensam för mer än hälften av de mest blodiga dåden i Sveriges 1400-talshistoria, detta trots att han under en lång period inte ens befann sig i landet! […] För svenska politiska förhållanden var hans bristande respekt för mänskligt liv unik. I det dåtida England skulle ingen ha höjt på ögonbrynen över dylikt beteende. Där hade Karl Knutsson bara varit en i mängden av alla våldsamma tronpretendenter och giriga adelsmän under rosornas krig – men i Sverige var hans agerande exceptionellt.152
152
Samma slutsats lyder i den vetenskapliga texten:
For instance, it would appear that Karl Knutsson Bonde was more ruthless than most of his Scandinavian contemporaries when dealing with political enemies — his behaviour (which would have been perfectly normal during the Wars of Roses) is atypical within a Scandinavian context.153
I den populära versionen kan författaren ta ut svängarna mer och framföra sin moraliska ståndpunkt.
Harrison berättar direkt om Karl Knutsson och resonerar mindre om vår tid. Läsaren blir inte indragen i texten som i den förra artikeln.
Artikelns enda bild, ett foto av en träskulptur av Karl Knutsson, omnämns i brödtexten, vilket gör bilden extra intressant. Läsaren lockas att titta noga på bilden och se en personlighet i den. Artikeln berikas i hög grad av denna illustration (se Fig. 5).
Linderholm – om kemiska analyser av jordar