Populärvetenskap

är ett lämpligt angreppssätt.

Innan metoden beskrivs förklaras några begrepp som har betydelse för sammanhanget.

Diskussion och definition av centrala begrepp

Populärvetenskap

Gränsdragningen mellan populärvetenskap och andra litterära genrer är inte alltid så enkel att göra. Nationalencyklopedin definierar begreppet så här:

Populärvetenskap, i vidaste mening all vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän på det behandlade området. Oftast avser termen sådan information som gjorts lättfattlig genom enkel underhållande stil, ofta färgad av entusiasm för ämnet. Popularisering av vetenskap innebär nästan alltid att man strävar att inlemma det

vetenskapliga innehållet i ett vidare kulturellt sammanhang, så att det behandlade ämnets betydelse för världsbild, livsåskådning, vardagsliv, industriella tillämpningar e. d. framhålls.115

Torsten Thurén nyanserar definitionen genom att skilja på populärvetenskap och vetenskapsjournalistik. En populärvetenskaplig bok är skriven av en forskare, medan en journalist ägnar sig åt vetenskapsjournalistik.116 En vetenskapsjournalist skriver också böcker om vetenskap, läsaren kanske inte märker någon skillnad mellan en forskares bok och en vetenskapsjournalists. En vetenskapsjournalist kan vara akademiskt utbildad i den disciplin han eller hon skriver om. Men det är skillnad på deras bevekelsegrunder, en aktiv forskare skriver utifrån sin position som akademiker och har sin akademiska position att försvara även i en populärvetenskaplig produkt. I denna uppsats fokuseras på forskarens populärvetenskapliga verk.

Johan Kärnfelt visar på skillnaden mellan populärvetenskap och populariserad vetenskap och ger Steven Spielberg film Jurassic Park som ett exempel på populariserad vetenskap.117 Filmen populariserar inte bara vetenskapen utan kommenterar också den vetenskapliga kulturen och vetenskapsmannen. Även sciencefictionförfattare som Jules Verne (1828– 1905) populariserade teknik och vetenskap. George Orwells (1903–1950) roman 1984 (1949) och Karin Boyes (1900–1940) Kallocain (1940) målar upp en skrämmande framtid och diskuterar samtidigt människans moraliska förpliktelser att ta ansvar för den tekniska och vetenskapliga utvecklingen som sker i samhället.

Begreppet populärvetenskap är mångtydigt. Kaj Johansson vill skilja mellan populärvetenskap och populärt vetande. Han menar att populärt vetande om ett vetenskapligt problem inte behöver ha inhämtats från en vetenskaplig text och att den kunskapen därför inte bör kallas populär-vetenskaplig.118

Den engelska termen popular science kan tolkas på fler sätt än ett. Den kan betyda vetenskap som riktar sig till allmänheten, den kan betyda lättförståelig vetenskap och den kan betyda vetenskap som hålls för sann av allmänheten.119

Populärvetenskap är ett slags forskningsinformation, men forsknings-information är inte populärvetenskap eftersom den inte har som uppgift att

115

Eriksson, Gunnar, 1994, ”Populärvetenskap”.

116

Thurén, Torsten, 2000, Populärvetenskapens retorik. Inte bara att förenkla, s. 13.

117 Kärnfelt, 2000, s. 35. 118 Johansson, 2003, s. 60 f. 119 Johansson, 2003, fotnot på s. 42.

entusiasmera sin publik: ”Med forskningsinformation avses aktiviteter för att göra forskningsresultat kända inom och utom vetenskapssamhället. Forskningsinformation kan vara skriftlig (rapporter, artiklar), eter/trådbunden (tv, radio, databaser m m) och muntlig (seminarier, föredrag, personliga möten).”120

Genre

En genre är enligt Nationalencyklopedin en ”typ av konstnärlig framställning med vissa gemensamma drag eller innehållsliga faktorer”.121 Två begrepp inom kommunikationsteorin kan användas för att karakterisera olika litterära genrer är redundans122 och entropi123.

Ett redundant meddelande (d.v.s. ett meddelande med hög redundans) är ordrikt, övertydligt, ofta mer konventionellt och lättolkat och informations-fattigare än en kärnfullare formulering. En informationstät text blir svårare att läsa och det oväntade innehållet kan kräva flera omläsningar för full förståelse. Redundans kan vara en hjälp för att överföra komplicerade meddelanden. Om författaren konstruerar sin text efter känt mönster blir det färre överraskningar för läsaren. Redundans gör kommunikationen smidig och underlättar för en stor och heterogen läsargrupp att förstå budskapet. Man kan säga att populärkulturen är mera redundant än den intellektuella kulturen. Sammanfattningsvis kan redundans sägas vara reproducerande, alltså främja det rådande och motarbeta förändringar.124

Vetenskap och populärvetenskap tillhör två olika litterära genrer, vilket innebär att en läsare har helt olika förväntningar på texterna. Vetenskapliga uppsatser skrivs för att dokumentera de resultat som erhållits, detta i ett bevisande syfte. Tolkningen av resultaten är mycket försiktig. Läsaren antas förstå innebörden genom sin fackkunskap. En populärvetenskaplig text är mera utredande och hyllande. Texten redogör för de konsekvenser som resultaten

120

Tydén, Thomas, 1994, Morgondagens forskningsinformation. Ett brobygge av forskare och praktiker, s. 7.

121

Nationalencyklopedins ordbok, 1995, uppslagsord: genre.

122

Nationalencyklopedin, 1994, femtonde bandet, uppslagsord: redundans (av lat. reduntantia överflöd) informationsteoretiskt begrepp, redundans är ”den del av ett meddelande som kan tas bort utan att information går förlorad”.

123

Entropi (av grek. trope, ändring; vändning) ett begrepp som ursprungligen hör till termodynamiken och syftar på graden av ordning eller oordning, Hård af Segerstad, Peder, 1982, Information och

kommunikation. En bok om människans förmåga att tänka, tala och förstå, s. 162 f.

124

ger. Läsaren förväntas inte förstå utan förklaringar. Detta medför att den populärvetenskapliga texten blir värderande.125

Inom diskursanalysen används begreppet genre inte bara för olika slags texter, utan begreppet innefattar också de sociala aktiviteter där språket används, exempelvis informella samtal, poesi, en TV-dokumentär eller en vetenskaplig artikel. Dessutom vill man inkludera hela den process som finns kring en genre in i analysen, d.v.s. produktion, distribution och konsumtion av texter. Man menar att förändringar i språket avspeglar sociala förändringar i samhället.126

En genre är ett språkbruk som är förbundet med och konstituerar en del av en bestämd social praktik, till exempel en intervjugenre, en nyhetsgenre eller en reklamgenre.127

Winther Jørgensen och Phillips påpekar att Fairclough menar att en diskurstyper består av diskurser och genrer, men att uppdelningen av diskurstyperna inte alltid är meningsfull.128

I uppsatsens undersökning kommer jag inte att fördjupa mig i genre-begreppet. Det jag vill betona är att populärvetenskapliga och vetenskapliga texter produceras, distribueras och konsumeras under olika villkor.

Diskurs

Ordet diskurs kommer från latinets discu'rsus och betyder samtal, eg. kringlöpande. Begreppet diskurs har använts av flera olika tänkare de senaste decennierna, alla med olika infallsvinkel. Nationalencyklopedin definierar begreppet så här:

Den bygger på uppfattningen att hela vårt förhållande till verkligheten uttrycks genom diskurser, och att diskursen så starkt styr vår verklighetsuppfattning att vi är fångade i den. Samtidigt finns det uppenbarligen många olika diskurser. Våra ords och därmed tankars innebörder styrs enligt detta föreställningssätt av i vilken diskurs vi befinner oss, och missförstånd eller oförståelse uppstår om vi i vår kommunikation med andra ”inte är i samma diskurs”.129

I diskursanalysen har den franske filosofen Michel Foucaults (1926–1984) teorier haft stor betydelse. Foucault menar att viss kunskap inte kan bli

125

Johansson, 2003, s. 106 f.

126

Fairclough, Norman, 1992, Discourse and Social Change, s. 126.

127

Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 73.

128

Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 73.

129

igenkänd som kunskap om den inte befinner sig inom en lämplig diskurs. Som exempel tar han Johann Mendels (1820–1884) upptäckt av generna. Mendels upptäckter togs inte emot av hans samtida forskarkollegor eftersom idén om arvsanlagen som biologiska objekt var främmande. ”Mendel talade sanning men befann sig inte inom det ’sanna’ i sin tids biologiska diskurs”.130

130

Metod

Diskursanalys

Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, båda verksamma vid Roskildes universitetscenter i Danmark, presenterar i sin bok Diskursanalys som teori och metod (2000) en analysmetod där man studerar de mönster som finns i språket. Diskursanalysens språksyn bygger på strukturalismen som utgår från att verkligheten är strukturerad, d.v.s. att det inte går att lyfta ut enskilda detaljer och analysera dem utan man måste beakta de sammanhang och de mönster som de enskilda delarna ingår i. Verkligheten är strukturerad.131

För att använda diskursanalys krävs att man tillämpar den teoretiska grund som hör till denna. Teori och metod är sålunda tätt sammanlänkade.132

Winther Jørgensen och Phillips menar att en diskuranalys grundas på vissa antaganden om språk och subjekt. De viktigaste punkterna som citeras nedan bygger på Vivian Burrs beskrivning av socialkonstruktivismen:

• En kritisk inställning till självklar kunskap. Vår kunskap om världen kan inte omedelbart betraktas som en objektiv sanning. Verkligheten är bara tillgänglig för oss genom våra kategorier - och vår kunskap och våra världsbilder är inte spegelbilder av verkligheten ”därute” utan en produkt av våra sätt att kategorisera världen.

• Historisk och kulturell specificitet. Vi är väsentligen historiska och kulturella varelser och vår syn på och kunskap om världen är alltid kulturellt och historiskt präglade. Därför är de sätt på vilka vi uppfattar världen specifika och kontingenta: Våra världsbilder och identiteter kunde ha varit annorlunda och de förändras över tiden. Diskursivt handlande är en form av socialt handlande som bidrar till att konstruera den sociala världen (inklusive kunskap, identiteter och sociala relationer) och därmed bevara vissa sociala mönster. Denna syn är antiessentialistisk: att den sociala världen konstrueras socialt och diskursivt betyder att dess karaktär inte är bestämd av yttre förhållanden eller given på förhand, och att människor inte har inre ”essenser” – en uppsättning äkta och stabila eller autentiska karakteristika.

131

Vinge, Louise, 1995, ”Strukturalism”.

132

• Samband mellan kunskap och sociala processer. Vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i sociala processer. Kunskap frambringas i social interaktion, där man både bygger upp gemensamma sanningar och kämpar om vad som är sant och falskt.

• Samband mellan kunskap och social handling. I en bestämd världsbild blir några former av handling naturliga och andra otänkbara. Olika sociala världsbilder leder således till olika sociala handlingar, och den sociala konstruktionen av kunskap och sanning får därmed konkreta sociala konsekvenser.133

Winther Jørgensen och Phillips diskuterar tre typer av diskursanalys, diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Punkterna ovan är gemensamma för de tre analyssätten. Det som skiljer dem åt är bland annat synen på diskursbegreppet. Den kritiska diskursanalysen anser att det finns andra aspekter i tillvaron utanför den diskursiva praktiken, som här kallas den sociala praktiken. Detta begrepp betyder att det finns fenomen i samhället som inte kan undersökas med diskursanalys. Eftersom diskursanalysen per definition utföres med språkanalys måste de fenomen som inte är språkliga analyseras med andra redskap.134