Liksom läroplanen ska kursplanerna läsas med en konstruktivistisk utgångspunkt. I kursplanerna ska strävansmålen, vilka undervisningen ska utgå ifrån, sätta sin prägel på betygskriterierna i en progression från godkänd till mycket väl godkänd. Det är emellertid svårt att se denna progression, vilket är något som kritiseras skarpt i den offentliga utredning som ligger till grund för den nya läroplanen från och med höstterminen 2011.66 Redan namnet på utredningen, Tydliga
mål och kunskapskrav i skolan, är en skarp kritik av Lpo 94 och
kursplanernas problem med tydlig progression i betygskriterierna. Jag kommer därför i min analys av kursplanen att koncentrera mig på strävansmålen, mot vilka jag också bygger bedömningskriterierna.
Under rubriken Ämnets karaktär och uppbyggnad står det att tiden och historiemedvetandet är överordnade begrepp i historieundervisningen. Som viktigaste och första strävansmål står dessutom att varje elev ”förvärvar ett historiemedvetande, som
66
underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden”.67 Ett sådant mål säger inte mycket eftersom ett historiemedvetande gör just detta. Det faktum att alla människor faktiskt bär ett historiemedvetande underlättar inte heller tolkningen av vad en sådan målbeskrivning innebär. Om man däremot har historiekursplanens syfte med kritiskt och analytiskt tänkande som tolkningsram när man läser målet om historiemedvetande och övriga strävansmål blir historiemedvetandet det paraply som håller ihop strävansmålen. Det bildar sammantaget ett kunskapsområde som skulle kunna vara uttryck för ett historiemedvetande vilket besitter förmågan att kunna resonera kritiskt och analytiskt. I kommentarmaterialet till kursplanen för Skolverket också tydligt ihop begreppet historiemedvetande med kursplanens syfte om ett kritiskt och analytiskt betraktelsesätt.68
Genom kursplanens strävansmål kan man hitta två ingångar för att arbeta med historiemedvetande, dels historiemedvetande som en inre mental process där eleverna konstruerar en egen bild av det förflutna och en förväntan på framtiden, dels en medvetenhet om att det finns ett historiemedvetande hos andra, både idag och hos tidigare generationer.
För att utveckla historiemedvetandets inre process ska eleverna enligt strävansmålen utveckla ”förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband”, de ska vidare ”utveckla förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser”, samt ”tillägna sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker” och ”utveckla insikt om den identitet” som kulturarvet ger. Dessa mål handlar, med historiemedvetandet som bakgrund, om att eleverna ska utveckla sin förmåga att strukturera sina erfarenheter av det förflutna och kunna se spår av det i samtiden och kunna tänka kring framtiden på ett utvecklat sätt. De två första målen handlar om metoder som liknar historikernas sätt att arbeta. Det är metoder som går ut på att hitta utvecklingslinjer och samband i historien. De två sista strävansmålen är svårare att placera under ett syfte som handlar om att utveckla
67
Lpo 94, Kursplan 2000 för historia.
68
kritisk förmåga och analytiskt tänkande. Jag tolkar det som att vi behöver en referensram att reflektera kring för att kunna tänka kritiskt och analytiskt. Det måste finnas en kärna vi kan utgå ifrån för att vi ska kunna tänka historia över huvud taget.
För att utveckla analysförmågan av andras historiemedvetanden ska eleverna enligt strävansmålen ”förstå att historiska händelser kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv”, ett mål som kan vara förankrat både i det förflutna och i nutid. Eleverna ska vidare ”tillägna sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utveckla insikt om den identitet som detta ger”. Detta mål finns också med under den inre processen och handlar då om att förstå sin egen roll i historien. När det finns med bland de mål som handlar om att förstå andras historiemedvetanden uppfattar jag strävansmålet som att det beskriver en möjlighet att förstå andras identitet. Strävansmålen vill vidare att eleven ”blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor”. Dåtidens människor, liksom dagens, har styrts av sina föreställningar om vad som hänt och vad framtiden kan bära i sitt sköte, det vill säga deras historiemedvetande. Enligt sista strävansmålet ska eleven förvärva ”en förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp”. Denna målsättning handlar inte bara om att förstå huruvida vi tolkar en historisk händelse utifrån olika perspektiv utan att berättelser som belyser det förflutna kan ha både olika syften och olika kvaliteter.69
Utifrån strävansmålen kan jag utveckla en figur, se figur 3:3:1, som genom en inre och en yttre process bygger upp det kritiska och analytiska historiemedvetande som skolans historieundervisning ska sträva efter att eleverna utvecklar.
Senare forskning har pekat på att bedömning av elevers kunskaper underlättas genom att skapa ett explicit ramverk vilket beskriver kompetensen som ska bedömas. Ramverket kan sedan med fördel användas för att ta fram uppgifter.70 Den kompetens som man
69
Lpo 94, Kursplan 2000 för historia.
70
skapar ett ramverk kring kan i sin tur bestå av flera olika förmågor. Psykologen Samuel Messick menar att begreppsvaliditeten, det vill säga vad kompetensen består av, måste specificeras. Det kan göras genom att analysera elevarbeten och hitta olika gränser för kompetensen i termer av bra eller dåligt och vad som ligger utanför denna kompetens. Bra kursplaner kan användas för att specificera en kompetens. Det effektivaste är emellertid att gå till teorierna kring kompetensen och ringa in vilka kunskaper de efterfrågar.71 Resten av kapitel tre kommer därför att handla om hur teorier kring historiemedvetandet kan hjälpa mig att hitta sambandet mellan historiemedvetande och kritiskt och analytiskt tänkande samt hur en progression i detta tänkande kan se ut.
71
Bild 3:3:1
Kursplanens strävansmål uttrycker två olika processer för ett kritiskt och analytiskt historiemedvetande. Strävansmålen som de är sammanfattade på vänster sida bygger upp en inre process hos eleven när denne ska ordna det historiska stoffet. Strävansmålen som de är sammanfattade på höger sida bygger upp en yttre process där eleven analyserar hur andra tolkar eller använder historia och förstår sitt samhälle.