Kvalitativ studie

6.3.1 Val och utformning av intervjuguide

Intervjuer och deltagande observationer utgör, inom den kvalitativa forskningsstrategin, vanliga metoder för att undersöka hur en individ upplever sin verklighet. Den metoden, som för den här studien, har bedömts som lämplig att använda är intervjumetoden. Detta då den metoden innebär en möjlighet att via samtal få ta del av enskilda svensklärares för studien relevanta tankar, känslor och erfarenheter.

Det är, då intervjuerna har som mål att få fram just olika individers bild av en företeelse, av betydelse att de är flexibelt utformade (Bryman 2011). Den flexibilitet som eftersträvas vid de kvalitativa intervjuerna innebär att den som intervjuar, till skillnad från vad som är fallet vid en kvantitativ motsvarighet, inte nödvändigtvis måste utgå från ett på förhand framtaget frågeschema. Vid en ostrukturerad intervju, som kan förekomma inom den kvalitativa forskningen, använder sig den som intervjuar som mest av ett PM som en form av minneshjälp vilket innebär att intervjun kan anta karaktären av ett vanligt samtal (Bryman, 2011). Den semistrukturerade intervjun å sin sida innebär att den som intervjuar har en lista över de teman som ska beröras under intervjuns gång, det vill säga det finns en intervjuguide. Den semistrukturerade intervjumodellen ger även den utrymme för stor flexibilitet eftersom den som genomför intervjun kan avvika från en på förhand framtagen intervjuguide och variera ordningsföljden på frågorna beroende på hur samtalet utvecklar sig. Vidare finns det utrymme för att formulera nya frågor under intervjuns gång som en uppföljning på något som intervjupersonen har sagt och som denne anser vara av betydelse i sammanhanget. Den semistrukturerade intervjumodellen har bedömts vara den modell som är rätt att i den här studien använda sig av. Detta av två anledningar varav den första är att den enkätundersökning som har föregått intervjuerna har bidragit med insikter om områden som är av betydelse att fördjupa sig i för att kunna undersöka och förstå lärares inställning till att inom ramen för sin undervisning ta upp relationsvåld samt att kunna analysera vilka förutsättningar de har för att göra det. Den andra anledningen är relaterad till det faktum att flera intervjuer med olika pedagoger ska göras. Det har, i syfte att kunna jämföra dem med andra, bedömts som viktigt att intervjuerna har ett visst mått av struktur.

De intervjuer som genomförs syftar till att mer ingående studera inte bara hur pedagogerna ställer sig till att inom ramen för sin undervisning ta upp ämnet våld i nära relationer och de erfarenheter de har av att göra det utan även vad det är som ligger bakom deras personliga ställningstagande. Intervjuerna syftar vidare till att få en fördjupad insyn i hur intervjupersonerna resonerar vid planeringen och utformandet av den egna undervisningen med avseende på innehåll och bearbetning. Detta då de responderande lärarnas beskrivning av den egna svenskundervisningen kan ge en bild inte bara över vilka känsliga ämnen de tar upp och på vilket sätt utan även av vilka faktorer, att döma av lärarnas resonemang kring den egna undervisningen, som är av betydelse i relation till de ämnesvalen. Det i sin tur kan leda till en ökad förståelse för vad lärarna behöver för att i sin undervisning ta upp våld i nära

30 relationer och därmed möjliggöra en analys av vilka förutsättningar de för närvarande har att göra det.

De beskrivningar som ges av respondenterna i relation till hur de vid utformningen av sin undervisning resonerar kan också ge en bild av vad det kollegiala samtalet de facto innehåller och hur respondenterna ser på det. Detta är av intresse att fördjupa sig i då enkätundersökningen påvisar att det i samtalen mellan ämneskollegor i mycket liten utsträckning förs någon diskussion kring vilka ämnen som är av relevans för eleverna ur ett medborgarperspektiv att ta upp och mellan kollegor rent generellt om hur man didaktiskt kan förhålla sig till ämnen av den karaktären.

Det har vid konstruerandet av intervjuguiden (bilaga 3) förelegat en reflektion kring i vilken ordning de ovan identifierade områdena ska tas upp med respondenterna. Detta som viktigt att först söka etablera en relation och ett förtroende oss emellan. I syfte att göra det har det av flera anledningar ansetts som en bra strategi att inleda intervjuerna med att låta intervjupersonerna samtala kring det område som berör deras egen litteraturundervisning. Det, att beskriva och resonera kring undervisningens upplägg med avseende på innehåll och arbetssätt, är något pedagogerna tillsammans med eleverna gör i vardagen. Att det initiala ämnesområdet är något lärarna är vana vid att diskutera kan bidra till att göra dem mer bekväma i intervjusituationen, vilket kan komma att ha betydelse för hur det fortsatta samtalet avlöper. Det har av en annan anledning, även den relaterad till att få intervjupersonerna att känna sig bekväma i den rådande intervjusituationen, ansetts vara bra att inleda samtalet med det området. Den anledningen är att intervjuerna på det här sättet tar sin utgångspunkt i vad pedagogerna de facto tar upp och inte i vad de eventuellt inte tar upp, vilket hade kunnat vara fallet om samtalet hade inletts med frågor relaterade till det specifika ämnet relationsvålds plats i deras undervisning. Det sistnämnda kan, för de som inte har tagit upp ämnet i sin svenskundervisning, leda till en mindre positiv start på intervjun som kan komma att genomsyra resten av samtalet. Den sista anledningen till att det här ämnesområdet, lärarens beskrivning av den egna litteraturundervisningen, har bedömts vara lämpligt att inleda intervjuerna med är relaterat till det faktum att det bör finnas en ordningsföljd på frågorna som av respondenterna uppfattas som logisk (Bryman, 2011). Vid konstruerandet av intervjuguiden har det ansetts att det för pedagogerna kan uppfattas som logiskt att de efter att ha givits möjlighet att beskriva sitt undervisningsinnehåll får en möjlighet att reflektera inte bara över deras val av ämnen och deras sätt att didaktiskt förhålla sig till dem utan även över det kollegiala utbyte som finns därvidlag. Denna gjorda reflektion kring vad som har påverkat dem i val av ämnen att i undervisningen ta upp kan underlätta för dem att som avslutande område i intervjun diskutera och resonera kring det egna ställningstagandet till att inkludera alternativt inte inkludera våld i nära relationer i detta urval av ämnen.

Vid formuleringen av frågorna till dessa områden har strävan varit att de ska vara generella och inte alltför specifika till sin karaktär. Det är respondentens subjektiva bild rapportförfattaren är intresserad av att få beskriven för mig och de av mig formulerade frågorna har som syfte att bidra till att få fram en så detaljerad bild som möjligt.

31 6.3.2 Population och urval

Den kvalitativa delen av undersökningen har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Det har genomförts intervjuer med sju lärare, av vilka fem var kvinnliga och två manliga lärare. Intervjuerna har haft som syfte att ge en fördjupad bild och förståelse för de frågor som har framkommit vid sammanställningen av den inledande enkätundersökningen. Det är av den anledningen som lärare som har besvarat enkäten har utgjort den urvalsram ur vilken intervjurespondenter har valts ut. Ett målstyrt urval har tillämpats under den urvalsprocess som har föregått genomförandet av intervjuerna. Denna urvalsstrategi har inneburit att de kriterier som har utgjort grunden för urvalet till den kvantitativa undersökningen har tillämpats även här. De kriterier som har legat till grund för urvalet är således att det bland de intervjuade lärarna ska finnas representanter för olika program (högskoleförberedande och yrkesförberedande), skolor och kommuner. Att det ska finnas såväl manliga som kvinnliga lärare bland intervjurespondenterna har också varit ett kriterium i den urvalsprocess som har förelegat.

De intervjuade lärarna undervisar på sex olika gymnasieskolor som är belägna i fyra olika kommuner.

Bland intervjurespondenterna är det två som arbetar på fristående gymnasieskolor. Dessa fristående skolor är belägna i två olika kommuner och har olika enskilda (privata) huvudmän. De resterande fem, för undersökningen intervjuade lärarna, arbetar på fyra olika gymnasieskolor som är under kommunalt huvudmannaskap. Dessa skolor återfinns i tre olika kommuner, varvid intervjurespondenterna arbetar för tre olika kommunala huvudmän. Det förhåller sig, på det sättet, ska det avslutningsvis sägas, att två av de intervjuade lärarna arbetar på samma gymnasieskola. Detta har bedömts som relevant i syfte att se om lärare som är verksamma på samma skola har liknande uppfattning om de förutsättningar som ämnesplanen och skolan ger för att inom ramen för svenskundervisningen ta upp ämnet våld i nära relationer.

6.3.3 Kontakt med och information till intervjurespondenter

Det är, då intervjuerna syftar till att få en fördjupad förståelse för de resultat som har framkommit i enkätundersökningen, de lärare som har besvarat enkäten som utgör den grupp ur vilken informanter söks. Denna grupp har i anslutning till sitt deltagande i enkätundersökningen informerats om och haft möjlighet att ta ställning till huruvida de vill ingå även i den kvalitativa delen av den här studien. Detta såtillvida att det på enkäten har framgått att intervjuer ska genomföras och att de som kan tänka sig att delta kan kontakta mig på det telefonnummer eller den mejladress som också har uppgivits på enkäten.

Information om den kvalitativa delen av studien har också givits muntligt i anslutning till att enkäterna har överlämnats till den lärare som har åtagit sig att distribuera dem till kollegorna på de olika skolorna.

En kvinnlig lärare har, efter att på enkäten tagit del av informationen om de planerade intervjuerna, via mejl anmält sitt intresse för att delta. De övriga lärarna, som har kommit att bli informanter, har personligen tillfrågats om de kan tänka sig att låta sig intervjuas. Det har, kan det konstateras, skett ett

32 urval då det kommer till vilka som har tillfrågats om att ingå i den kvalitativa delen av den här studien.

Detta med anledning av att det har förelegat en strävan att de i undersökningen inkluderade informanterna ska vara, som det tidigare har redogjorts för, verksamma i olika kommuner, på olika skolor och undervisa på olika program. Det ska vidare finnas informanter av båda könen representerade.

Fem lärare, två män och tre kvinnor, undervisandes på sex olika skolor belägna i fyra olika kommuner har utifrån det här förda resonemanget vid överlämnandet av enkäten för vidare distribution erhållit en personlig förfrågan om att bli intervjuade. Dessa fem har alla ställt sig positiva till att låta sig intervjuas.

Kontakt har, efter detta, tagits telefonledes med ytterligare en i enkätundersökningen deltagande pedagog. Denna kontakt har tagits då det har bedömts vara av intresse att intervjua två pedagoger från samma skola som därmed har liknande förutsättningar och se vilka eventuella likheter och skillnader som kan ses i deras resonemang i relation till att i undervisningen ta upp relationsvåld.

6.3.4 Genomförande av intervjuer

Sju svenskpedagoger har intervjuats som en del av den kvalitativa undersökningen. Lärarna har innan tid för intervju har bestämts fått information om att den beräknade tidsåtgången är minst trettio minuter.

De har, med detta i åtanke, kunnat lämna förslag på när det för dem vore möjligt för dem sett till deras arbetssituation att träffas. Intervjuerna har således, utifrån de olika informanternas önskemål om tider, ägt rum under en tidsperiod på fyra månader. Det har vidare, i syfte att inte uppta alltför mycket av informanternas tid, bedömts som viktigt att de inte behöver ta sig någonstans utan att jag är den som kommer till en av dem föreslagen plats. Detta, att intervjupersonen får bestämma var intervjun ska äga rum, har ansetts vara av betydelse inte bara utifrån en tidsaspekt utan även utifrån en trygghetsaspekt.

Det kan, har det resonerats, upplevas tryggare att i en intervjusituation diskutera ämnet för den här studien på en plats som är välbekant för informanten. De intervjuade har i sex av fallen föreslagit att intervjuerna ska genomföras på den skola på vilken de är verksamma. Detta har accepterats under förutsättning att informanterna ansvarar för att ett rum finns tillgängligt på skolan vid den överenskomna tiden. Det, att ha tillgång till en lugn plats där man kan tala ostört, har ansetts vara av betydelse dels för den enskilde individens möjlighet att samtala utan rädsla för att någon ska höra hen och hens åsikter och dels för att det, till skillnad från en miljö med många människor och mycket ljud, skapar bra förutsättningar för den ljudupptagning av samtalet som ska äga rum. Sex gymnasieskolor, varav två fristående och fem kommunala, belägna i fyra olika kommuner har således kommit att utgöra platser på vilka intervjuerna har genomförts. Den sjunde intervjun har, baserat på den intervjupersonens önskemål, ägt rum i en privat bostad.

Intervjuerna har spelats in. Detta har gjorts eftersom det då finns möjlighet att vid behov lyssna igenom samtalet flera gånger för en fördjupad förståelse för vad som sägs och hur det sägs. Den genomförda inspelningen av intervjuerna möjliggör också en transkribering av samtalen till skriftlig text. Det ger en möjlighet att, genom läsning av transkriberingarna, återgå till samtalen för en fördjupad förståelse för

33 vad den enskilde ger uttryck för. Transkriberingarna underlättar även, med den tillgång till de genomförda samtalen som de ger, arbetet med att försöka finna mönster i det som informanterna har sagt.

Vid samtliga intervjuer har informanterna, innan inspelningen har inletts, informerats om att de kan välja att inte besvara en fråga och att det står dem fritt att när som helst avbryta intervjun. Längden på de intervjuer som har genomförts har varierat mellan 35 till 65 minuter. Detta har således varit i linje med den tidsåtgång som informanterna blev tillsagda att de fick räkna med om de ville delta i undersökningens intervjudel. De intervjuade svenskpedagogerna har, efter intervjuns avslutande, erbjudits att lyssna på det inspelade samtalet. Detta har gjorts i syfte att ge hen en möjlighet att till exempel förtydliga något som hade sagts. Intervjuerna har dock varit långa, vilket har medfört att ingen har valt att lyssna på hela det dokumenterade samtalet. Några har dock valt att lyssna på en del av det.

De som har valt att inte lyssna alls har givit uttryck för att de inte ville höra en inspelning av sig själva överhuvudtaget. Informanterna har, efter avslutad intervju, även blivit tillfrågade om de skriftligen via mejl vill få ta del av den transkriberade versionen av intervjun. Detta har endast två av dem velat.

Majoriteten av informanterna har dock sagt sig vilja få läsa och ta del av den slutgiltiga rapporten.

6.3.5 Analys av intervjuer

Den analysmodell som har använts i den här studien är den kontextuella analysen. I den här studien kan den kontextuella analysprocessen beskrivas på följande sätt. Det första tillfället att förstå och tolka lärarnas utsagor har skett vid intervjutillfällena. Detta eftersom det där förelåg en möjlighet att ställa följdfrågor som syftade till att få till stånd svar som var av klargörande eller utvecklande karaktär. De genomförda inspelningarna av intervjuerna transkriberades och de transkriberade utsagorna kom att läsas vid ett flertal tillfällen. De inledande genomläsningarna sågs som tillfällen att bekanta sig med materialet. Det som därefter vidtog var en läsning som inriktade sig på att ur materialet i dess helhet urskilja det som var av betydelse och meningsbärande i relation till den företeelse som undersöktes i sin helhet och till den för studien aktuella frågeställningarna. De enskilda fallen studerades sedan noga i syfte att förstå deras meningsinnehåll. Nästa steg i processen bestod i att de enskilda fallens data ställdes i relation till varandra och till fallet som helhet. Genom jämförelser har likheter och olikheter kunnat påskinas. En kategorisering har utifrån det gjorts. Det är relaterat till lärarnas inställningar till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen två huvudkategorier med ett antal tillhörande underkategorier som har identifierats. Dessa huvudkategorier är skolan och litteraturundervisningen är en del av livet och skolan och litteraturundervisningen är en frizon. Det är relaterat till lärarnas förutsättningar en huvudkategori med tillhörande underkategorier som har identifierats. Den huvudkategori som där har identifierats är strukturella förutsättningar.

Tabellen, som är bifogad som bilaga 4, är ett exempel på hur kodningen har utförts.

34 Det som därefter har gjorts är att resultaten har analyserats utifrån de teorier som har bedömts som relevanta för de frågeställningar som studien syftar att besvara. Detta innebär således att resultaten har analyserats utifrån Goffmans (2014) teori om situationsdefinition ur ett dramaturgiskt perspektiv, Lipskys (2010) teori om närbyråkraters handlingsutrymme samt Rosenblatts (2002) teori om estetisk och efferent läsning.

35