Den forskningsstrategi som har använts i den här studien är flermetodsforskningen. Det innebär att det är såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningsmetoder har använts. Detta är av betydelse då det kommer till det här kapitlet med anledning av att det mellan dessa forskningsstrategier finns olika kriterier för bedömning (Bryman, 2011). Det har av den anledningen bedömts vara på sin plats att den kvantitativa respektive kvalitativa studien redovisas var för sig.
8.1 Kvantitativa studien
Reliabilitet och validitet är kriterier som används för att kunna få en bild av en kvantitativ studies kvalitet och resultat. Det förstnämnda kriteriet, reliabilitet, rör de i undersökningen använda instrumentets pålitlighet och följdriktighet. De resultat som nås i en studie ska således vara konsekventa över tid och replikerbara (Doumas, 2011). Det sätt, på vilket ett instruments stabilitet kan prövas, är genom test-retest metoden som innebär att de personer som ingår i studien får genomföra det av forskarna utformade testet vid minst två separata tillfällen. För att instrumentet ska anses vara stabilt, ska det inte vara några större skillnader mellan de uppmätta resultaten vid de olika tillfällena. Det som möjliggör en replikation av en studie och dess resultat är, enligt Bryman (2011), att de använda metoderna och konkreta tillvägagångssätten beskrivs noggrant och detaljerat. Det andra kriteriet, validitet, har att göra med om det instrument som används för att skatta om en företeelse verkligen skattar företeelsen i fråga (Bryman 2011). En studie, i vilken resultat tas fram utifrån ett nytt instrument, måste åtminstone kunna visa på en ytvaliditet det vill säga att det framtagna måttet speglar innehållet i den företeelsen. Det är, menar Bryman, möjligt att avgöra ytvaliditeten genom att fråga andra personer om hur de uppfattar det aktuella instrumentet.
Reliabilitetskriteriet har, i den kvantitativa delen av undersökningen, beaktats på det sättet att den metod och de tillvägagångssätt som har använts har beskrivits noggrant och detaljerat, något som är en förutsättning för att en replikation av studien ska vara möjlig att genomföra. Det har dock inte genomförts ett test på resultatens stabilitet över tid i form av ett test-retest. Validitetskriteriet har, med avseende på ytvaliditet, även det beaktats. Detta såtillvida att en pilotstudie har föregått studien. Denna pilotstudie har utgjort en möjlighet att få ta del av deltagarnas synpunkter kring huruvida det i undersökningen använda måttet enligt dem mäter den avsedda företeelsen.
8.2 Kvalitativ studie
Reliabilitet och validitet utgör i kvantitativa studier viktiga kriterier för att få en bild av kvaliteten i den genomförda undersökningen. Det föreligger dock, redogör Bryman (2011) för, diskussioner kring huruvida kriteriet validitet är av relevans i kvalitativa studier där fokus inte ligger på att skatta. Ett annat kriterium som har föreslagits för att bedöma och värdera en kvalitativ undersökning är trovärdighet.
38 Det kriteriet kan sägas bestå av fyra olika delkriterier (Bryman, 2011; Weinehall, 1997). Dessa delkriterier är trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Det som kan skapa trovärdighet i resultaten är att forskningen har utförts i enlighet med de regler som finns och att de personer som är en del av den sociala verklighet som har studerats har haft möjlighet att ta del av resultaten i syfte att bekräfta att forskaren har uppfattat den verkligheten på rätt sätt. Detta sistnämnda benämns som respondentvalidering. Det som kan skapa en pålitlighet i resultaten är att det finns en fullständig redogörelse för alla delar av forskningsprocessen. Detta ger andra forskare en fullständig insyn i arbetet och de kan därmed bedöma huruvida de slutsatser som är dragna är rimliga.
Triangulering, som innebär att mer än en metod används vid studiet av den för undersökningen aktuella sociala företeelsen, är ett sätt på vilket forskaren under processens gång kan testa pålitligheten och tillförlitligheten i de framkomna resultaten. Det som kan skapa en överförbarhet med avseende på en kvalitativ studies resultat är fylliga och täta beskrivningar av den miljö i vilken företeelsen har studerats.
Dessa beskrivningar kan förse andra forskare med information som gör det möjligt att bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö. Det som kan skapa möjlighet att styrka och konfirmera en kvalitativs studies resultat är att det tydligt i redogörelsen framgår att forskaren inte medvetet har låtit personliga värderingar påverka utförandet av och slutsatserna av undersökningen (Bryman, 2011).
Det har i den här studien förelegat den triangulering som anses vara viktig för att kunna säkerställa resultatens pålitlighet och tillförlitlighet. Detta såtillvida att en flermetodsstrategi i vilken såväl en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att undersöka företeelsen i fråga.
Undersökningen har som helhet, i enlighet med vad som betonas för att resultaten ska vara trovärdiga, genomförts enligt de regler om god forskningssed som finns uppställda. Respondentvalidering har i den kvalitativa delen av studien använts. Detta såtillvida att de respondenterna, som har velat, har givits tillgång till den skriftliga transkriberingen av den med dem genomförda intervjun. Det har i den kvalitativa delen, i likhet med den kvantitativa delen, förelegat en strävan efter en fullständig redogörelse av alla delar i den genomförda forskningsprocessen. Detta som ytterligare ett led i att beakta de krav som ställs för att resultaten ska anses vara pålitliga. I studien har det vidare gjorts försök att noggrant och detaljerat beskriva och redogöra för såväl lärarnas inställning till att inom ramen för sin undervisning ta upp våld i nära relationer som de anledningar som ligger bakom det ställningstagandet.
Denna strävan efter en detaljerad redogörelse har gjorts för att, i enlighet med överförbarhetskriteriet, möjliggöra för andra att utifrån det göra en bedömning om huruvida undersökningens resultat kan överföras till andra svensklärare än de som har deltagit i den här studien. Det har avslutningsvis, genom hela undersökningen, funnits en medvetenhet om de egna värderingarna och den roll de kan spela under samtalen med informanterna samt vid analysen av det insamlade materialet. Denna medvetenhet har medfört en strävan efter att, som Weinehall (1997) uttrycker det, formulera en slutprodukt där varje
39 uttalande som forskaren gör är förankrat i informanternas personliga narrativ. Det har således i studien gjorts försök att beakta kriteriet att resultaten ska kunna styrkas och konfirmeras.
40