Kvantitativ studie

6.2.1 Val och utformning av enkät

I syfte att undersöka i vilken utsträckning svensklärare tar upp ämnet våld i nära relationer samt analysera vilka förutsättningar de har för att göra det har enkätmetoden använts. Det är, vid användandet av den metoden, av vikt att beakta vissa faktorer. En enkät ska vara lätt för respondenterna att besvara, både med avseende på omfång och innehåll. De i enkäten ställda frågorna måste vidare, för att hos respondenterna säkerställa en förståelse för vad som innehållsmässigt efterfrågas, vara klart och tydligt formulerade. Detta, att frågorna är klara och tydliga, är av betydelse då respondenterna inte nödvändigtvis vid besvarandet av dem har någon närvarande som kan förklara eventuella oklarheter (Bryman, 2011).

En pilotundersökning kan vara bra att genomföra i syfte att säkerställa att enkätfrågorna fungerar på det avsedda sättet. Eventuella brister och oklarheter kan på det sättet åtgärdas inför den kommande huvudstudien. Pilotundersökningen kan även bidra med nya insikter om vilka frågeställningar som bör inkluderas i den slutgiltiga enkäten. Detta såtillvida att de svar som erhålls av respondenterna kan påvisa en samstämmighet kring en aspekt som inte tidigare har tagits i beaktande vid formulerandet av frågor.

Den kvantitativa studien, som här har genomförts, har föregåtts av en mindre pilotundersökning i vilken tio svensklärare har fått besvara en enkät i närvaro av rapportförfattaren. Vid formulerandet av frågorna har det förelegat en operationalisering. Detta såtillvida att det har funnits en koppling mellan

24 forskningen och det som enkätfrågorna söker svar på. Den i pilotundersökningen genomförda enkäten har bestått av tio frågor som både var öppna och slutna till sin karaktär (bilaga 1). De på enkäten slutna frågorna hade svarsalternativ som var rangordnade på följande sätt:

1= Aldrig 2= Undantagsvis 3= I viss utsträckning 4= I hög utsträckning

5= I mycket hög utsträckning

Syftet med undersökningen var, som tidigare redogjorts för inte att sammanställa resultaten, utan att ta reda på vad som behövde förändras och utvecklas inför den faktiska undersökningen. Lärarna, som besvarade enkäten, uppmuntrades således att lämna synpunkter på vad som enligt dem kunde förbättra den. De pedagoger som deltog i pilotstudien hade synpunkter på ett av de svarsalternativ som fanns att tillgå på de slutna frågorna. Sju av de tio respondenterna gav uttryck för uppfattningen att alternativet Undantagsvis utgjorde ett problem. Det svarsalternativet ansågs vara svårt att betydelsemässigt särskilja från det också på enkäten förekommande alternativet I viss utsträckning. En av respondenterna påpekade vidare att alternativet Undantagsvis, i syfte att skapa svarsalternativ som är enhetligt rangordnade, borde bytas ut till I mycket liten utsträckning. Detta med tanke på att de andra alternativen inbegriper ett mått på i vilken utsträckning pedagogerna gör något. Bedömningen gjordes att det alternativet, förutom att göra svarsskalan konsekvent, också löste problemet med den likartade betydelsen som respondenterna lyft fram. Det genomfördes, inför huvudstudien, ytterligare en förändring med avseende på svarsalternativen. Denna förändring hade sin grund i de öppna svar som informanterna i pilotstudien hade avgivit. I de av dem givna svaren användes överhuvudtaget inte ordet aldrig. Uttrycket inte alls förekom dock i stor utsträckning. Det föranledde att kontakt togs med två av de i undersökningen deltagande lärarna för att fråga dem om de anser att det, i den här kontexten, föreligger någon skillnad i betydelse mellan uttrycken inte alls och aldrig. De svarade båda två att det, enligt dem, inte föreligger någon betydelseskillnad. Det faktum att respondenterna, av de öppna svaren att döma, föredrog att använda sig av uttrycket inte alls snarare än av det på de slutna frågorna givna svarsalternativet aldrig beaktades. Den slutgiltiga enkäten såg, med avseende på svarsalternativ, ut på följande sätt:

1= Inte alls

2= I mycket liten utsträckning 3= I viss utsträckning

25 4= I hög utsträckning

5= I mycket hög utsträckning

De kommentarer som respondenterna på pilotundersökningen gav har vidare lett till att fler frågor ansågs vara av vikt att inkludera på huvudenkäten. Lärarna i pilotundersökningen gav alla uttryck för att ämnesplanen i svenska gav dem stor frihet att på egen hand välja vilka ämnen de ville läsa och samtala med eleverna om. Deras skriftliga kommentarer kring vilka ämnen de valde att diskutera med eleverna varierade dock mycket. Det har därför, då skolan ska vara likvärdig, bedömts intressant att undersöka om det bland ämneskollegor förekommer någon diskussion kring vilka ämnen som bör tas upp. En fråga, där respondenterna har att besvara huruvida det förekommer någon diskussion mellan svenskkollegorna på deras skola om vilka ämnen som ur ett samhälls- och värdegrundsperspektiv bör tas upp inom ramen för svenskundervisningen, har således kommit att formuleras och inkluderas på enkäten som användes i huvudstudien. Ytterligare en fråga har bedömts som relevant att addera till den slutgiltiga enkäten. Det framkom i de av respondenterna gjorda kommentarerna att de ansåg att kunskap om ett ämne är en förutsättning för att kunna ta upp ett ämne i undervisningen. Detta, att så många påpekade betydelsen av kunskap, gjorde det relevant att i huvudstudien undersöka vilken kunskap svensklärare de facto anser sig ha då det kommer till våld i nära relationer. En fråga kring detta inkluderades på den enkät som användes i huvudstudien. Slutligen inkluderades en fråga om lärares kunskap om film. Frågan om film lades till för att lärarna i pilotundersökningen sade att de ibland, beroende på gruppernas läsvana, läste en enklare novell eller artikel om ämnet och sedan såg en film på det temat. Den slutgiltiga enkäten kom, med de gjorda förändringarna, att bestå av totalt 13 frågor (bilaga 2).

6.2.2 Population och urval

Det är, då studien syftar till att undersöka svensklärares inställning till och förutsättningar för att inom ramen för sin gymnasieundervisning ta upp ämnet våld i nära relationer, lärare i ämnet svenska på gymnasiet som är de respondenter som har varit av relevans för studien. Enkäten har besvarats av totalt 52 lärare, där könsfördelningen är den att 36 av dem är kvinnor vilket motsvarar (69%) och 16 är män vilket i sin tur motsvarar (31 %). Den i undersökningen rådande könsfördelningen, där det råder en betydande övervikt av kvinnliga respondenter, är en återspegling av hur det ser ut i den region i vilken studien har genomförts. Statistik inhämtad från Skolverkets statistiska avdelning SIRIS (2018) slår nämligen fast att det där förhåller sig på det sättet att 80 % av svensklärarna på gymnasiet är kvinnor och således 20 män %. Könsfördelningen bland de responderande på enkätundersökningen är i princip överensstämmande med den statistik som Skolverket presenterar för regionen.

Ett urvalsförfarande har ägt rum, då det kommer till vilka gymnasiepedagoger som har tillfrågats om att besvara den skriftliga enkäten och således delta i den kvantitativa delen av undersökningen. Det är

26 av betydelse att urvalet, om resultaten av den genomförda undersökningen ska kunna generaliseras, är representativt. Bryman (2011) understryker dock att det är svårt att få till stånd ett perfekt representativt urval där ingen skevhet föreligger. Det är emellertid, menar han, möjligt att vidta åtgärder för att minska skevheten. Dessa åtgärder innebär dock inte, enligt honom, att resultaten av en studie kan generaliseras till att gälla mer än den population som har utgjort forskarens urval.

Det har, som redogörs för ovan, vidtagits åtgärder för att söka undvika att skevhet i urval föreligger.

Detta såtillvida att det vid urval av skolor har tagits i beaktande att svensklärare kan arbeta för såväl kommunala som enskilda huvudmän samt undervisa på olika typer av gymnasieprogram i form av högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Gymnasieskolorna, som de deltagande lärarna är verksamma på, har olika huvudmän. Fem av dem är fristående skolor, som återfinns i tre olika kommuner och som drivs av för varandra skilda huvudmän. De resterande sju skolorna är gymnasium för vilka fem olika kommuner står som huvudmän. Lärare från totalt sex olika kommuner har deltagit i undersökningen. Det gjorda urvalet av skolor gör att det finns en representation av pedagoger som undervisar på såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande program. Fem av de skolor, på vilka de i studien deltagande lärarna undervisar, har båda typerna av gymnasieprogram. Lärare på de resterande skolorna undervisar, som en följd av skolornas programutbud, antingen på högskoleförberedande program (fem skolor) eller på yrkesförberedande program (två skolor). Det för studien gjorda urvalet, är det värt att understryka, har inte gjorts i syfte att kunna göra jämförelser mellan svensklärare som arbetar för olika huvudmän eller på olika program. Urvalet har gjorts i ett försök att få en så representativ bild som möjligt över hur svensklärare i de här kommunerna ställer sig till att inom ramen för sin undervisning ta upp ämnet våld i nära relationer. Det kan avslutningsvis sägas att om alla svensklärare på de tolv skolorna hade besvarat enkäten skulle antalet vara 71.

6.2.3 Kontakt med och information till respondenter

Kontakt med informanter har tagits på flera sätt. De olika tillvägagångssätten har varit nödvändiga i syfte att få till stånd såväl den önskvärda svarsfrekvensen som den önskvärda representationen av respondenter. Mejlkontakt har tagits med rektorer verksamma på gymnasieskolor i olika kommuner.

Mejlet, i vilken studiens syfte och tillvägagångssätt presenterades, skickades till rektorerna då en bedömning gjordes att de antingen kunde hänvisa mig till den lärare på skolan som var ämnesansvarig för svenskämnet och sålunda lämplig för mig att kontakta eller efter att ha informerat pedagogerna om mitt mejl be dem att vid intresse ta kontakt med mig.

Kontakt har vidare, utan att ha förmedlats av rektor, tagits med informanter. Den i det sammanhanget tagna kontakten har sett olika ut. Det ena sättet som har förelegat är att kontakt, via telefon eller mejl, har tagits med personer verksamma som svensklärare på de utvalda skolorna. Namn på personer som i sammanhanget kan kontaktas har i enstaka fall varit kända för mig. De flesta namn på personer att kontakta har dock erhållits genom skolornas hemsidor där det har stått att läsa vilka i personalen som

27 arbetar som svensklärare. Kontaktuppgifterna, med avseende på telefonnummer och mejladress, är således hämtade från hemsidorna i fråga. Det andra sättet som har förelegat är ett direkt uppsökande av informanter. Detta såtillvida att olika skolor personligen har besökts i syfte att få till stånd ett möte med någon/några svensklärare där.

6.2.4 Genomförande av enkätundersökningen

Enkätundersökningen har, då olika metoder att komma i kontakt med informanterna har använts, kommit att genomföras på flera sätt. Den kontakt som togs med rektorer genererade, även om de svarade att de skulle vidarebefordra min fråga till sina svensklärare, få faktiska kontakter. En skolas svensklärare svarade, mejlledes, att de kunde tänka sig att besvara enkäten och således ingå i undersökningen. Det har vid planeringen av genomförandet av undersökningen bedömts som viktigt att inte uppta för mycket av pedagogernas tid. Lärarnas enda uppgift, i anslutning till undersökningen, skulle av den anledningen vara att besvara enkäten. Pedagogerna på skolan meddelades således att enkäterna kunde överlämnas direkt till dem för ifyllnad och att de på motsvarande sätt kunde hämtas efter att de besvarats. Det var för dem på det sättet även möjligt att ställa frågor kring på enkäten eventuella oklarheter. Pedagogerna sade sig vara villiga att erhålla enkäten via mejl och själva skriva ut den för besvarande. Det bestämdes dock att enkäterna skulle hämtas av mig och tid för detta bestämdes.

Den inledande låga svarsfrekvensen föranledde att direkt kontakt, via mejl och telefon, togs med svensklärare på olika skolor för att för dem presentera undersökningen och dess syfte. Det var tanken, då den första kontakten togs, att jag personligen skulle komma och dela ut enkäten vid ett ämnesmöte i svenska. Den pedagog, med vilken den här kontakten togs, informerade mig dock om att ett sådant möte låg långt framåt i tiden varvid vi istället enades om att jag till hen skulle överlämna enkäterna för vidare distribution till kollegorna. En överenskommelse gjordes vidare, utifrån lärarens bedömning om hur lång tid hen behövde för att distribuera och samla in enkäterna, om när jag kunde hämta dem. Det här förfaringssättet har, vid de kontakter som därefter har tagits, kommit att användas. Detta har således inneburit att när en kontakt har etablerats med en lärare på en skola har frågan om det till hen är möjligt att överlämna enkäten för vidare distribution till de andra svensklärarna på den aktuella skolan ställts.

Enkäten har, när de har accepterat detta, lämnats på skolan och en överenskommelse om när de ska hämtas har gjorts. Det ska, i det här sammanhanget tilläggas, att det vid två fall förekom att lärare på skolor efter att de erhållit enkäten på eget initiativ föreslog att de av dem och deras kollegor besvarade enkäterna skulle skickas per post till mig.

En bedömning gjordes, efter att svensklärare på dessa två ovan redovisade sätt hade nåtts, att det behövdes fler informanter till studien. Detta i syfte att uppnå den för undersökningen önskvärda representationen av svenskpedagoger. Skolor att besöka, i syfte att få kontakt med pedagoger undervisandes i svenska, valdes ut med det i åtanke. Dessa besök föregicks inte av någon mejl eller telefonkontakt med någon lärare. En fråga ställdes istället till tillgänglig administrativ personal på plats

28 om de kunde ringa efter eller visa mig till någon av skolans svensklärare. Det därpå följande förfaringssättet har varit i enlighet med det som tidigare har praktiserats. Den pedagog, med vilken kontakt har etablerats, har informerats om undersökningen och fått en förfrågan om hen kan tänka sig att bland sina kollegor distribuera enkäterna. De sistnämnda hade medtagits till besöket och fanns således tillgängliga för såväl omgående genomgång som omgående överlämning. Pedagogerna, med vilka detta samtal ägde rum, åtog sig att dela ut och samla in enkäterna. En överenskommelse har i likhet med tidigare gjorts om när de besvarade enkäterna ska hämtas.

Det faktum att personlig kontakt etablerades med en lärare, som informerades om undersökningen och som utifrån det åtog sig att till sina kollegor distribuera enkäten, var inte minst sett ur ett tidsperspektiv betydelsefullt. Detta, att ha någon på plats som till vardags träffade svensklärarna, innebar att undersökningen kunde genomföras vid andra, och i tid mer närliggande, tillfällen än de på skolorna inplanerade ämnesmötena i svenska. Det har vid datainsamlingen vidare, trots att det har inneburit många resor, varit av betydelse att enkäterna förutom att lämnas även har hämtats på skolorna. Detta då det har visat sig att det i enstaka fall, vid det bestämda datumet för upphämtning av enkäter, inte hade skett något utdelande av dem till kollegorna alternativt inte någon insamling av desamma. Det faktum att enkäterna på plats efterfrågades fick som följd att läraren, om hen hade delat ut enkäterna, omedelbart företog en insamling av dem bland sina kollegor. Enkäterna kom således mig tillhanda under dagen. Det andra alternativet var att en ny överenskommelse gjordes om när enkäterna av mig skulle hämtas. Detta, att det inte fanns några enkäter att hämta, hände vid fyra tillfällen. I tre av dessa fallen löste det sig på ovan redovisade sätt. På den fjärde skolan hade, vid återbesöket, lärarna inte besvarat enkäten varvid ett beslut togs att inte inkludera dem i undersökningen.

6.2.5 Analys av enkätsvar

De enkätsvar som har mätts med ordinalskalan har varit rangordnade från 1 - 5 där 1 har representerat inte alls och 5 i mycket hög utsträckning. En respondents alla svar har dokumenteras genom att den siffra som motsvarar det valda svarsalternativet för varje fråga har registrerats. Detta har gjort det möjligt att för varje enskild fråga få en överblick över svarsfördelningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp av Statistik- och analysprogrammet SPSS. Det har vid analys av enkätsvaren använts olika analystekniker. Första steget i processen med att bearbeta svaren har bestått i att söka få fram en beskrivning av det som undersöks. Detta har gjorts genom univariat analys, vilket innebär studiet av variationen och andra egenskaper hos en variabel åt gången. Det andra steget i processen har bestått i att genomföra bivariata analyser. Den första bivarita analysen har varit att studera två variabler (där kön genomgående utgjort en variabel) i syfte att se hur de är relaterade till varandra. Det som har gjorts som ett sista steg är en samtidig analys av variablerna i syfte att se om det föreligger några signifikanta samband mellan dem. Detta har skett genom Spearman`s rangkorrelation.

29