Utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete består av många olika delar som tillsam-mans ska bidra till att verksamheten bedrivs på bästa möjliga sätt. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015
Utbildningsnämnden och dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISO-standarder - verksamhetsledningssystem, ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO 14001 (miljö-ledning). Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att nå uppsatta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda intern-revisioner genomförs en årlig kommunövergripande (extern) revision av det certifieringsbo-lag kommunen har avtal med.
Intern kontroll
Kalmar kommun, däribland utbildningsnämnden, har ett verksamhetsledningssystem där rutiner och processer anges och där interna kontroller finns inbyggda. Syftet med intern kon-troll är att säkerställa att rutiner följs, att minska risken för fel samt att uppnå ökad effektivi-tet. Varje nämnd upprättar inför kommande räkenskapsår en Riskanalys och intern kontroll-plan baserat på kommungemensamma riktlinjer men anpassat efter respektive nämnd. Pla-nen täcker såväl ledning-, huvud som stödprocesser och följs upp dels under och dels efter avslutat räkenskapsår, granskningen sammanställs i rapporten Uppföljning Intern kontroll.
De risker som identifierats och som bedömts kräva uppföljning (dvs. har riskvärde nio eller högre och/eller konsekvens fyra) har tilldelats ett eller flera kontrollmoment. Vid uppfölj-ningen av dessa kontrollmoment 2020 har en del avvikelser noterats, överlag bedöms dock den interna kontrollen hos utbildningsnämnden god. Uppföljningen finns som bilaga till års-rapport 2020. Avvikelserna återkopplas till berörda för att komma tillrätta med dessa.
Systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollagen
I Skollagen (2010:800) har begreppet systematiskt kvalitetsarbete införts. Det innebär att ut-bildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt doku-menteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i dokumentet
”Systematiskt kvalitetsarbete” i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen i det sys-tematiska kvalitetsarbetet mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till re-spektive rektor/chef.
Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolors rektorer samt resursdialoger med samt-liga enheters rektorer/chefer.
Under perioden november-december 2020 genomfördes verksamhetsdialogerna. Vid verk-samhetsdialogen deltog förvaltningschef, verksamhetschef, tjänstepersoner och respektive rektor/chef.
Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik
För att verksamheterna ska kunna redovisas tillfredsställande påtalas ofta vikten av att kvali-tetssäkra kvantitativa mått, jämförelsetal, liksom kvalitativa uppgifter. För att ta fram jämfö-relsetal används främst nationella system såsom Skolverkets databaser och KOLADA, men även våra interna system så som Hypergene, ekonomisystemet, Procapita och personalsyste-met. Utöver detta skickas årligen enkäter ut som besvaras av elever och deras vårdnadsha-vare. Under 2020 har statistikmyndigheten SCB ändrat sin sekretesspolicy, vilket har medfört att Skolverket inte publicerat någon betygsstatistik på kommunnivå eller skolnivå för året 2020.
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program
I Skollagen (2010: 800), gällande från 1 juli 2011, är kravet borttaget om att en kommunal skolplan ska upprättas. Utbildningsnämnden har beslutat om en utbildningspolitisk vision för perioden 2020-2023. Årligen upprättas ett utbildningspolitiskt program. Två dokument som pekar ut politikens vilje- och ambitionsinriktning rörande förskola, grundskola, grund-särskola förskoleklass och fritidshem.
För 2020 gjordes följande satsningar i det utbildningspolitiska programmet: utvecklingstjäns-ter, fler specialpedagoger i förskolan, samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i peda-gogik, vikariepool i förskolan samt ökade förutsättningar för måluppfyllelse av Läsa-skriva-räkna-garantin.
Ekonomistyrning
En fungerande ekonomistyrning förutsätter en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppfölj-ning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att rapportera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt kan göra förändringar i verksamheten.
Löpande rapporteringar avseende ekonomisk prognos har gjorts till nämnden i maj (tertial 1) och september (tertial 2, september avsåg prognos med delårsuppföljning). Samt månadsrap-porter vid nämndssammanträden mars, augusti och november.
Måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplanerna
I följande kapitel redovisas hur väl förskolor och skolor har nått upp till de mål som finns uppsatta i läroplanerna. Sammanställningen är baserad på de verksamhetsuppföljningar som har lämnats från respektive förskola/skola och utifrån det arbete som bedrivs centralt på förvaltningen.
Arbetet med normer och värden
Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare
Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare ger stöd, inspiration och vägledning till jämställd-hets- och mångfaldsarbetet i förskola och skola. Målsättningen är hög medvetenhet i frå-gorna för att på så sätt forma arbetssätt som främjar jämställdhet.
Indikatorer som används för att mäta målen är: Skillnaden mellan flickor och pojkars genom-snittliga meritvärde åk 9. Andel elever som upplever att killar och tjejer får samma förutsätt-ningar på fritidshemmet. Andel vårdnadshavare som upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan.
Några exempel på insatser utifrån identifierade utvecklingsområden är;
Kompetensutveckling genom Fredrik Zimmermans bok - Vad lärare och andra vuxna behö-ver veta för att pojkar ska lyckas i skolan. Boken bidrar till att öka kunskap och medvetenhet om normkritik och jämställdhet för att nå likvärdighet för elever, synliggöra hur undervis-ningen kan utvecklas mot att bli mer jämställd, utveckla jämställd miljö. Kompetensutveckl-ing genom grundutbildnKompetensutveckl-ing inom normkritik med fokus på jämställdhet. UtvecklKompetensutveckl-ingslärare kompetensutvecklas i jämställdhet. Fortbildningsinsatser för enhetsutvecklare. Stöd och väg-ledning erbjuds till de enheter som visar intresse för att ansöka om utmärkelse Jämställd för-skola/skola.
Central organisation med fem nätverksutvecklare ger ökad möjlighet att uppfylla kommu-nens mål, jämställdhetssäkrad verksamhet.
Utmärkelsen Jämställd förskola har delats ut till förskolorna Lindeberga/Sjöängen och Hagby/Halltorp. Utifrån vägledningen Jämställd förskola kartläggs och analyseras enhetens jämställdhetsarbete. Rektor ansöker om Jämställd förskola och granskning sker av genuspe-dagog. Utmärkelsen överlämnas av nämndens ordförande och förvaltningschef. Utmärkel-sen gäller i 3 år och därefter sker ny granskning.
Arbete inom mångfaldsområdet innebär synliggörande av olikheter och ifrågasättande av begränsande strukturer och normer. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda indi-vider att passa in i mallen. Verksamhetens centrala nätverksutvecklare är hbtq certifierade genom RFSL. Under året har samtliga chefer erbjudits utbildning inom hbtq.
Enkäter
Den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare genomförs årligen un-der vårterminen (vecka tre till och med vecka nio). Enkäten harmonierar med Statens Skolin-spektions “Skolenkät” varför det är möjligt att genomföra jämförelser med riket.
Fortfarande ligger Kalmar bra till då både elever och vårdnadshavare i huvudsak är nöjda med den verksamhet som bedrivs på Kalmar kommuns skolor och förskolor. Både vad gäller trygghet, studiesituation och trivsel.
Det förbättringsområde som tydligast utkristalliserar sig är samma som förra året: studieron, även om förbättring skett.
Förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behand-ling
I varje verksamhet ska ett ständigt pågående arbete bedrivas för att förebygga att barn och elever utsätts för kränkande behandling samt att främja likabehandling. Skolverket rekom-menderar att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Den systematiska
processen dokumenteras med stöd av en kommungemensam mall - Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
För att få en helhetsbild av anmälningar om kränkningar på förskolor och skolor, så görs sammanställning på förvaltningskontoret. Sammanställningen visar antal och vilken typ av kränkningar/trakasserier som förekommit. Samtliga förskolor/skolor använder nu det digi-tala systemet (Draftit/KB Process) vid rapportering, utredning och åtgärder av ärenden rö-rande kränkningar. Detta har medfört att hanteringen har underlättats. Det vi ser är också att antal inkomna ärenden ökat markant sedan den digitala rapporteringen infördes. Detta tyder på att tidigare har inte alla ärenden rapporterats. Tidigt under 2020 genomfördes, under led-ning av skolkuratorer, tre stycken workshops riktade till rektorer, biträdande rektorer och skolkuratorer. Syftet var att ytterligare förstärka kunskaperna så att korrekt rapportering och hantering sker vid kränkningsärenden.
Arbete med kunskaper, utveckling och lärande
I den utbildningspolitiska visionen har arbetet med kunskaper, utveckling och lärande satts i fokus.
Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända fram-gångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oav-sett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i för-skolan, skolan och på fritidshemmen. Visionens strategiska mål för Kalmar kommun är att vi ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommu-nerna i SKR:s öppna jämförelse.
Utvecklingslärare
Från och med augusti är 30 utvecklingslärare/pedagogiska handledare anställda (10-, 20- el-ler 40%-ig del av tjänst) med inriktning mot förskola, grundskola, förskoleklass och fritids-hem.
Två nytillträdda utvecklingslärare deltog i kompetensutveckling under höstterminen 2020, som en förberedelse inför kommande uppdrag.
Under 2020 har sammanlagt 25, antingen nya ansökningar om uppdrag för utvecklingslärare skickats in, eller från 2019 pågående uppdrag förlängts. Fördelningen mellan verksamhet-erna blev sju uppdrag riktade till förskolan, fem till förskoleklass, ett till fritidshem och 12 till
grundskolan. Uppdragens karaktär har varit jämnt fördelade mellan pedagogisk handled-ning och ämnesutveckling.
Utbildningsinsatser som under året har letts av utvecklingslärare:
- Pedagogisk dokumentationskurs för förskollärare och barnskötare - Läslyftet i förskolan
- Modersmålsstöd i förskolan
- KARTA - Utveckling av arbetssätt och metoder
- Tillgänglig lärmiljö i förskolan genom tydliggörande pedagogik - Fördjupning av Lpfö 18
- Språkutvecklande arbetssätt för fritidshem - Följa och främja lärande i förskoleklass - Språksprånget
- Handledare i Specialpedagogik för lärande - Grundkurs och fördjupningskurs i Läslyft
- Grundkurs och fördjupningskurs i Matematiklyft - Pedagogiskt ledarskap för förskollärare
- Utbildningspaket - förändringar i Lpfö18 - Singapore Math
- Språkutvecklande arbetssätt – Gibbons - Läslyft för modersmålslärare
Ämnesgrupper
Ämnesgrupperna och de pedagogiska utvecklingsgrupperna har under 2020 fortsatt att ar-beta fram konkreta förslag till åtgärder för att öka barns och elevers lärande och utveckling.
Tre möten per termin har genomförts. Ambitionen är även fortsättningsvis att gruppernas arbete ska utmynna i goda undervisningsmetoder, en samsyn kring bedömning av elevarbe-ten och att detta sammantaget ska leda till en större likvärdighet i undervisningen, i samtliga verksamheter. Gruppledare för NO- och SO-ämnesgrupperna har, i samverkan med strateg för social hållbarhet på Kommunledningskontoret, granskat läromedel ur ett HBTQ-perspek-tiv. Ämnesgrupperna har även redovisat på vilka sätt undervisning kring lärande för hållbar utveckling bedrivs i grundskolan.
Samverkan med Linnéuniversitetet
Professorn genomförde djupintervjuer, där representanter för lärarförbunden och skolledar-förbund deltog, under slutet av 2019 och början av 2020. Under 2020 genomfördes uppföl-jande intervjuer då fördjupande frågor ställdes, utifrån sammanställningen av resultatet från första intervjutillfällena. Det insamlade material sammanställdes och mynnade ut i ett manu-skript till en bok som, i slutet av 2020, skickades till ett förlag för en första granskning.
Materialet kommer även ligga till grund för en eller flera vetenskapliga artiklar, tänkta att publiceras nationellt och internationellt. Samverkansprojektet kommer även att ingå som en del av det riksomfattande ULF-projektet.
Vidare besökte professorn vårterminens första utvecklingslärarmöte för att informera om forskningsprojektet. På grund av rådande omständigheter och restriktioner har inte några fler informationstillfällen genomförts under resten av året.
Barn och elevers språkutveckling
Tillgång till ett rikt språk och en väl fungerande läs- och skrivförmåga är en rättvise- och de-mokratifråga då dessa är förutsättningar för det livslånga lärandet. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Barn och elever behöver få stöd genom hela förskole- och skolsystemet för att bli aktiva, ef-tertänksamma och kritiska läsare. I samtliga verksamheter ska barn och elever ges förutsätt-ningar att utveckla språket. För barn och elever med annat modersmål är det av stor vikt att både det svenska språket och modersmålet ges förutsättningar att utvecklas parallellt.
Förskola
Modersmålsstöd i förskolan var ett treårigt projekt som avslutades i maj 2020. Utvärderingen visade utbildningsinsatsen lämnade många spår i verksamheten och gav verktyg till pedago-gerna att arbeta modersmålsstödjande och språkutvecklande. Den systematiska uppfölj-ningen av projektet visar på stor nöjdhet vad gäller båda delarna av utbilduppfölj-ningen.
Projektet "Bättre språkutveckling i förskolan" startade i augusti 2020. De deltagande försko-lorna är: Förskolan Ljusstaden, Förskolan Vimpeltorpet, Förskolan Ögonstenen och Försko-lan Björkenäs. Projektet Bättre språkutveckling i förskoFörsko-lan baseras på Läslyftet och modulen Läsa och berätta där största fokus är högläsning och boksamtal. Syftet är att flickor och poj-kar i ålder 3-5 år ska få ytterligare stimulans i sin språkutveckling men också att pedago-gerna ska få verktyg och kunskap kring en arbetsmodell för boksamtal.
Projektet är redan genomförd på förskolan Ljusstaden och förskolan Vimpeltorpet. En upp-följning på förskolan Ljusstaden och förskolan Vimpeltorpet är gjord och visar på stor nöjd-het över upplägget samt den presenterade arbetsmodellen.
Projektet fortsätter under våren och samma upplägg ska genomföras på förskolorna Ögon-stenen och Björkenäs. Även Annan pedagogisk verksamhet kommer att få besök av projekt-ledarna.
Grundskola och fritidshem
Under 2020 fortsatte satsningen på kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för fritidspedagoger. Insatserna syftar till att höja pedagogernas kompetens och förtrogenhet med arbetssätt och metoder som gynnar såväl barn och elever med annat mo-dersmål som övriga barn och elever.
Under vt 2020 genomförde utbildningsförvaltningen en utvärdering av kursen med de som hittills genomfört för att få en bild av i vilken grad målet med utbildningen har uppnåtts.
Utvärdering visade på en mycket hög grad av nöjdhet med kursinnehållet och även en över-vägande andel som anger att kursen påverkat och utvecklat dem som pedagoger och deras arbete i fritidshemmet.
På grund av rådande pandemi har upplägget för kurserna varit tvunget att ändras under 2020. Föreläsningarna har digitaliserats och pedagogerna har genomfört kompetensutveckl-ingen på sina hemskolor. De planerade fysiska återträffarna har ställts in p g a ökad risk för smittspridning och även dessa har nu digitaliserats. Under vt 2021 kommer kompetensut-vecklingen av fritidspedagoger att slutföras med de sista fritidshemmen.
Central elevhälsa
I augusti sjösattes den digitala ansökan till Central elevhälsas tjänster. Detta för att öka säker-heten gällande känslig information och skapa en bättre överblick. I samband med det skapa-des en ärendefördelningsgrupp bestående av psykolog, MSU pedagog, kurator och chef för central elevhälsa för att säkra upp att uppdragen hamnar rätt och öka möjligheterna för sam-verkan i de ärenden som gynnas av det.
Representanter för den Centrala elevhälsan deltar sedan våren 2020 i antagningen till Espla-nadskolan. Redan sedan tidigare har de deltagit i L-klassens antagningsförfarande.
Nöjdhet hos uppdragsgivarna:
2020 uppgav uppdragsgivarna i enkätundersökningen till 93% att man är nöjd med den cen-trala elevhälsan i sin helhet. Under frågan vilka kompetenser som man önskar förstärkning inom Central elevhälsa uppger man främst handledning, utredning och kompetensutveckl-ing.
Under skolprat filmades flera föreläsningar vilket har fått ett positivt mottagande. Det plane-ras för att göra fler föreläsningar digitala för att använda som komplement till ”vanliga” ut-bildningsinsatser.
Corona: Redan i våras styrdes verksamheten om till att mer och mer jobba digitalt utåt sko-lorna. Det har fungerat över förväntan. Man har kunnat genomföra handledningar och kom-petensutvecklingar. Utredningar av elever har fortsatt ske fysiskt men med vidtagna försik-tighetsåtgärder enligt gällande folkhälsomyndighetens råd.
MSU
MSU pedagogerna fick 7/1 en ny kollega inom syn och hörsel. Tjänsten var obemannad från maj, vilket gjorde att tjänster inom hörsel inte kunde säljas till Borgholm och Mönsterås. Det är dock återupptaget i och med att tjänsten bemannats. Likaså låg TAKK utbildningen nere under hösten för att nu återupptas, fast på distans. Efter att specialpedagogiska lyftet avslu-tades i augusti har mer tid återgått till gruppen vilket givit möjlighet att agera fortare i många fall.
Corona: Redan i våras styrdes verksamheten om till att mer och mer jobba digitalt utåt sko-lorna. Det har fungerat över förväntan. Man har kunnat genomföra handledningar och kom-petensutvecklingar. Utredningar av elever har fortsatt ske fysiskt men med vidtagna försik-tighetsåtgärder enligt gällande råd.
Under 2020 arbetade gruppen med sammanlagt 155 ärenden. Fördelningen av vad som efter-frågas ses nedan:
75 handledning individ 3 handledning grupp
7 Handledning av specialpedagog/er 10 föreläsningar/kompetensutveckling 15 utredningar/kartläggningar
Utredningar/rådgivning/workshops/deltagande på EHT;BHT/digitala lärhjälpmedel/mm Som framgår av ovan är det fortfarande handledning gällande individuella elever som utan tvekan är det mest efterfrågade. Det visar att det finns en stor osäkerhet ute i organisationen gällande hur man arbetar med de elever som har stora svårigheter. Det är därför viktigt att
fortsatt sträva mot att lägga in fler kompetensutvecklande insatser för att rusta lärarna med kunskap och verktyg för att hantera de utmaningar de möter.
Mobilt elevhälsoteam
Teamet har under året varit fulltaligt. Det är ett ökande inflöde av uppdrag vilket troligen beror ökad medvetenhet om teamets existens och på vilket sätt de kan stötta elevhälsan ute på skolorna.
Teamet har under 2020 arbetat med 43 ärenden. 28 av dem avslutades 2020, resterande följer med in i 2021. Fördelningen av vad som efterfrågas ses nedan:
33 problematisk skolfrånvaro 9 organisationsstöd
1 familjehemsplacerad elev
Utöver dessa ärenden har teamet genomfört kompetensutvecklingsinsatser på enskilda en-heter kring skolfrånvaro. (Påryd, Tvärskog, Skolsköterskor, Speciallärarna, länets skolpsyko-loger, Funkaboskolan) Man har även medverkat i uppföljning av verksamhetsmålen på Kal-marsundsskolan/Funkaboskolan gällande psykisk ohälsa samt genomfört YAM i en klass på Vasaskolan.
Teamet är i process med att utveckla ett stödjande material för problematisk skolfrånvaro.
Skolpsykologer
Psykologteamet var under första halvåret endast bemannat 2,3 tjänster. I augusti blev teamet dock fulltaligt, då två nya skolpsykologer tillträdde sina tjänster.
Psykologerna har under 2020 hanterat 122 ärenden. Fördelningen av vad som efterfrågas ses nedan:
47 handledning
37 inlärningssvårigheter
7 kompetensutvecklingsinsatser 10 samråd
32 utredningar av intellektuell funktionsnedsättning
Även i psykologgruppen är handledning en omfattande arbetsuppgift. Även ärenden/utred-ningar av inlärningssvårigheter/begåvning är en omfattande uppgift och tendensen är att ärendena ökar i omfattning. För att komma framåt i utredningslistan samt avlasta medarbe-tare vid låg bemanning har chefen för elevhälsa använt sig av konsult för några utredningar.
EMI
Det har inte varit någon personalomsättning eller långtidsfrånvaro inom elevhälsans medi-cinska insatser.
Elevhälsans medicinska insats styrs i hög utsträckning av fastslagna uppgifter och program.
Utanför dem hanterar de möten med elev och vårdnadshavare, deltagande på EHT, samråd och SIP samt hanterar kontakter med andra medicinska insatser. Under 2020 påbörjas BPV vaccinering av pojkar – ett arbete som kommer att läggas upp av EMI.
Särskolan i Kalmar
I augusti 2020 flyttade Oxhagsskolans elevgrupp in i nya ändamålsenliga och anpassade lo-kaler på Gröndalsskolan. Därmed inleddes avslutningen på de tillfälliga lösningar och stän-diga omflyttningar som under så lång tid präglat särskolans verksamhet. När Tullbroskolans elevgrupp flyttar in i sin del av Gröndalsskolan hösten 2021 har intentionerna om en samlad särskola i Kalmar kommun fullföljts.
Särskolans ökande elevantal under de senaste åren ser ut att stabiliseras på en nivå där anta-let nya elever är lika många eller något fler än det antal elever som varje år går över till
Särskolans ökande elevantal under de senaste åren ser ut att stabiliseras på en nivå där anta-let nya elever är lika många eller något fler än det antal elever som varje år går över till