1(2)
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
Utbildningsnämnden
Tid
Onsdagen den 17 februari 2021 kl. 13:00-17:00
PlatsPresidiet - Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum Övriga i nämnden - Teams-möte
Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson irene.jonsson@kalmar.se Enligt uppdrag
Iréne Jonsson
Föredragningslista
1. Val av justerare.
2. Anmälan av övriga ärenden.
3. Utvecklingsforum.
4. Tillgänglighetsrådet.
Beslutsärenden
5. Årsrapport utbildningsnämnden 2020 (bilaga).
Föredragande: Kristina Olson, Jennie Ljunggren, Katarina Sandberg, Anna Hagel, Ann Gustafsson.
6.
Diskussions- och informationsärenden:a) Revisorernas rapport ”Granskning av intern kontroll vid debitering av avgifter (bilaga).
Föredragande: Anna Hagel.
b) Verksamhetsuppdrag.
Föredragande: Mats Linde.
c) Betygsprognos.
Föredragande: Emad Soukiyh.
d) Lägesrapport covid-19.
Föredragande: Mats Linde.
2 (2)
Utbildningsnämnden
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
e) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar.
Föredragande: Mats Linde.
7. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar.
8. Anmälningsärenden (bilaga).
9. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).
Förvaltningskontoret │ Utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare Datum Ärendebeteckning
Åsa Carlsson 2021-01-27 UN 2021/0107
53032
Utbildningsnämnden
Missiv - Årsrapport utbildningsnämnden 2020
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden godkänner årsrapport 2020 med uppföljning av verksam- hetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom.
Bakgrund
Förvaltningen har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten 2020.
Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar belyses för de olika verksam- heterna.
Det ekonomiska resultatet redovisas och analyseras.
Totalt sett för utbildningsnämndens verksamheter blev överskottet 17,9 mnkr.
I samband med årsrapporten har omdisponering av resultatutjämningsfonder- na gjorts.
Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som förvaltningen har arbetat med under året för att stödja kommun- fullmäktiges övergripande mål i Verksamhetsplan med internbudget 2020.
Måluppfyllelsen uppgick till 9 %. 73 % av målen är delvis uppfyllda eller på- gående.
Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de utförda kontrollmomenten utifrån den beslutade interna kontrollplanen 2020. Slutsatsen är att den interna kontrollen är god men några förbättringsområden har identifierats.
Mats Linde Åsa Carlsson
Förvaltningschef Ekonom
Årsrapport
Utbildningsförvaltningen
2020
Innehåll
Utbildningsnämnd ... 3
Femårsöversikt ... 5
Verksamhetsplan ... 6
Väsentliga händelser ... 7
Organisation ... 7
Förskola ... 8
Antal barn i förskola ... 8
Vistelsetider i förskolan ... 8
Grundskola inklusive förskoleklass ... 9
Antal elever i skola ... 9
Fritidshem ... 10
Antal elever i fritidshem ... 10
Strukturfaktor ... 10
Förskola ... 10
Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem ... 10
Ekonomisk redovisning ... 12
Driftredovisning ... 12
Sammanfattning Resultat ... 12
Driftsredovisning per verksamhet ... 13
Resultat och resultatutjämningsfonder samt åtgärdsplaner ... 17
Investeringsredovisning ... 18
Jämförelse kostnad per barn och elev ... 18
Personalredovisning ... 19
Personalsammansättning ... 19
Sjukfrånvaro ... 21
Personalplanering ... 22
Rehabilitering ... 23
Löner och övertid ... 23
Personaltäthet... 23
Platskostnader och personaltäthet per enhet ... 24
Kvalitet, styrning och kontroll ... 26
Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 ... 26
Intern kontroll ... 26
Systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollagen ... 26
Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik ... 27
Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program ... 27
Ekonomistyrning ... 27
Måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplanerna ... 27
Arbetet med normer och värden ... 27
Arbete med kunskaper, utveckling och lärande ... 29
Arbetet med ansvar och inflytande ... 43
Arbetet tillsammans med hemmen ... 44
Arbetet med övergång och samverkan ... 45
Arbetet med bedömning och betyg ... 46
Bilagor ... 46
Uppföljning verksamhetsplan ... 46
Uppföljning intern kontroll ... 46
Utbildningsnämnd
Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen.
Utbildningsförvaltningen har fortsatt leverera bra resultat. Meritvärdet i åk 9 är det näst bästa någonsin (topp 50). Utbildningsförvaltningen fortsätter att ligga högt i såväl behörighet i alla ämnen (topp 40) som i behörighet till gymnasiet (topp 60). Totalt medför det att trots att utbildningsförvaltningens prestation ligger ungefär som förra året så tappas ett femtontal placeringar i öppna jämförelser, i år kom vi på 49:e plats (föregående år plats 35). Förvalt- ningen ser även stora framgångar för de yngre eleverna och effekten kan mätas med betygen i årskurs 6, som visar det högsta meritvärdet någonsin. De åtgärder som sätts in tidigt ger alltså effekt och de ger ihållande effekt över tid.
För förskolan så kom den första mätningen i form av Öppna jämförelser i år, där man kan dra slutsatser kring hur Kalmar som huvudman arbetar med det kompensatoriska uppdra- get. Sammanfattningsvis så kan man konstatera att förvaltningen arbetar kompensatoriskt, men att mer bör kunna göras. Framförallt i form av andel förskollärare ställt mot socioekono- miska faktorer på enheten.
Önskade effekter ses av satsningen på specialpedagoger i förskolan. Mängden ärenden som går till MSU-pedagoger (pedagoger Med Särskilt Uppdrag) minskar, rektorer och förskollä- rare upplever en avlastning i de ärendena. Därmed är målen kring den här satsningen upp- fyllda, och nu fortsätter arbetet för att effekterna ska hålla i sig så att vi kan stödja barnen bättre, avlasta rektorer och lärare mer.
Eleverna är nöjda och trygga i verksamheten och förvaltningen har nöjda medarbetare, och Nöjd-medarbetarindex blir bättre för varje år. För femte året i rad förbättras värdet på mät- ningen av personalens upplevelse av stress.
Flera av de framgångsrika insatserna övergår från att vara projekt, till att införlivas i ordina- rie verksamhet. Då kan fokus flyttas till nya utvecklingsområden. Under våren så har bland annat följande saker förberetts, så att arbetet med dem kan fördjupas under kommande läsår:
1. Ett steg på vägen har tagits mot delade tjänster mellan förskolan och fritidshemmet 2. Biträdande lärare
3. Vi kommer att följa en lärare som från terminsstart har bestämt vägen för att höja en elev- grupps betyg med minst ett steg under en termin
4. Kompetensförsörjningsstrategi för rektorer kommer att beredas och utvecklas
5. Tankar om mer av fritidshemmets tid till läsning och matematik har tagit form och en pro- jektgrupp har börjat konkretisera dem
6. Första steget kring samlad idé för särskilda undervisningsgrupper är taget
Nämndens resultat är ett överskott på 17,9 mnkr vilket innebär att 98 procent av budgeten är förbrukad. De kommunala enheterna ger ett totalt överskott på 8,6 mnkr (innan justering av resultatutjämningsfonder). Arbetet med att få balans i förskoleverksamheten och vissa skolor har pågått sedan 2018 och har fått en positiv utgång. I bokslutet 2020 har de flesta enheter positiva resultatutjämningsfonder. Bland annat har lägre kostnader för timvikarier och högre statsbidrag än budgeterat gett positiv effekt, samt ersättningen från staten för sjuklöner i samband med Covid-19. Utbetalningarna till fristående förskolor och skolor ger underskott mot budget på -3,4 mnkr beroende på främst fler elever i skolor hos dem än planerat.
Ett överskott på 12,7 mnkr finns på de centrala verksamhetskostnaderna. 6,1 mnkr kommer att regleras via resultatutjämningsfonden för att kompensera några enheters negativa resul- tatutjämningsfonder till +-0. Pengarna omfördelas alltså inte i årets resultat utan i fonderna.
Resterande överskott har uppstått bl.a. beroende på att budgetmedel inte kunnat användas p.g.a. Covid-19 t.ex. för kostnader för och i samband med fortbildningar och utvecklingsin- satser. Även förvaltningschefens strategiska medel lämnar överskott och budgeterade medel för att utrusta lärarnas arbetsplatser tas som investeringskostnad och belastar därmed inte driften.
Femårsöversikt
Verksamhetsplan
I Kalmar kommuns verksamhetsplan finns en vision samt övergripande och mätbara mål som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser.
Nämnderna har till uppgift att utifrån dessa mål ta fram egna mål för verksamheten och be- sluta dessa i samband med nämndens verksamhetsplan med internbudget kommande plane- ringsperiod. Även de verksamhetsspecifika mål som nämnden har formulerat utöver kom- munens mål ingår. Mätning och uppföljning av målen görs tertialvis i Hypergene av respek- tive rektor/chef samt förvaltningskontorets tjänstepersoner.
Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. Kalmar ligger på plats 49 enligt den senaste beräk- ningen. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska vis- ionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvali- teten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kun- skapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Ett av målen bedöms som helt uppfyllt; utbildningsnämndens alla verksamheter ska bedri- vas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. På två mål ses negativ utveckling, frisk- närvaron ska öka samt delaktighet och inflytande ska öka. Övriga mål har bedömts som po- sitiv utveckling.
En del aktiviteter och uppdrag som bedömts som pågående är planerade att genomföras un- der flera år, dessutom har en del aktiviteter fått skjutas på framtiden på grund av den på- gående pandemin.
Utbildningsförvaltningens långsiktiga utvecklingsarbete med att utveckla kvalitén i under- visningen fortsätter. Kvalitén i undervisningen har ökat, det syns i 5 av 8 redovisade indika- torer. Elever i årskurs 9 uppnår det näst högsta meritvärdet någonsin, endast resultatet 2019 är högre. Även andel elever som är behöriga till gymnasiet ökar, detta för fjärde året i rad.
Trots det tappar nämnden 15 placeringar i SKR:s ranking bästa skolkommun och hamnar på 49:e plats när det gäller kommunala skolor. När det gäller rankingen för alla skolor inklusive friskolor hamnar Kalmar på 67:e plats. Vi presterar för lågt på indikatorer gällande avvikelse från modellberäknat värde, vilket innebär att utifrån Kalmar kommuns elevunderlag behövs en ökning ytterligare gällande meritvärde, fullständiga betyg och behörighet till gymnasiet.
Fortsatt fokus på att utveckla undervisningen behövs, så att varje elev kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga.
Uppföljning av verksamhetsplanen presenteras i bilaga.
Väsentliga händelser
Organisation
Nämndens organisation förändras över tid för att kunna erbjuda hög kvalitet utifrån de eko- nomiska förutsättningar som antalet barn och elever i verksamheterna genererar. Fr.o.m.
2020 finns en ny enhet, kallad Annan pedagogisk verksamhet, som omfattar verksamheterna Öppen förskola, Kväll-, natt och helgomsorg, Ateljén samt förstärkningsgruppen. Den nya enheten samt stödverksamheterna förvaltningskontoret, Esplanadskolan och Skolmottag- ningsenheten leds av en verksamhetschef som är underställd förvaltningschefen. Enheterna är organiserade i ett eget nätverk ”Stabsfunktioner”. Syftet är att fokusera på utvecklingsfrå- gorna för stödverksamheterna, för att frigöra resurser för förvaltningschef att fokusera på ut- veckling av kärnverksamhet.
Förskola
Antal barn i förskola
Tabellen ovan visar antalet barn som fanns i förskolorna exkl. Södermöre kommundels- nämnd och är ett snitt för året. Sedan 2016 har barnantalet ökat ca 6 %. Antalet barn blev nå- got färre än planerat. 10 % av barnen finns i fristående förskoleverksamhet.
Kvälls-, natt- och helgomsorgen (OB-omsorg) har omfattat 147 barn. OB-omsorg finns på för- skolorna Vallmon, Björkenäs, Lindö och Smedby, och är organiserad som en del i en egen en- het som benämns Annan pedagogisk verksamhet.
Antalet förskoleavdelningar har ökat under en lång följd av år p.g.a. utbyggnad för att möta ett ökande barnantal. 2019 bröts trenden och antalet avdelningar minskade något jämfört med året innan, och 2020 har ungefär samma antal. Orsaken är dels en svag utveckling av födelsetalen och dels kraven på att få budget i balans på en del förskolor vilket lett till att man lagt avdelningar i malpåse eller avvecklat dem.
Antalet barn per avdelning har under 2019-2020 ökat jämfört med tidigare år som en följd av att antal avdelningar minskat. Jämfört med genomsnittet för hela landet så är Kalmars gruppstorlek något större. Antal barn per småbarnsavdelning (1-3 år) har minskat jämfört 2019.
Siffrorna om gruppstorlek är kommungenomsnitt och variationerna mellan förskolorna är stora. Även om alla förskolor tilldelas resurser på samma sätt är förutsättningarna olika. Det kan handla om hur lokalerna ser ut, barngruppernas sammansättning eller om det finns barn i behov av särskilt stöd etc. Dessutom finns en naturlig variation över året. Under våren kommer det alltid att vara fler barn i förskolan än under hösten. Kommungenomsnittet ger ändå en tydlig indikation på hur gruppstorlekarna som helhet förändras jämfört med tidi- gare år.
Vistelsetider i förskolan
Vistelsetiderna inom den kommunala förskolan har ökat under perioden 2016-2020. Barnen i utbildningsnämndens kommunala förskolor är i verksamheten 34,5 timmar/vecka. Under perioden 2016-2020 har de faktiska vistelsetiderna ökat i genomsnitt ca 14 minuter per vecka,
dock planade ökningen ut 2016-2017, för att sedan 2018 ta fart igen. De senaste tre åren har vistelsetiden stabiliserat sig runt 34,5-34,8.
Den pedagogiska omsorgen har vistelsetider på 31,8 timmar/vecka och barn, vilket är en li- ten ökning jämfört med 2019. Verksamheten omfattar endast 6 barn.
De fristående förskolorna har under perioden haft högre vistelsetider än de kommunala.
2020 hade de fristående förskolorna en genomsnittlig vistelsetid på 36,0 timmar per barn och vecka, vilket är en minskning jämfört 2019 och en relativ stor skillnad mot de kommunala förskolorna.
Grundskola inklusive förskoleklass Antal elever i skola
Tabellen ovan visar antalet elever i skolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Fr.o.m. 2013 har nämnden ett ökande elevantal. 2020 omfattade verksamheten från förskoleklass till årskurs nio 180 elever fler än 2019. 11 % av eleverna går i fristående skolor.
Fritidshem
Antal elever i fritidshem
Tabellen ovan visar antalet elever i fritidshemmen exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Antalet inskrivna elever var något färre än 2019 och det blev även färre än budgeterat. Det är främst på skolor där man haft färre elever som antalet elever på fritids- hem, som en naturlig följd, också blivit färre. OB-omsorgen under kvällar, nätter och helger hade 123 barn vilket är på ungefär samma nivå som 2019.
Strukturfaktor
Alla barn och elever ska ha möjlighet till likvärdig utbildning och strukturfaktorn ska verka för att uppnå detta. Från och med verksamhetsår 2020 har den procentuella tilldelningen av det så kallade strukturbeloppet ökat från 15 % till 20 % inom grundskola och från 10 % till 20
% inom förskola. Anledningen är att Skolverkets strukturmodell (tidigare salsamodell) utö- kats med två faktorer (ensamhushåll och bidragshushåll) samt att faktorn för nyanländ nu består av två delar (som nyanländ från första till tredje året respektive fjärde till sjätte året).
Förskola
I förskolan finns en tydlig skillnad i hur strukturfaktorn används, beroende på tilldelningens omfattning. Förskolor med låg strukturfaktor använder oftast sin del direkt ut i verksam- heten för att kunna stärka grundbemanningen. Strukturfaktorn hjälper också till att förstärka och rikta bemanning och resurser där behovet är som störst.
Förskolor med en högre strukturfaktor använder denna till att kunna utöka specialpedago- gens eller pedagogistans möjlighet att arbeta med utveckling mot enskilda arbetsgrupper och/eller det pedagogiska arbetet generellt på enheten. Strukturfaktorn möjliggör också rik- tade insatser för kompetensutveckling hos medarbetarna, IT satsningar samt främjar arbetet med ett språkutvecklande arbetssätt.
En högre strukturfaktor gör det också möjligt att kompensera hos de enheter som har lägre genomsnittlig vistelsetid (d.v.s. en högre andel 15-timmarsbarn).
Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem
I grundskolan används stor del av strukturfaktorn till intensiv- och specialundervisning, stu- diehandledning, SVA kompetens och specialpedagoger. Den ger möjlighet till en ökad grundbemanning och skapar en flexibilitet i skolans organisation att kunna möta varje en- skild elevs behov genom till exempel undervisning i mindre grupper eller dubbelbemanning i klassrummet under vissa lektioner. Man försöker så mycket som möjligt att rikta resurserna där resurserna gör skillnad.
Strukturfaktorn bidrar också till att arbeta förebyggande med framförallt trygghetsarbetet mot ökad kunskap, omtanke och mångfald. Vilket bland annat görs genom satsningar på ökade resurser mot elevhälsan, som till exempel att förstärka kuratorns roll.
Strukturfaktorn gör det också möjligt med satsningar på IT och digitala pedagogiska verktyg samt satsning på heltidsmentorer för årskurs 7–9.
I fritidshemmen används strukturfaktorn främst till att stärka bemanningen, samt att vid be- hov kunna erbjuda utökad vistelsetid.
Tabellerna visar strukturbeloppets index per enhet förskola och grundskola, sorterad från högst index (högst tilldelat belopp per barn/elev) till lägst index (lägst tilldelat belopp per barn/elev). För Nordic International School finns inget index 2020, då skolan startade höst- terminen 2020.
Ekonomisk redovisning
Driftredovisning
År: 2020 Ansvar: 18 UTBILDNINGSNÄMNDEN Projekttyp: Drift Enhet: Tkr
Driftredovisning nämnd Budget VR
dec 2020 Utfall VR dec
2020 Avvikelse
Intäkter -137 115 -166 307 29 192
Personalkostnader 907 874 888 765 19 109
Lokalkostnader 130 632 138 817 -8 185
Kapitalkostnader 7 770 7 978 -208
Övriga kostnader 195 182 217 168 -21 986
Summa KOSTNADER 1 241 458 1 252 728 -11 270
Summa RESULTAT 1 104 343 1 086 421 17 922
Sammanfattning Resultat
Nämndens resultat är ett överskott på 17,9 mnkr vilket innebär att 98 procent av budgeten är förbrukad. De kommunala enheterna ger ett totalt överskott på 8,6 mnkr (innan justering av resultatutjämningsfonder). Arbetet med att få balans i förskoleverksamheten och vissa skolor har pågått sedan 2018 och har fått en positiv utgång. I bokslutet 2020 har de flesta enheter positiva resultatutjämningsfonder. Bland annat har lägre kostnader för timvikarier och högre statsbidrag än budgeterat gett positiv effekt, samt ersättningen från staten för sjuklöner i samband med Covid-19. Utbetalningarna till fristående förskolor och skolor ger underskott mot budget på -3,4 mnkr beroende på främst fler elever i skolor hos dem än planerat.
Ett överskott på 12,7 mnkr finns på de centrala verksamhetskostnaderna. 6,1 mnkr kommer att regleras via resultatutjämningsfonden för att kompensera några enheters negativa resul- tatutjämningsfonder till +-0. Pengarna omfördelas alltså inte i årets resultat utan i fonderna.
Resterande överskott har uppstått bl.a. beroende på att budgetmedel inte kunnat användas p.g.a. Covid-19 t.ex. för kostnader för och i samband med fortbildningar och utvecklingsin- satser. Även förvaltningschefens strategiska medel lämnar överskott och budgeterade medel för att utrusta lärarnas arbetsplatser tas som investeringskostnad och belastar därmed inte driften.
Driftsredovisning per verksamhet
Förskola
Förskoleverksamheten uppvisar ett överskott på 10,1 mnkr på totalen. De pengar som vissa förskolor lagt undan i budgetarbetet för att återställa den negativa resultatutjämningsfonden är medräknade (totalt 1,4 mnkr).
I den pedagogiska verksamheten räknas personalkostnader och intäkter för fler/färre barn in och även interkommunala ersättningar, statsbidrag och övriga bidrag som har med den pe- dagogiska personalen att göra. Resultatet för den pedagogiska verksamheten är ett överskott på 8,8 mnkr, och förklaras av:
ersättning från staten för sjuklöner i samband med Covid-19. Förskolorna har under året erhållit 2,4 mnkr
förskolorna har inte haft vikarier i samma omfattning som tidigare, därmed är kost- naden för timlöner lägre än tidigare år. Januari-december 2020 är 3,2 mnkr lägre i kostnadsnivå än samma period 2019
vakanta tjänster eller annan frånvaro som inte har kunnat ersättas, 3,2 mnkr.
Kvälls, natt, och helgomsorgen (även kallad barnomsorg på obekväm arbetstid) ger ett över- skott på 0,8 mnkr då man har haft fler barn än planerat men personalkostnaderna har inte ökat i samma utsträckning.
Öppen förskola ger ett överskott på 0,3 mnkr och som avser personalkostnader och förbruk- ningsmaterial, hälften vardera.
De fristående förskolorna har haft några barn färre än planerat vilket ger ett överskott på 0,5 mnkr i utbetalningarna till dem.
Pedagogiskt material och förbrukningsmaterial ger ett underskott mot budget på -0,9 mnkr.
Kostnader för el och kapitalkostnader ger överskott på 0,6 mnkr, hälften vardera.
Förvaltningen kan inte påvisa att barnantalet skulle ha minskat p.g.a. Covid-19 i någon större utsträckning (och därmed fått minskade intäkter i barn- och elevavstämningen), inte heller har schemat påverkats nämnvärt då man inte ska ändra schemat så fort ett barn är borta vid sjukdom eller annan kortare frånvaro. Däremot säger rektorerna att en del vård- nadshavare sköt fram inskolningar under våren till hösten, och att den verkliga närvaron stundtals varit väldigt låg. Avgifterna som vårdnadshavarna betalar har löpt på, inget un- derskott har uppstått där.
Förvaltningen bedömde i årets prognoser att sannolikheten är låg för att man säger upp sin förskoleplats men däremot kanske man väljer att säga upp sin fritidshemsplats i förtid, t.ex. i mars/april istället för maj/juni. En del sådana fall har förekommit men inte i den utsträck- ning att det påverkat intäkterna nämnvärt.
Grundskola inklusive förskoleklass
Resultatet ger ett överskott på 14,0 mnkr för grundskoleverksamheten inklusive förskole- klass. De pengar som en skola lagt undan i budgetarbetet för att återställa den negativa re- sultatutjämningsfonden är medräknade (0,5 mnkr).
I den pedagogiska verksamheten räknas personalkostnader och elevintäkter för fler/färre elever in och även interkommunala ersättningar, statsbidrag och övriga bidrag som har med den pedagogiska personalen att göra. Resultatet för den pedagogiska verksamheten ger ett överskott på 16,5 mnkr, vilket består av:
statsbidraget för lärarlönelyftet blev 2,2 mnkr högre än budgeterat p.g.a. försiktig budgetering,
statsbidraget för lärarassistenter var ej budgeterat och ger överskott på 1,3 mnkr
ersättning för sjuklönekostnader i samband med Covid-19 uppgår till 1,3 mnkr
interkommunala intäkter uppgår till 4,6 mnkr över budget
resterande 7,1 mnkr av överskottet ligger på kostnadssidan. Många skolor har blivit tilldelade relativt stora summor tilläggsbelopp (för barn i behov av extraordinärt stöd) i budgeten inför höstterminen. Detta bidrar till bättre resultat då man ofta har med de tjänster i sin organisation som behövs för dessa elever oavsett om det beviljas tilläggsbelopp eller inte. Tilläggsbeloppen rättar så att säga upp resultatet.
Avseende kostnaden för timlöner så ligger den på ungefär samma nivå som 2019.
Centrala personalkostnader ger ett överskott på 1,5 mnkr. Detta beror på att kontot kallat
"personliga tjänster" inte har använts fullt ut. På kontot finns pengar avsatta då central för- valtning kan gå in och ta en del av kostnaderna för medarbetare då denne inte fullt ut kan utföra de arbetsuppgifter som tjänsten innefattar. Det kan t.ex. röra sig om någon form av funktionsvariation eller återgång till arbete efter längre tids sjukskrivning.
Personalkostnader inom elevhälsa ger ett överskott på 1,1 mnkr, främst beroende på vakanta tjänster inom den centrala elevhälsaorganisationen som t.ex. psykologer.
Utbetalningar till de fristående skolorna ger underskott på -4,3 mnkr, främst beror detta på den nya fristående skolan Nordic International School som startade upp höstterminen 2020.
Resor och övernattningar samt fortbildning medför minskade kostnader under rådande om- ständigheter p.g.a. viruset Covid-19. Överskott finns på gemensam rättning nationella prov 0,4 mnkr, NTA-utbildning 0,6 mnkr, resor och övernattningar i samband med fortbildning 0,8 mnkr. Det resterande överskottet på 0,6 mnkr ligger på andra fortbildning- och utveckl- ingsinsatser som inte har kunnat genomföras fullt ut eller inte alls p.g.a. Covid-19 t.ex. äm- nesgrupper, matematik- och engelska Delux och internrevision.
Inköp av pedagogisk utrustning (lärverktyg) ger ett underskott på -2,5 mnkr mot budget.
Det handlar om inköp av Chromebooks och licenser men även en viss uppfräschning av an- nat pedagogiskt material samt utrustningsdepåer.
För investeringar i lärarnas arbetsplatser finns det avsatt 1 mnkr i den centrala driftbudge- ten. Dessa pengar går inte åt eftersom kostnaderna tas som investering istället och fördelas ut på 10 år via kapitalkostnader.
Kapitalkostnader, d.v.s. avskrivningar och intern ränta på genomförda investeringar ger un- derskott på -0,5 mnkr.
I och med nya Tallhagsskolans förberedelse för skolstart höstterminen 2021 finns ett under- skott på -1,2 mnkr, som avser främst kostnader för arkitekttjänster.
Fritidshem
Resultatet ger ett underskott på -4,6 mnkr. Det lägre elevantalet betyder att vi får lämna till- baka 3,1 mnkr i den avstämning som görs av resursfördelningssystemet. Grundskolornas fri- tidshem ger underskott på -2,0 mnkr på personalkostnaderna. Även om man har färre elever så är det ibland svårt att minska kostnaderna, många av tjänsterna i fritidshemmen är delade med annan verksamhet som förskoleklass och skola. Det kan därmed vara svårt att ”göra sig av med” t.ex. tre 30%-tjänster fritidspedagoger om det inte finns möjlighet till omorganisat- ion beroende på större behov någon annanstans inom enheten. Särskolans fritidshem ger överskott på 0,1 mnkr. Utbetalningarna till fristående fritidshem ger ett överskott på 0,4 mnkr beroende på färre elever än budgeterat.
Avseende kostnaden för timlöner så ligger den på ungefär samma nivå som 2019.
Särskola
Särskolan ger ett överskott på 1,3 mnkr mot budget. Från och med juni så redovisas inte särskolan som helhet i denna siffra utan omfattar bara själva skolverksamheten. Tidigare re- dovisades även särskolans fritidshem och administration här. Dessa är flyttade till respektive verksamhet. Fler elever generar större intäkter än budgeterat (elevpeng, tilläggsbelopp och interkommunala intäkter). Dessa används för att täcka ökade kostnader då man behöver ut- öka med bl.a. fler pedagogiska assistenter på grund av elevökningen. Dock har inte kostna- derna ökat i motsvarande takt som de ökade intäkterna.
Avseende kostnaden för timlöner så är kostnaden 0,4 mnkr lägre än 2019.
Lokal ledning och administration
Bokslutet ger ett underskott på -2,5 mnkr. Förskolan Trollet har vanligtvis många studiebe- sök från andra förskolor i landet, och har i och med Covid-19 inte kunnat ta emot några be- sök och därmed inte fått in några intäkter. Detta ger ett underskott på -0,8 mnkr. Övriga ut- gifter som förbrukningsinventarier och material ger underskott på totalt -1,7 mnkr.
Förvaltningsledning och administration
Ett mindre underskott på -0,2 mnkr har uppstått på central förvaltningsledning. Förvalt- ningschefens strategiska medel ger överskott på 2,1 mnkr. Några enheter ska få sina negativa resultatutjämningsfonder justerade i bokslutet, men detta sker genom en reglering via den centrala resultatutjämningsfonden så det påverkar inte årets resultat.
Budgeten för tilläggsbelopp ger underskott på -0,6 mnkr, då det från höstterminen även till- delas tilläggsbelopp för förskoleklassbarn i fritidshem.
IT-kostnaderna ger underskott med -1,1 mnkr, beroende på ej budgeterade kostnader för bl.a. införandet av Office 365.
Kostnader för lokaler som avvecklas fr.o.m. 2021 belastar 2020 års kostnader med -1,1 mnkr.
Dessa kostnader ligger på det centrala kontot för lokalkostnader. Kostnader inför förvalt- ningskontorets flytt till nya lokaler på Telemarken ger ett underskott på -0,3 mnkr, och avser el och förrådshyra.
Ett par tjänstepersoner som jobbar på förvaltningskontoret har valt att gå ner några procent i tjänst jämfört med hur de är budgeterade, och några tjänster har inte varit tillsatta under hela året, vilket ger ett överskott på 0,8 mnkr.
Resultat och resultatutjämningsfonder samt åtgärdsplaner
Det fanns sammanlagt fem enheter som hade åtgärdsprogram vid ingången av 2020. Två en- heter har klarat av att hämta hem det som återstod av åtgärdsprogrammen. De andra enhet- erna samt ytterligare några får sina resultatutjämningsfonder justerade via den centrala re- sultatutjämningsfonden. Dessa framgår i tabellen ovan. Motiveringar till justeringarna är:
- Förskolan Oxhagen/Malmen, ett flerårigt framgångsrikt arbete för en budget i balans - Falkenbergsskolan, ett flerårigt framgångsrikt arbete för en budget i balans
- Vasaskolan, merkostnader i samband med etablerandet av Tallhagsskolan
- Barkestorpskolan, en svagare tillväxt än väntat rörande elevantalet gör att förutsättning- arna för en budget i balans inte är på plats. Bedömningen är att det kommer att dröja ytterli- gare några år innan tillräckligt elevunderlag finns.
- Förskolan Vimpeltorpet, 2020 har präglats av etablering av ytterligare en ny förskola. Barn- antalet bedöms vara tillräckligt under andra halvan 2021.
Om årets resultat plus ingående RUF totalt blir över minus 300 tkr så ska åtgärdsprogram upprättas. Enligt tabellen så är ingen enhet föremål för detta 2021 för närvarande.
Investeringsredovisning
År: 2020 Ansvar: 18 UTBILDNINGSNÄMNDEN Projekttyp: Investering Enhet: Tkr Investeringsredovisning nämnd Budget VR
dec 2020 Utfall VR dec
2020 Avvikelse
Inkomster
Utgifter 7 600 11 811 -4 211
Summa NETTOINVESTERINGAR 7 600 11 811 -4 211
Investeringar har gjorts inom IT, t.ex. accesspunkter och smartboards, för 1,3 mnkr. 10,2 mnkr har investerats i förskolorna och skolornas ute- och innemiljöer. Klassrumsmöbler, matsalsmöbler, möbler till förskoleavdelningar, mörkläggningsgardiner, pedagogisk utrust- ning till förskolor och skolor är några exempel på investeringar som är gjorda under året.
Träningssärskolan har utrustat sina nya lokaler på Gröndalsskolan. Därutöver är 0,3 mnkr investerade i uppdraget ”pedagogernas arbetsplatser”.
Investeringskostnaderna påverkar inte nämndens resultat utan påförs driftskostnaderna som en kapitalkostnad d.v.s. avskrivningar plus ränta. Avskrivningen fördelas på tre, fem eller tio år beroende på om det är IT eller inventarier som t.ex. möbler.
Jämförelse kostnad per barn och elev
Kalmars kostnad per barn i förskolan ligger lite under genomsnittet för jämförelsekommu- nerna och även lite under snittet för riket. Kalmar hade tidigare (innan 2015) den högsta kostnaden av jämförelsekommunerna vilket var en följd av år av utbyggnad av förskoleloka- ler samt att gruppstorleken minskade. Mellan 2017 och 2018 var kostnadsutvecklingen end- ast 1 %, vilket var en följd av arbetet med att minska förskolans kostnader. 2019 var kost- nadsutvecklingen 2 %, bl.a. framgår att lokalkostnaderna ökat mer än tidigare p.g.a. nybygg- nation. Kalmar har minskat nettokostnadsavvikelsen från 9 % till 8 % mellan 2017/2018 och 2019 (nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden, dvs den kost- nad kommunen borde ha statistiskt sett under sina förutsättningar). Avvikelsen kan bl.a.
härledas till en hög andel förskollärare, 63 % jämfört riket genomsnitt på 42 % 2019, och där- med är andelen personalkostnader av den totala kostnaden hög, 77% jämfört med rikets 72%.
I Kalmar fanns 2019 endast en dagbarnvårdare kvar, som tog hand om 6 barn. I Kristianstad avvecklades kommunal pedagogisk omsorg under 2018/2019, vilket medförde en hög kost- nad när barnunderlaget minskade men dagbarnvårdare är kvar.
I grundskolan har kostnaden per elev ökat med ca 3 % vilket också är genomsnittet för riket.
Även om kostnaderna har ökat så balanseras det av att kostnaderna ska fördelas på fler ele- ver. Kalmars lägre kostnad i jämförelse med de andra kommunerna beror på att vi lägger mindre pengar på lokaler, måltider och administration. Däremot lägger vi mer pengar än de andra kommunerna på kärnverksamheten d.v.s. undervisning, vilket har varit fallet sedan många år tillbaka.
Fritidshem och förskoleklass (och i viss mån grundskolan) har ofta tjänster som är delade mellan verksamheterna. Att kostnaderna för dessa verksamheter varierar mellan kommu- nerna kan bero på att man t.ex. redovisar och fördelar personalens tjänstgöringsgrader i de olika verksamheterna på olika sätt. Kalmar har halverat nettokostnadsavvikelsen inom fri- tidshemsverksamheten mellan 2018 och 2019 till 7 %, beroende på mer medveten fördelning av hur tjänsterna fördelas mellan verksamheterna.
Kalmar har den lägsta kostnaden per elev i särskolan. Andelen elever i träningsskolan har ökat, och detta styr efterfrågan på personal som är vårdare. Antalet vårdare har ökat och an- talet pedagoger har minskat inom särskolan de senaste åren, vilket kan ha bidragit till att kostnadsutvecklingen inte varit så stor.
Vissa kommuner gör inte en uppdelning i sin redovisning utan schabloniserar de olika verk- samheternas kostnader när det är dags att lämna statistik, varför talen inte alltid är helt jäm- förbara. Därför är det bästa sättet för att få en rättvisande jämförelse att jämföra sin egen kommun över en viss period, och med genomsnittet för den kommungrupp man tillhör.
Fr.o.m. 2017 tillhör Kalmar gruppen Mindre stad/tätort, vilket även Karlskrona och Kristian- stad gör. Halmstad och Växjö är kvar i gruppen Större stad. Definitionen av Mindre
stad/tätort är ”minst 15 000 och mindre än 40 000 invånare i kommunens största tätort” och är en ny kommungruppering sedan 2017. Definitionen av Större stad är ”minst 40 000 och mindre än 200 000 invånare i kommunens största tätort”. Tidigare, då all fem jämförelse- kommuner var med, var den definitionen ”kommun med 50 000- 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent”.
Personalredovisning
Personalsammansättning
Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet: Verksamhetsstruktur Sys-
selsättningsgrupp: Månadsavlönade och vilande Anställningsform: 1 Tillsvidare Avtal: Alla avtal Anställningstyp: Alla anställningstyper AID: Alla etiketter exkl 000000 Period: Decem- ber År f: 2020
2019 2019 2020 2020
Antal perso-
ner Antal årsar-
betare Antal perso-
ner Antal årsar- betare
Kvinnor 1 342 1 317.8 1 356 1 333.0
Män 326 322.3 340 335.8
Totalt 1 668 1 640.1 1 696 1 668.8
Antal årsarbetande män har ökat med 4 % medan ökningen för kvinnor har varit 1 %. Tabel- len ovan innehåller även så kallade vilande tjänster, därav skillnaden mot nedanstående ta- bell.
Antalet tillsvidareanställda medarbetare i utbildningsförvaltningen har ökat med 39 perso- ner jämfört med december 2019. Ökningen har skett i förskolan med 18 medarbetare. I för- skoleklass, grundskola och fritidshem har antalet ökat med 21 årsarbetare, och som ses i ta- bellen har en omfördelning mellan verksamheterna skett för att få ordning på tjänstgörings- graderna på de tjänster som jobbar kombinerat inom verksamheterna. Antalet personer som jobbar i fritidshem är något lägre än 2019, vilket påverkar personaltätheten. Inom särskolan finns det 3 årsarbetare mer än vid samma tidpunkt förra året och inom administrationen 3 färre.
År 2020 var 66 medarbetare anställda på deltid, det motsvarar 4 % av totalt tillsvidarean- ställda medarbetare. Andelen deltidsanställda har minskat sedan föregående år.
Utbildningsförvaltningen uppfyller i stort målet om heltidstjänster till alla. Det är medarbe- tare med sjukersättning på deltid eller medarbetare som önskar arbete på deltid samt vissa specialtjänster där verksamheten inte har behov av heltidstjänst som ingår i gruppen. Den totala personalomsättningen ligger på samma nivå som för 2019.
Åldersfördelningen för tillsvidareanställda i utbildningsförvaltningen ligger på i stort sett samma nivå som 2019 men ligger något under medelåldern för alla tillsvidareanställda med- arbetare i Kalmar kommun.
Medelåldern i hela förvaltningen är 44,6 år och 45,5 år i Kalmar kommun. Medelåldern i grundskolan är 46,2, förskolan 42,3 och fritidshemmen 43,4 år.
Sjukfrånvaro
Sysselsättningsgrupp: Alla exkl. vilande Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet:
Verksamhetsstruktur Befattning: Alla befattningar Ålder: Totalt AID: Alla etiketter exkl 000000 Period förgående: November År: 2020
Sjukfrånvaron för 2020 motsvarar 7,1 % av ordinarie arbetstid för alla anställningsformer, vilket är en ökning mot 2019. Sjukfrånvaron följer i stort samma utveckling som gäller för hela Kalmar kommun. Kalmar kommuns sjukfrånvaro motsvarar 7,2 % av ordinarie arbets- tid.
Under större delen av året blev effekterna av Covid-19 märkbara i Kalmar kommun. Med an- ledning av Folkhälsomyndighetens rekommendation att avstå arbete även vid lättare förkyl- ningssymptom, har sjukfrånvaron ökat i utbildningsförvaltningen.
Andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller längre har minskat med 6,3 procentenheter. Andelen långtidsjukfrånvaro har minskat i alla åldersgrupper, men dock är åren inte riktigt
jämförbara med varandra på grund av att Covid-19 har medfört att korttidsfrånvaron har ökat då riktlinjerna är att avstå arbete även vid lättare förkylningssymptom.
Kvinnors sjukfrånvaro är totalt sett högre än männens. En del av förklaringen går att spåra till vilken verksamhet medarbetarna arbetar i. I förskolan, där andelen kvinnor är högre, är sjukfrånvaron högre än i grundskolan, som har en jämnare könsfördelning.
Var femte (knappt var tredje 2019) anställd har ingen sjukfrånvaro alls under det gångna året. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet och andra insatser vid enheterna, försöker verksamheterna att påverka den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Under 2020 har dock Covid- 19 påverkat frisknärvaron markant, vilket förklarar den stora skillnaden mot tidigare som legat runt 30 % i flera år.
Personalplanering
Personalrörlighet och ökat barn- och elevantal har lett till ett stort antal utannonserade lediga tjänster. Under 2020 annonserade förvaltningen ut 189 tjänster. Det är en minskning med 47 tjänster mot föregående år. 85 tjänster gällde läraruppdrag i grundskolan (varav 9 avsåg spe- ciallärare/specialpedagoger), 54 tjänster gällde förskola och 10 tjänster fritidshem. Övriga 40 tjänster avser bland annat chefstjänster, administrativa tjänster och elevhälsapersonal.
Då det varit svårt att rekrytera förskollärare samt lärare med vissa behörigheter till vikariat de senaste åren, har förvaltningen medvetet ökat andelen tillsvidareanställningar. För att trygga personalbehovet har erbjudande om tillsvidareanställning i stället för vikariat varit en given åtgärd under flera år för att klara rekryteringsbehovet. Under 2020 var 75 % av de ut- annonserade tjänsterna tillsvidareanställningar. Under 2019 var 76 % av de utannonserade tjänsterna tillsvidareanställningar.
Till korta vikariat i både för- och grundskola är tillgången på utbildad personal mycket be- gränsad.
Antalet vikarier (månadsanställda för vikariat eller AVA) motsvarade cirka 129 årsarbetare år 2020. Det är 9 fler årsarbetare än 2019.
Som ett led i att främja kompetensförsörjningen har förvaltningen under flera år samordnat rekryteringsarbetet, framförallt inom förskolans verksamhetsområde. Syftet med samord- ningen är bland annat att kvalitetssäkra processen, underlätta för kandidaterna som enbart behöver göra en ansökan och en intervju samt göra gemensam marknadsföring. I samband med den samordnade rekryteringen genomförs informationsmöten till de sökande.
Marknadsföring via sociala medier är effektivt och når många personer på kort tid. Delta- gande i rekryteringsmässor och samarbete med Linnéuniversitetet är värdefullt. Dessa mö- ten med möjliga framtida medarbetare lockar en del studenter att söka sig till vikariepoolen under sin studietid och att senare söka tjänst i Kalmar kommun när de är färdigutbildade.
Med anledning av Corona har det enbart varit en rekryteringsmässa, där Kalmar kommun har deltagit.
Under 2020 slutade 96 personer sin anställning. Av dessa är det 65 på egen begäran och 30 personer slutade på grund av pension. Av dem som slutade sin anställning under 2020 kom 31 % från förskoleverksamheten. Det är i en lägre nivå än föregående år då andelen var 43 %.
Jämfört med 2019 är det 19 färre som har slutat sin anställning i förvaltningen.
Den ökade rörligheten ger medarbetare inom verksamheten möjlighet att byta enhet i större omfattning än tidigare. Med nuvarande personalsystem är det inte mätbart att följa den
interna rörligheten, d.v.s. om en medarbetare flyttar mellan enheter så är det inte sökbart i systemet.
Rehabilitering
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med arbetsmiljö, förebyggande insatser och rehabilite- ringsarbete för att medarbetarna ska kunna ha god hälsa och för att underlätta återgång i ar- bete efter en långtidssjukskrivning. En stor del av medarbetarnas sjukfrånvaro är svår att på- verka utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I en del rehabiliteringsärenden är återgång i ordina- rie arbete dock inte möjlig. Insatser görs då för att finna lösningar med andra arbetsuppgifter inom kommunen. Dessvärre är det svårigheter att matcha arbetsförmåga och kompetens med övriga lediga arbeten i Kalmar kommun, då dessa arbeten i regel ställer krav på särskild kompetens.
Under året har förvaltningen arbetat med de rutiner som Kalmar kommun har vid upprepad korttidsfrånvaro eller vid annat uttalat rehabiliteringsbehov. Cheferna har fått stöd i såväl dokumentation av rehabiliteringsärenden i systemstödet som i arbetet med att hitta lös- ningar för medarbetare med långtidssjukskrivningar som behöver återgång i tjänst till annat arbete.
Löner och övertid
Utfall av lönerevision har följt de ramar som centrala avtal har angett och de riktlinjer som kommunstyrelsens arbetsutskott lokalt angivit, vilket medfört särskilda satsningar på lärare, förskollärare och fritidspedagoger.
Efter genomförd lönerevision var medianlönen för 2020 följande:
Grundskollärare 36 700 kr Förskollärare 31 700 kr Fritidspedagoger 31 400 kr Barnskötare 25 885 kr
2020 har övertid och fyllnadstid motsvarat 8,3 årsarbetare totalt. Det totala antalet timmar för övertid och fyllnadstid har minskat från 11,9 årsarbetare 2019.
Personaltäthet
Siffrorna är hämtade från SCB och Skolverket. Personaltätheten mäts den 15/10 varje år och avser hela Kalmar kommun. Siffrorna för 2019 är inte utgivna offentligt ännu, så redovis- ningen är beräknad med hjälp av de underlag som skickats in. Det finns ännu inget snitt för riket 2020, därför används 2019.
Personaltätheten i de kommunala förskolorna inklusive Södermöre kommundelsnämnd lig- ger på samma nivå som föregående år, och ligger något över genomsnittet för riket 2019.
2016-2018 förbättrades personaltätheten jämfört 2015 (5,4). Dessa förbättringar skedde till viss del med hjälp av ökade statsbidrag, men även genom att inte hålla budget, d.v.s. det skedde med hjälp av pengar som inte fanns i utbildningsförvaltningens budget för förskole- verksamheten. Att 2019 och 2020 visar på en försämring går i linje med de åtgärder som för- skolorna behövt vidta för att återställa till en budget i balans.
Inom den pedagogiska omsorgen har personaltätheten varit rörligare under perioden. Barn- antalet har under perioden minskat kraftigt. Eftersom verksamheten är liten innebär föränd- ringar i barnantal hos några få dagbarnvårdare relativt stort genomslag på den genomsnitt- liga personaltätheten. 2019 och 2020 omfattade verksamheten 6 barn hos en dagbarnvårdare.
I förskoleklass är personaltätheten förbättrad mot 2019 beroende på något fler tjänster än 2019. I grundskolan är personaltätheten densamma som 2019 . Jämfört med riket så ligger vi bra till och har gjort så under hela den redovisade perioden.
I måttet för särskolans personaltäthet ingår endast pedagogisk personal. Övriga yrkeskatego- rier, t.ex. pedagogisk assistent, ingår inte.
Fritidshemmens personaltäthet har varierat lite mellan åren under perioden, men trenden jämfört 2018 för de kommunala fritidshemmen verkar vara att det blir färre barn per an- ställd. Måttet visar hur många barn varje anställd person har hand om, oavsett vilken tjänst- göringsgrad man har. Personaltäthet är fortfarande sämre än genomsnittet för riket. Variat- ioner mellan åren kan delvis bero på att tjänstefördelningarna förändras mellan verksamhet- erna (förskoleklass-skola-fritidshem) men också beroende på att kanske inte alla är fördelade exakt som de jobbar i verkligheten.
Platskostnader och personaltäthet per enhet
I följande tabell visas respektive enhets platskostnad och personaltäthet per verksamhet. I platskostnaden ingår direkta verksamhetskostnader samt administration. Kostnaden för ad- ministrationen är viktad utifrån hur mycket administration som krävs för respektive verk- samhet. Den genomsnittliga platskostnaden för 2020 är omräknad att inkludera kostnad för administrationen. Undantaget är Språkverkstad, OB-omsorg, Ateljén, öppna förskolan, peda- gogisk omsorg, sjukhusskola och modersmål.
I personaltätheten är studie- och yrkesvägledare, bibliotekarie samt socialpedagog ej med- räknade. Notera att genomsnittet är beräknat på de angivna enheterna och ska inte jämföras med personalmått i övrigt i årsrapporten, där även Södermöre kommundels skolor och för- skolor ingår. Underlaget till tabellen är hämtad från SCBs statistik per den 15 oktober 2020.
Avgränsat är också Särskolan, Esplanadskolan, Skolmottagningsenheten samt Annan Peda- gogisk Verksamhet. De tre först nämnda skolenheter har både hög platskostnad och en hög personaltäthet i och med de speciella verksamheter som bedrivs. För Annan Pedagogisk Verksamhet är det inte möjligt att ta fram kompletta nyckeltal för enheten.
2020 uppdaterades kostnadsfördelningen mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem för den personal som arbetar inom minst två av dessa verksamheter. 40 procent av kostna- den fördelades till fritidshemmet för näst intill samtliga grundskolenheter. Detta återspeglas i tabellen ovan. Vad gäller förskoleklass så påverkar antal förskoleklasser som faktiskt startar gentemot hur man planerade i budget, då denna verksamhet är relativt liten i sin omfattning.
Detta är fallet på minst en enhet 2020.
Ännu en faktor som påverkar just förskoleklassen i tabellen ovan är det faktum att för Djur- ängskolan skiljer det 10 elever (färre) mellan vad som är inrapporterat till SCB per den 15 ok- tober 2020, jämfört med den totala elevmätningen för för hela perioden. Detta påverkar så klart både platskostnad och personaltäthet också på totalen.
Kvalitet, styrning och kontroll
Utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete består av många olika delar som tillsam- mans ska bidra till att verksamheten bedrivs på bästa möjliga sätt. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015
Utbildningsnämnden och dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISO- standarder - verksamhetsledningssystem, ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO 14001 (miljö- ledning). Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att nå uppsatta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda intern- revisioner genomförs en årlig kommunövergripande (extern) revision av det certifieringsbo- lag kommunen har avtal med.
Intern kontroll
Kalmar kommun, däribland utbildningsnämnden, har ett verksamhetsledningssystem där rutiner och processer anges och där interna kontroller finns inbyggda. Syftet med intern kon- troll är att säkerställa att rutiner följs, att minska risken för fel samt att uppnå ökad effektivi- tet. Varje nämnd upprättar inför kommande räkenskapsår en Riskanalys och intern kontroll- plan baserat på kommungemensamma riktlinjer men anpassat efter respektive nämnd. Pla- nen täcker såväl ledning-, huvud som stödprocesser och följs upp dels under och dels efter avslutat räkenskapsår, granskningen sammanställs i rapporten Uppföljning Intern kontroll.
De risker som identifierats och som bedömts kräva uppföljning (dvs. har riskvärde nio eller högre och/eller konsekvens fyra) har tilldelats ett eller flera kontrollmoment. Vid uppfölj- ningen av dessa kontrollmoment 2020 har en del avvikelser noterats, överlag bedöms dock den interna kontrollen hos utbildningsnämnden god. Uppföljningen finns som bilaga till års- rapport 2020. Avvikelserna återkopplas till berörda för att komma tillrätta med dessa.
Systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollagen
I Skollagen (2010:800) har begreppet systematiskt kvalitetsarbete införts. Det innebär att ut- bildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt doku- menteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i dokumentet
”Systematiskt kvalitetsarbete” i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen i det sys- tematiska kvalitetsarbetet mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till re- spektive rektor/chef.
Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolors rektorer samt resursdialoger med samt- liga enheters rektorer/chefer.
Under perioden november-december 2020 genomfördes verksamhetsdialogerna. Vid verk- samhetsdialogen deltog förvaltningschef, verksamhetschef, tjänstepersoner och respektive rektor/chef.
Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik
För att verksamheterna ska kunna redovisas tillfredsställande påtalas ofta vikten av att kvali- tetssäkra kvantitativa mått, jämförelsetal, liksom kvalitativa uppgifter. För att ta fram jämfö- relsetal används främst nationella system såsom Skolverkets databaser och KOLADA, men även våra interna system så som Hypergene, ekonomisystemet, Procapita och personalsyste- met. Utöver detta skickas årligen enkäter ut som besvaras av elever och deras vårdnadsha- vare. Under 2020 har statistikmyndigheten SCB ändrat sin sekretesspolicy, vilket har medfört att Skolverket inte publicerat någon betygsstatistik på kommunnivå eller skolnivå för året 2020.
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program
I Skollagen (2010: 800), gällande från 1 juli 2011, är kravet borttaget om att en kommunal skolplan ska upprättas. Utbildningsnämnden har beslutat om en utbildningspolitisk vision för perioden 2020-2023. Årligen upprättas ett utbildningspolitiskt program. Två dokument som pekar ut politikens vilje- och ambitionsinriktning rörande förskola, grundskola, grund- särskola förskoleklass och fritidshem.
För 2020 gjordes följande satsningar i det utbildningspolitiska programmet: utvecklingstjäns- ter, fler specialpedagoger i förskolan, samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i peda- gogik, vikariepool i förskolan samt ökade förutsättningar för måluppfyllelse av Läsa-skriva- räkna-garantin.
Ekonomistyrning
En fungerande ekonomistyrning förutsätter en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppfölj- ning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att rapportera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt kan göra förändringar i verksamheten.
Löpande rapporteringar avseende ekonomisk prognos har gjorts till nämnden i maj (tertial 1) och september (tertial 2, september avsåg prognos med delårsuppföljning). Samt månadsrap- porter vid nämndssammanträden mars, augusti och november.
Måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplanerna
I följande kapitel redovisas hur väl förskolor och skolor har nått upp till de mål som finns uppsatta i läroplanerna. Sammanställningen är baserad på de verksamhetsuppföljningar som har lämnats från respektive förskola/skola och utifrån det arbete som bedrivs centralt på förvaltningen.
Arbetet med normer och värden
Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare
Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare ger stöd, inspiration och vägledning till jämställd- hets- och mångfaldsarbetet i förskola och skola. Målsättningen är hög medvetenhet i frå- gorna för att på så sätt forma arbetssätt som främjar jämställdhet.
Indikatorer som används för att mäta målen är: Skillnaden mellan flickor och pojkars genom- snittliga meritvärde åk 9. Andel elever som upplever att killar och tjejer får samma förutsätt- ningar på fritidshemmet. Andel vårdnadshavare som upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan.
Några exempel på insatser utifrån identifierade utvecklingsområden är;
Kompetensutveckling genom Fredrik Zimmermans bok - Vad lärare och andra vuxna behö- ver veta för att pojkar ska lyckas i skolan. Boken bidrar till att öka kunskap och medvetenhet om normkritik och jämställdhet för att nå likvärdighet för elever, synliggöra hur undervis- ningen kan utvecklas mot att bli mer jämställd, utveckla jämställd miljö. Kompetensutveckl- ing genom grundutbildning inom normkritik med fokus på jämställdhet. Utvecklingslärare kompetensutvecklas i jämställdhet. Fortbildningsinsatser för enhetsutvecklare. Stöd och väg- ledning erbjuds till de enheter som visar intresse för att ansöka om utmärkelse Jämställd för- skola/skola.
Central organisation med fem nätverksutvecklare ger ökad möjlighet att uppfylla kommu- nens mål, jämställdhetssäkrad verksamhet.
Utmärkelsen Jämställd förskola har delats ut till förskolorna Lindeberga/Sjöängen och Hagby/Halltorp. Utifrån vägledningen Jämställd förskola kartläggs och analyseras enhetens jämställdhetsarbete. Rektor ansöker om Jämställd förskola och granskning sker av genuspe- dagog. Utmärkelsen överlämnas av nämndens ordförande och förvaltningschef. Utmärkel- sen gäller i 3 år och därefter sker ny granskning.
Arbete inom mångfaldsområdet innebär synliggörande av olikheter och ifrågasättande av begränsande strukturer och normer. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda indi- vider att passa in i mallen. Verksamhetens centrala nätverksutvecklare är hbtq certifierade genom RFSL. Under året har samtliga chefer erbjudits utbildning inom hbtq.
Enkäter
Den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare genomförs årligen un- der vårterminen (vecka tre till och med vecka nio). Enkäten harmonierar med Statens Skolin- spektions “Skolenkät” varför det är möjligt att genomföra jämförelser med riket.
Fortfarande ligger Kalmar bra till då både elever och vårdnadshavare i huvudsak är nöjda med den verksamhet som bedrivs på Kalmar kommuns skolor och förskolor. Både vad gäller trygghet, studiesituation och trivsel.
Det förbättringsområde som tydligast utkristalliserar sig är samma som förra året: studieron, även om förbättring skett.
Förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behand- ling
I varje verksamhet ska ett ständigt pågående arbete bedrivas för att förebygga att barn och elever utsätts för kränkande behandling samt att främja likabehandling. Skolverket rekom- menderar att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Den systematiska
processen dokumenteras med stöd av en kommungemensam mall - Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
För att få en helhetsbild av anmälningar om kränkningar på förskolor och skolor, så görs sammanställning på förvaltningskontoret. Sammanställningen visar antal och vilken typ av kränkningar/trakasserier som förekommit. Samtliga förskolor/skolor använder nu det digi- tala systemet (Draftit/KB Process) vid rapportering, utredning och åtgärder av ärenden rö- rande kränkningar. Detta har medfört att hanteringen har underlättats. Det vi ser är också att antal inkomna ärenden ökat markant sedan den digitala rapporteringen infördes. Detta tyder på att tidigare har inte alla ärenden rapporterats. Tidigt under 2020 genomfördes, under led- ning av skolkuratorer, tre stycken workshops riktade till rektorer, biträdande rektorer och skolkuratorer. Syftet var att ytterligare förstärka kunskaperna så att korrekt rapportering och hantering sker vid kränkningsärenden.
Arbete med kunskaper, utveckling och lärande
I den utbildningspolitiska visionen har arbetet med kunskaper, utveckling och lärande satts i fokus.
Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända fram- gångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oav- sett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i för- skolan, skolan och på fritidshemmen. Visionens strategiska mål för Kalmar kommun är att vi ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommu- nerna i SKR:s öppna jämförelse.
Utvecklingslärare
Från och med augusti är 30 utvecklingslärare/pedagogiska handledare anställda (10-, 20- el- ler 40%-ig del av tjänst) med inriktning mot förskola, grundskola, förskoleklass och fritids- hem.
Två nytillträdda utvecklingslärare deltog i kompetensutveckling under höstterminen 2020, som en förberedelse inför kommande uppdrag.
Under 2020 har sammanlagt 25, antingen nya ansökningar om uppdrag för utvecklingslärare skickats in, eller från 2019 pågående uppdrag förlängts. Fördelningen mellan verksamhet- erna blev sju uppdrag riktade till förskolan, fem till förskoleklass, ett till fritidshem och 12 till
grundskolan. Uppdragens karaktär har varit jämnt fördelade mellan pedagogisk handled- ning och ämnesutveckling.
Utbildningsinsatser som under året har letts av utvecklingslärare:
- Pedagogisk dokumentationskurs för förskollärare och barnskötare - Läslyftet i förskolan
- Modersmålsstöd i förskolan
- KARTA - Utveckling av arbetssätt och metoder
- Tillgänglig lärmiljö i förskolan genom tydliggörande pedagogik - Fördjupning av Lpfö 18
- Språkutvecklande arbetssätt för fritidshem - Följa och främja lärande i förskoleklass - Språksprånget
- Handledare i Specialpedagogik för lärande - Grundkurs och fördjupningskurs i Läslyft
- Grundkurs och fördjupningskurs i Matematiklyft - Pedagogiskt ledarskap för förskollärare
- Utbildningspaket - förändringar i Lpfö18 - Singapore Math
- Språkutvecklande arbetssätt – Gibbons - Läslyft för modersmålslärare
Ämnesgrupper
Ämnesgrupperna och de pedagogiska utvecklingsgrupperna har under 2020 fortsatt att ar- beta fram konkreta förslag till åtgärder för att öka barns och elevers lärande och utveckling.
Tre möten per termin har genomförts. Ambitionen är även fortsättningsvis att gruppernas arbete ska utmynna i goda undervisningsmetoder, en samsyn kring bedömning av elevarbe- ten och att detta sammantaget ska leda till en större likvärdighet i undervisningen, i samtliga verksamheter. Gruppledare för NO- och SO-ämnesgrupperna har, i samverkan med strateg för social hållbarhet på Kommunledningskontoret, granskat läromedel ur ett HBTQ-perspek- tiv. Ämnesgrupperna har även redovisat på vilka sätt undervisning kring lärande för hållbar utveckling bedrivs i grundskolan.
Samverkan med Linnéuniversitetet
Professorn genomförde djupintervjuer, där representanter för lärarförbunden och skolledar- förbund deltog, under slutet av 2019 och början av 2020. Under 2020 genomfördes uppföl- jande intervjuer då fördjupande frågor ställdes, utifrån sammanställningen av resultatet från första intervjutillfällena. Det insamlade material sammanställdes och mynnade ut i ett manu- skript till en bok som, i slutet av 2020, skickades till ett förlag för en första granskning.
Materialet kommer även ligga till grund för en eller flera vetenskapliga artiklar, tänkta att publiceras nationellt och internationellt. Samverkansprojektet kommer även att ingå som en del av det riksomfattande ULF-projektet.
Vidare besökte professorn vårterminens första utvecklingslärarmöte för att informera om forskningsprojektet. På grund av rådande omständigheter och restriktioner har inte några fler informationstillfällen genomförts under resten av året.
Barn och elevers språkutveckling
Tillgång till ett rikt språk och en väl fungerande läs- och skrivförmåga är en rättvise- och de- mokratifråga då dessa är förutsättningar för det livslånga lärandet. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Barn och elever behöver få stöd genom hela förskole- och skolsystemet för att bli aktiva, ef- tertänksamma och kritiska läsare. I samtliga verksamheter ska barn och elever ges förutsätt- ningar att utveckla språket. För barn och elever med annat modersmål är det av stor vikt att både det svenska språket och modersmålet ges förutsättningar att utvecklas parallellt.
Förskola
Modersmålsstöd i förskolan var ett treårigt projekt som avslutades i maj 2020. Utvärderingen visade utbildningsinsatsen lämnade många spår i verksamheten och gav verktyg till pedago- gerna att arbeta modersmålsstödjande och språkutvecklande. Den systematiska uppfölj- ningen av projektet visar på stor nöjdhet vad gäller båda delarna av utbildningen.
Projektet "Bättre språkutveckling i förskolan" startade i augusti 2020. De deltagande försko- lorna är: Förskolan Ljusstaden, Förskolan Vimpeltorpet, Förskolan Ögonstenen och Försko- lan Björkenäs. Projektet Bättre språkutveckling i förskolan baseras på Läslyftet och modulen Läsa och berätta där största fokus är högläsning och boksamtal. Syftet är att flickor och poj- kar i ålder 3-5 år ska få ytterligare stimulans i sin språkutveckling men också att pedago- gerna ska få verktyg och kunskap kring en arbetsmodell för boksamtal.
Projektet är redan genomförd på förskolan Ljusstaden och förskolan Vimpeltorpet. En upp- följning på förskolan Ljusstaden och förskolan Vimpeltorpet är gjord och visar på stor nöjd- het över upplägget samt den presenterade arbetsmodellen.
Projektet fortsätter under våren och samma upplägg ska genomföras på förskolorna Ögon- stenen och Björkenäs. Även Annan pedagogisk verksamhet kommer att få besök av projekt- ledarna.
Grundskola och fritidshem
Under 2020 fortsatte satsningen på kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för fritidspedagoger. Insatserna syftar till att höja pedagogernas kompetens och förtrogenhet med arbetssätt och metoder som gynnar såväl barn och elever med annat mo- dersmål som övriga barn och elever.
Under vt 2020 genomförde utbildningsförvaltningen en utvärdering av kursen med de som hittills genomfört för att få en bild av i vilken grad målet med utbildningen har uppnåtts.
Utvärdering visade på en mycket hög grad av nöjdhet med kursinnehållet och även en över- vägande andel som anger att kursen påverkat och utvecklat dem som pedagoger och deras arbete i fritidshemmet.
På grund av rådande pandemi har upplägget för kurserna varit tvunget att ändras under 2020. Föreläsningarna har digitaliserats och pedagogerna har genomfört kompetensutveckl- ingen på sina hemskolor. De planerade fysiska återträffarna har ställts in p g a ökad risk för smittspridning och även dessa har nu digitaliserats. Under vt 2021 kommer kompetensut- vecklingen av fritidspedagoger att slutföras med de sista fritidshemmen.
Central elevhälsa
I augusti sjösattes den digitala ansökan till Central elevhälsas tjänster. Detta för att öka säker- heten gällande känslig information och skapa en bättre överblick. I samband med det skapa- des en ärendefördelningsgrupp bestående av psykolog, MSU pedagog, kurator och chef för central elevhälsa för att säkra upp att uppdragen hamnar rätt och öka möjligheterna för sam- verkan i de ärenden som gynnas av det.
Representanter för den Centrala elevhälsan deltar sedan våren 2020 i antagningen till Espla- nadskolan. Redan sedan tidigare har de deltagit i L-klassens antagningsförfarande.
Nöjdhet hos uppdragsgivarna:
2020 uppgav uppdragsgivarna i enkätundersökningen till 93% att man är nöjd med den cen- trala elevhälsan i sin helhet. Under frågan vilka kompetenser som man önskar förstärkning inom Central elevhälsa uppger man främst handledning, utredning och kompetensutveckl- ing.
Under skolprat filmades flera föreläsningar vilket har fått ett positivt mottagande. Det plane- ras för att göra fler föreläsningar digitala för att använda som komplement till ”vanliga” ut- bildningsinsatser.
Corona: Redan i våras styrdes verksamheten om till att mer och mer jobba digitalt utåt sko- lorna. Det har fungerat över förväntan. Man har kunnat genomföra handledningar och kom- petensutvecklingar. Utredningar av elever har fortsatt ske fysiskt men med vidtagna försik- tighetsåtgärder enligt gällande folkhälsomyndighetens råd.
MSU
MSU pedagogerna fick 7/1 en ny kollega inom syn och hörsel. Tjänsten var obemannad från maj, vilket gjorde att tjänster inom hörsel inte kunde säljas till Borgholm och Mönsterås. Det är dock återupptaget i och med att tjänsten bemannats. Likaså låg TAKK utbildningen nere under hösten för att nu återupptas, fast på distans. Efter att specialpedagogiska lyftet avslu- tades i augusti har mer tid återgått till gruppen vilket givit möjlighet att agera fortare i många fall.
Corona: Redan i våras styrdes verksamheten om till att mer och mer jobba digitalt utåt sko- lorna. Det har fungerat över förväntan. Man har kunnat genomföra handledningar och kom- petensutvecklingar. Utredningar av elever har fortsatt ske fysiskt men med vidtagna försik- tighetsåtgärder enligt gällande råd.
Under 2020 arbetade gruppen med sammanlagt 155 ärenden. Fördelningen av vad som efter- frågas ses nedan:
75 handledning individ 3 handledning grupp
7 Handledning av specialpedagog/er 10 föreläsningar/kompetensutveckling 15 utredningar/kartläggningar
Utredningar/rådgivning/workshops/deltagande på EHT;BHT/digitala lärhjälpmedel/mm Som framgår av ovan är det fortfarande handledning gällande individuella elever som utan tvekan är det mest efterfrågade. Det visar att det finns en stor osäkerhet ute i organisationen gällande hur man arbetar med de elever som har stora svårigheter. Det är därför viktigt att
