5. Resultat och Analys
5.2 Kvaliteten i verksamheten Vad som erbjuds och prioriteras
Hur lärare integrerar vila och rekreation i verksamheten kan påverka elevers lärande i ämnet. Även pedagogers syn på och engagemang i ämnet kan vara av betydelse för kvaliteten i verksamheten och vilka aktiviteter som prioriteras.
5.2.1 Hur vila och rekreation integreras i verksamheten
Här är några exempel på aktiviteter som visar hur de intervjuade pedagogerna arbetar med vila och rekreation som en helhet. Pedagog 1 sa “all form utav kultur tänker vi ingår i det här med rekreation och vila. Måla med vattenfärger och ha lite skön musik på, det är också vila och rekreation”. Medan pedagog 2 formulerade sig enligt följande “för en del barn är det rekreation och vila att få gå på rasten och balansera på en kant, även om de gör det varje dag”. Häggström (2017) skriver att det är viktigt att få prova på olika aktiviteter och uttryckssätt, till exempel genom att använda olika material och metoder får elever en chans att uttrycka sig visuellt. Säljö (2016) skriver att detta sätt att lära, tänka och reflektera kan relateras till “learning by doing” som är ett uttryck skapat av Dewey, en av förgrundsfigurerna till pragmatismen. Ankerstjerne (2015) menar att eleven själv måste få möjlighet att få välja vad som är viktigt för hen. Idag är barn i mycket större grad delaktiga i utformandet av sitt eget liv till skillnad från förr, de skapar sina egna liv och deltar inte bara längre. Barnets eget självbestämmande tar stor plats i fritidshemmen där de fokuserar på delaktighet och har gjort det traditionellt sett länge.
32
Det var en pedagog som uppfattade begreppen som två olika medan resterande pedagoger såg de som en helhet utifrån läroplanen. Även om de uppfattade begreppen som något gemensamt hade de ändå olika aktiviteter inplanerade utifrån de olika. Här nedan finns ett citat från pedagog 2 gällande aktivitet som inriktar sig mot vila
“högläsning vilket vi har som en aktivitet också, då kommer de ju jättemycket de är jättepopulärt att få lyssna på en saga och ofta noga utvald också”. Gibbons (2016) menar att lyssna på högläsning handlar om effektivt lyssnande och om förväntningarna av innehållet. Den som lyssnar tolkar inte enbart med hjälp av ljud utan också
språksystemet och textstrukturen är relevant.
Ett problem kan vara att det är sorl i klassrum och det kan vara stimmigt vilket kan göra det svårare att höra. Ljudmiljön kan ses och tolkas som en påverkande faktor i förhållande till den fysiska miljöns förutsättningar. Enligt vår tolkning av pragmatismen kan det betyda att det finns en växelverkan mellan individ och miljö såväl som mellan fysisk miljö och ljudmiljö, som i sin tur kan påverka individen.
Två pedagoger förklarar hur de arbetar med aktiviteter som inriktar sig mot rekreation. Pedagog 5 förklarar att “rekreation erbjuds då vi går till en lekplats i närområdet men även andra rörelseaktiviteter under veckan”. Pedagog 2 säger att “rekreation är överallt tycker jag för allting är rekreation, det beror på vem du är”. Pedagogerna har förklarat hur de tolkar vila och rekreation som begrepp och hur de ser på dessa begrepp i förhållande till de aktiviteter som har erbjudits på respektive
fritidshem. Det framgår även vilka aktiviteter som har erbjudits i förhållande till de olika begreppen. Hur de har tolkat vila och rekreation är utifrån var individ och enligt Brinkjaer och Höyen (2013) så kan det förklaras som en subjektiv upplevelse.
Aktiviteter planeras utav olika pedagoger och utförs av olika elever och enligt pragmatismen så ska aktiviteter vara nyttiga och praktiska för var individ (Liszka, 2013). Alla människor är unika och upplever till exempel aktiviteter utifrån sin egen personliga uppfattning och känsla.
33
5.2.2 Aktiviteter som är obligatoriska och vilka som borde vara det
enligt pedagogerna
Nedan finns två olika situationer som kan avgöra varför vissa aktiviteter är eller bör vara obligatoriska enligt pedagogerna. Pedagog 2 förklarar hur viktigt det är att som pedagog se varje individs behov av återhämtning. Hen förklarar det genom citatet:
Vila tror jag är viktigt fysiskt om ett barn säger jag måste vila, då känns det mer akut, då är det nu och här inte sen, de få gånger de uttrycker det då är de dessutom sjuka eller så. Eller de har haft någon incident eller så, tyvärr säger ju inte barnen
alltid att de behöver vila, det ligger på oss också att se att här behövs nog lite vila.
Pedagog 3 förklarar obligatoriska aktiviteter enlig följande:
Ibland kan det vara en ny uppgift som ingen har gjort innan eller som om det är något barn som aldrig är med på någonting, då kan det bli tvingande. Just för att känna att de det kanske är någonting som passar den här personen men som inte har varit med innan.
Pedagog 6 berättar att “alla aktiviteter är inte frivilliga, utomhusdag måste alla följa med på. Ofta finns fri lek som alternativ och det är ett populärt väl”.
Ankerstjerne (2015) nämner ett drömscenario på fritidshemmet som skulle innebära att det fanns tillräckligt med personal så att alla kunde sprida ut sig jämnt på skolgården. På det sättet skulle man kunna finnas tillgänglig för alla elever och att de lätt skulle kunna hitta en vuxen vid behov. Vuxna ska planera och erbjuda relevanta aktiviteter, dessa aktiviteter är till för att elever ska få utvecklas och varje individ ska få möjlighet till lärande. Elever ska även få möjlighet att ta del av en gemenskap. Alerby och Bergmark (2015) menar att genom att elever tar del av gemenskap och medverkar i aktiviteter så utvecklar de sin sociala såväl som samarbetsförmåga.
34
Pedagog 1 förklarar om elevers olika behov av återhämtning och säger samtidigt att elever inte själv är medvetna om det behovet enligt följande:
De här eleverna som kanske egentligen bäst hade behövt det, de gick ju inte dit. Men däremot de barnen som är uppe i varv de gör ju inte det, på fritidshemmet blir det svårt för tempot blir bara högre och högre och de eleverna.
Pedagog 4 talar också om behovet av återhämtning för elever men ser även svårigheter i att kunna uppfylla det genom att säga:
Men man kan ju märka ändå att en del barn skulle man ju bara vilja liksom nästan bädda ner för att liksom, här ska du vila en stund. Det hade ju nog hela elevgruppen tjänat på ganska mycket. Men det finns ju vare sig resurser eller lokaler liksom.
Elever med svårigheter kan ha svårt att bearbeta olika saker i sin omgivning som exempelvis olika sinnesintryck eller vissa miljöer. Skolgården eller idrottshallen är exempel på några av dessa miljöer eftersom det är mycket ljud och många olika sorters grupper där. Andra svårigheter kan vara att sätta sig in i olika känslor (Sjölund, Jahn,
Lindgren & Reuterswärd, 2017).
Hur pedagoger tolkar situationer är subjektivt och det de gör kan vara beroende av deras erfarenheter, att de känner igen sig och har upplevt något liknande tidigare. Det kan också vara så att pedagogen har erfarenhet av att just den här eleven eller eleverna brukar reagera eller agera så här i vissa situationer och har då erfarenhet av vad som har fungerat innan. Liszka (2013) förklarar att göra det som är nyttigt och viktigt för var individ är en viktig del inom pragmatismen. Sims et al (2006) menar på att kvalitet i verksamhet kan vara beroende av relationen mellan elev och lärare. Norling och Gunnarsson (1996) skriver att hur kvalitet bedöms måste ses utifrån individen och hur hen känner, kvalitet i verksamheten och vilka aktiviteter som erbjuds kan påverka elevers vilja att delta. Enligt pragmatismen så bör läraren lägga vikt på elevers intressen för att lärande ska kunna ske (Elfström et al, 2014) såväl som för att eleverna ska vilja delta.
35