BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
Vila och rekreation i fritidshemmet
Rest and recreation in the leisure time center
Lina Skoog
Sabina Larsson
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, 180hp
Datum för slutseminarium: 2020-03-24
Examinator: Robert Nilsson Mohammadi
2
Förord
Vi vill börja med att tacka alla som varit delaktiga i studien, ett extra stort tack till de sex pedagoger som ställde upp på våra intervjuer och svarade på våra frågor.
Studien behandlar vila och rekreation i fritidshemmet, hur pedagoger arbetar med vila och rekreation och betydelsen det kan ha för elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om vila och rekreation inom fritidshemmet. Tidigare forskning behandlar utöver delarna vila och rekreation även stress, buller, miljöns betydelse, delaktighet hos elever och kunskapen hos pedagoger som kan påverka arbetet med vila och rekreation. Arbetet har genomförts gemensamt, vi utförde till exempel varannan intervju. Även själva skrivarbetet har vi delat upp till en början för att sedan gå igenom allt
tillsammans. Vi har arbetat med alla delar gemensamt i slutändan och är lika delaktiga och ansvariga för var del av det slutgiltiga arbetet.
3
Sammanfattning
Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation?
Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en
kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt.
Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?
Nyckelord:
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 8 1.1.1 Frågeställningar ... 8 2. Tidigare forskning ... 92.1 Den fysiska miljön och dess förutsättningar... 9
2.2 Lärares betydelse för ett hälsosamt lärande ... 10
2.3 Betydelsen av elevers deltagande i fritidsaktiviteter ... 11
2.4 En subjektiv upplevelse av vilans betydelse i relation till stress hos individer ... 12
2.5 Bullernivå och dess stresspåverkan ... 13
2.6 Kortisolvärdet hos individer i förhållande till stress ... 14
2.7 Sammanfattning och diskussion ... 15
3. Teori och begrepp ... 17
3.1 Pragmatism ... 17 3.1.1 Miljö ... 17 3.1.2 Delaktighet ... 18 3.1.3 Subjekt ... 19 4. Metod ... 21 4.1 Metodval ... 21 4.1.1 Intervju ... 21 4.1.2 Observation ... 22 4.1.3 Frågeformulär ... 22 4.2 Urval ... 23 4.3 Genomförande ... 23 4.4 Forskningsetik ... 25 4.5 Analysmetod ... 26
5. Resultat och Analys ... 28
5.1 Hur uppfattar lärare uppdraget vila och rekreation ... 28
5.1.1 Pedagogernas syn på begreppen vila och rekreation samt deras tankar om hur de tror elever uppfattar begreppen ... 28
5.2 Kvaliteten i verksamheten - Vad som erbjuds och prioriteras ... 31
5
5.2.2 Aktiviteter som är obligatoriska och vilka som borde vara det enligt pedagogerna ... 33
5.3 Hur miljön kan påverka utförandet av aktiviteter inriktade mot vila och rekreation ... 35
5.3.1 Fysisk miljö inomhus och utomhus ... 35
5.3.2 Pedagogernas syn på arbetsmiljön för de själva såväl som för elever ... 36
5.3.3 Ljudmiljöns för och nackdelar, utomhus respektive inomhus ... 38
5.4 Delaktighet ... 39
5.4.1 Elevers delaktighet i aktiviteter och i utformandet av dem ... 39
5.4.2 Personalens delaktighet i aktiviteter ... 43
5.5 Betydelsen av vila och rekreation utifrån olika perspektiv enligt pedagogerna ... 44
5.5.1 Vila och rekreations betydelse för verksamheten, eleverna och pedagogerna ... 44
6. Slutsats och diskussion ... 46
6.1 Övergripande slutsatser och diskussion ... 46
6.2 Metoddiskussion ... 49
6.3 Framtida forskning ... 50
Referenslista ... 51
Bilaga 1 ... 59
6
1. Inledning
Är barn mer stressade inom barnomsorg än hemma och kan aktiviteter inom vila och rekreation ha någon påverkan på det? En studie som behandlar stress hos barn förklarar att krav på interaktion kan vara en bidragande faktor (Watamura, Sebanc & Gunnar, 2002). Barngrupperna är idag större inom fritidshemsverksamheten och då ökar även bullernivån bland annat genom röster och ljud som var människa tillför. Detta kan bidra till en ohälsosam ljudmiljö som kan öka stressnivån hos elever såväl som personal (Sjödin, 2012). Att känna välbefinnande är något som kan bidra till en god hälsa och hur man förhåller sig till olika aktiviteter är subjektivt (Jacobsson, 2011). Välbefinnande kan uppnås genom fysiska aktiviteter såsom vila och rekreation (Warehime, Snyder, Schaffer, Bice & Adkins-Bollwit, 2019).
Vila och rekreation står skrivet i och är en del i den svenska läroplanen. Hur lärare uppfattar och integrerar dessa begrepp i verksamheten är av betydelse för vår studie. Det finns ingen tidigare forskning som behandlar exakt det området vårt arbete handlar om vad vi har kunnat hitta. Tidigare forskning inom vårt arbete behandlar istället ämnen runt omkring området som vi undersökt samt olika faktorer som kan ha betydelse för förståelsen av vårt område. Några frågor vi ställer oss och vill undersöka vidare är vad betyder egentligen begreppen vila och rekreation och ska man se dem som en helhet eller har begreppen olika innebörd?
Enligt nationalencyklopedin (2020) så förklaras vila genom att en individ har låg aktivitet. Vila kan även definieras som återhämtning efter man ansträngt sig eller som en omväxling mellan olika aktivitetsnivåer, vila ska vara behagligt som känsla
(Söderström, 2009). Vila kan vara att sova men även att utföra andra lugna aktiviteter i vaket tillstånd.
Rekreation kan förklaras som återhämtande av krafter genom olika aktiviteter. Återhämtningsförmåga är att efter nedbrytning eller uppdelning i delar, orsakad av belastning, återgå till ursprunglig form (Nationalencyklopedin, 2020). Vad som ger en individ återhämtning är individuellt och kan vara både i form av fysiska aktiviteter såväl
7
som lugna och avslappnande aktiviteter.
I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Det står även skrivet att: “I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande” (Skolverket, 2018, s.22). Vad har det då för påverkan på barn, om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? “Enligt Barnombudsmannen så har barn utan vila inte tillräckligt med energi, motivation, samt fysisk och psykisk förmåga att delta och lära sig på ett meningsfullt sätt” (2013, s.6). En undersökning visar på att alla inte heller kan vila, utan kan behöva lära sig hur man gör (Asp, 2002).
Vår studie har utgått ifrån två centrala begrepp, vila och rekreation. Vi har undersökt hur de begreppen kan tolkas utifrån läroplanen och hur de kan integreras i
fritidshemsverksamheten genom olika aktiviteter, det har vi gjort genom att bland annat intervjua fyra pedagoger. För att kunna analysera de svar vi fick in genom intervjuer, frågeformulär och observationer har vi använt oss av begreppen miljö, delaktighet och subjekt med grund i pragmatismen. Genom att använda oss av observation tillsammans med intervju och frågeformulär så kunde vi lättare se samband i den insamlade empirin. Sambanden var i förhållande till miljön och vad den kan ha för betydelse i arbetet med vila och rekreation. Säljö (2016) menar att skolmiljön ska inspirera till nyfikenhet och aktivitet hos elever men även bygga upp en förståelse för miljön som finns omkring dem. “Det är viktigt att det finns naturligt avgränsade platser i fritidshemmet där
eleverna kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg” (Skolverket, 2014 s.18). Fritidshemmets fysiska miljö signalerar till barnen om detta är en plats hen är välkommen i. Signaler kan vara till exempel om materialet är i barnens höjd eller i den vuxnes. Miljön skapar lust till lärande, lek och inspiration enligt Hippinen Ahlgren (2017). Även skolverket poängterar vikten av stimulerande lärmiljöer och dess påverkan på elevers sociala utveckling.
Barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer med möjligheter till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, har större möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer (Skolverket, 2014, s.13).
8
Vårt examensarbete tar sin utgångspunkt i hur barn får återhämtning via aktiviteter på fritidshem och hur den återhämtningen är planerad och synlig i verksamheten. Att undersöka hur begreppen vila och rekreation tolkas och integreras i
fritidshemsverksamheten av pedagoger är intressant utifrån perspektivet, hur lärare tolkar läroplanen och vad det kan ha för betydelse för bland annat måluppfyllelsen och för elevers utveckling. Hur lärare tolkar och integrerar läroplanen är enligt oss relevant utifrån en yrkes såväl som forskningsrelevans eftersom det kan göra skillnad på vilken utbildning elever får ta del av trots en läroplan och samma mål att arbeta efter.
1.1 Syfte
Det övergripande syftet är att studera hur fritidshemslärare arbetar med vila och rekreation i verksamheten.
1.1.1 Frågeställningar
Hur uppfattar lärare uppdraget vila och rekreation? Hur integrerar lärare vila och rekreation i fritidshemmet?
Hur är den fysiska miljöns förutsättningar i förhållande till att vila och rekreation? Vad har vila och rekreation för betydelse för verksamheten, personalen och eleverna ur de intervjuade lärarnas perspektiv?
9
2. Tidigare forskning
Nedan presenteras forskning inom vårt undersökningsområde. Forskningsartiklarna presenteras i olika teman som behandlar de områden vi valt att undersöka. Forskning om förskolan som beskrivs nedan är tänkt att relateras till fritidshemmet eftersom båda fokuserar på informellt lärande och omsorg i sin verksamhet. Som sista del diskuteras tidigare forskning i förhållande till vår studie.
2.1 Den fysiska miljön och dess förutsättningar
Ottosson och Grahn (2005) har undersökt naturens roll för återhämtning och rekreation i förhållande till stress hos individer. Syftet med studien var att undersöka vad utomhus och naturmiljö gör för individen i jämförelse med om de hade varit inomhus och gjort samma aktiviteter. Resultatet från studien visade på att utomhus och naturmiljö spelar roll för möjligheten till koncentration och kan påverka utförandet av olika vardagliga aktiviteter, det vill säga drivkraften för individen till att utföra aktiviteterna eller inte.
Romar, Enqvist, Kulmala, Kallio och Tammelins (2018) studie syftade till att jämföra fysiska aktiviteter i utomhusinlärning i förhållande till stillasittande skoldagar inomhus. Utomhusinlärningen var i form av planerade och målmedvetna
inlärningsaktiviteter som utfördes utomhus. Det huvudsakliga resultatet från studien visade på att flytta från den traditionella klassrumsundervisningen till en utomhusmiljö var positivt för eleverna ur olika aspekter. Det minskade stillasittandet för eleverna och de fick mer möjlighet för fysisk aktivitet samt intaget av dagsljus ökade. Studien visade på att utomhusinlärning kan vara ett komplement till den traditionella
10
Syftet med Boström, Hörnell och Fryklands (2015) studie var inriktad på att ta reda på hur fritidshemslärare på svenska fritidshem uppfattar lärandemiljöer utifrån dess lokaler. Resultaten visade på att det fanns delade meningar och att resultaten dessutom kunde vara motsägelsefulla när det gällde inlärningsmöjligheter. Den fysiska miljön som behandlades i studien kännetecknades av små rum som i vissa fall inte var lämpade för verksamheten, även storleken på elevgruppen kunde vara av betydelse samt om man delade lokaler med skolan. Det visade sig att de fysiska inlärningsmöjligheterna
försvårades i samband med lokaler som delades med skolan. Studien visade dock på att relationsskapande och jämlikhet elever emellan inte alltid påverkas trots lokalernas begränsningar. Sammanfattningsvis visade resultatet på att verksamhetens fysiska inlärningsmiljöer var i behov av stor förbättring.
2.2 Lärares betydelse för ett hälsosamt lärande
Shelley, O´Hara och Greggs (2010) studie beskriver hur HAES (Health at Every Size) läroplansenhet designades och implementerades på en skola i Australien. Effekten av projektet gjort på elever och lärare utvärderades. Resultaten visade att det fanns en betydande och positiv inverkan på lärarnas kunskap, övertygelser och
undervisningsförmåga. HAES gjorde så att lärare kunde designa och implementera en läroplansenhet som överensstämmer med den holistiska, sociala modellen för hälsa och kursplaner, och har visat sig ha en positiv inverkan på elevernas lärande och
undervisningspraxis.
Hundal, Levin och Keselmans (2014) artikel behandlar hur lärare argumenterar för deras åsikter om hur undervisningen i fritidshem ska utforma en hälsosam läroplan i samverkan med forskare. Fyra lärare från utvalda skolor skapade tillsammans med forskare en förening där elever skulle få möjlighet att skapa förståelse för miljöns påverkan på hälsa. Analysen visade att lärarnas deltagande och syn på miljöns hälsofaktorer var relevant för eleverna samt inspirerade till vetenskap.
11
Warehime et al (2019) har studerat hur lärare använder sig av fysisk aktivitet i klassrummen för att förbättra elevers studieresultat. Genom att elever deltar i fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och kroniska sjukdomar samt psykologiskt
välbefinnande kan öka. Resultaten från denna studie visade att lärare som använder sig av fysisk aktivitet i klassrummen gör det oavsett hinder som kan uppstå eftersom de förstår fördelarna med det. Däremot kan användningen begränsas när lärarna inte känner stöttning av kollegor, har för stora klasser eller begränsat utrymme.
2.3 Betydelsen av elevers deltagande i fritidsaktiviteter
Dunst, Hamby och Snyder (2009) har undersökt via föräldrar om deltagande för deras barn från nyfödda till sex års ålder. Aktiviteterna var inriktade mot fritids och
rekreationsaktiviteter utformade för små barn. Studien visade på ett ökat deltagande i takt med stigande ålder. De aktiviteter där deltagandet ökade mest var aktiviteter inriktade mot säsongssporter och naturaktiviteter. Där det fanns minst deltagande var i organiserade gruppaktiviteter. Där ökningen av deltagande var som störst var i
aktiviteter inriktade mot passivt deltagande. Resultaten visade på att barn deltar i såväl fritids som rekreationsaktiviteter.
King, Pretenchik, Law och Hurley (2009) har undersökt hur elever finner formell och informell rekreation inom verksamheten som tillfredsställande. Med formella aktiviteter menar undersökningen organiserade och strukturerade aktiviteter med bestämda regler och en bestämd ledare. Informella aktiviteter är mer spontana enligt undersökningen, ingen planering och ofta är det barnens egna initiativ som är till grund för uppstart. Det visade sig att barn uppskattade formella aktiviteter mer än informella, men de valde att delta i större grad i informella aktiviteter än de i formella. Genom att medverka i aktiviteter fick eleverna en känsla av välbefinnande. Studien visade även att det var viktigt för barn att känna att de fick stöd i upplevelser som bland annat kunde öka deras känsla av självvärde och samhörighet samt deras relationsskapande.
12
Warne (2012) fokuserade på skolan som stödjande miljö för att involvera elever och för att finna metoder för att studera de positiva aspekterna av hälsa i sin studie. Det gjordes intervjuer med elever där photovoice användes för att dokumentera elevernas dialog med varandra. Photovoice är en kvalitativ metod som människor använder för att få inflytande och stärka sin delaktighet i de frågor som berör dem. Som Warne (2013) har visat så användes studien för att ta reda på elevernas syn på vad som var viktigt för hälsa och lärande, det visade sig även att photovoice fungerade som en ökad delaktighet i frågor gällande hälsa och lärande. När eleverna fick stöd från kamrater och lärare blev de mer delaktiga i klassrummet samt det ökade deras hälsa.
King G, Law, King S, Rosenbaum, Kertoy och Young (2003) har undersökt elevers deltagande i egenvalda fritidsaktiviteter med rekreation i fokus. En konceptuell modell var framtagen som ett förväntat och användbart verktyg och tros påverka elevers medverkan i rekreation och fritidsaktiviteter. En konceptuell modell för deltagande används för att vägleda forskningsinsatser och kan hjälpa forskare att avgöra vilka frågor och vilka faktorer de ska undersöka. Avgörandet om huruvida elever ville medverka i fysiska aktiviteter eller inte hade att göra med om de kände glädje inför det, men även om de kände att de hade kunskaper om aktiviteten.
2.4 En subjektiv upplevelse av vilans betydelse i
relation till stress hos individer
Två studier har på olika sätt behandlat det fenomenologiska perspektivet i förhållande till barn på förskolan, den ena med fokus på barns upplevelser av stress (Asp, 2002) och den andra med betydelsen av möjlighet till vila (Brobeck, Marklund, Haraldsson & Berntsson, 2007). Det fenomenologiska perspektivet är inriktat på subjektet och vad det direkt känner och upplever (Brinkkjaer & Höyen, 2013).
Brobeck et al (2007) har undersökt hur barn inom barnomsorg upplever stress och vad som kan bidra till det. Några viktiga delar var, rädslan för att vara sen, att inte ha tillräckligt med tid, fysiska och psykiska konsekvenser samt att uppleva andras stress.
13
Asps (2002) undersökning syftade till att ta reda på vad meningen med vila är? Hur lär sig individer att vila? Och förutsättningar för att lära människor att vila. Resultatet av studien visade på ett samband mellan vila och oro. Vila kan ge upphov till harmoni, känsla, handling och motivation. Men att inte kunna vila eller inte ha möjlighet till att vila kan ha tre olika orsaker enligt undersökningen, att du är motiverad men inte kan slappna av, att du inte kan känna dig motiverad till att vila eller att du är motiverad men du kan inte känna efter.
En slutsats av dessa två artiklar med subjektet i fokus visar på att vad du blir stressad av och vilka förutsättningar du har för att kunna vila är subjektivt. Fenomenet måste förstås utifrån var individ och dess förutsättningar. En del individer kan behöva verktyg och hjälp för att kunna vila.
2.5 Bullernivå och dess stresspåverkan
Buller i klassrumsmiljön kan bli en stresspåverkan för barn och pedagoger (Sjödin, 2012, Wålinder, Gunnarsson, Runeson & Smedje, 2007). Buller är till stor del oönskat ljud som kan skada hörseln. Buller kan uppstå ifrån material som vibrerar såsom till exempel en fläkt, det kan bli speciellt högt i en miljö utan ljudabsorberande möjligheter (Nationalencyklopedin, 2020).
Sjödins (2012) studie från Umeå behandlade buller utifrån tre olika inriktningar, bullrets påverkan på hörsel och på stressrelaterad ohälsa, åtgärder för att förbättra ljudmiljön och resultaten av dessa åtgärder. Studien visade på att det fanns inga stora skillnader på bullernivån mellan olika förskolor men däremot fanns det skillnader mellan individer. Det som skapade mest buller var pedagogerna och barnen själva, genom deras röster och ljud. Åtgärder som påverkar akustiken visade på bättre resultat för hälsan än organisatoriska åtgärder.
14
Symptomen på stress från en svensk studie var i form av bland annat trötthet och huvudvärk som visades genom förhöjt kortisolvärde. Resultat av studien visade på att svenska klassrum kan ha en negativ hälsoaffekt för barn på grund av bullret (Wålinder et al, 2007).
2.6 Kortisolvärdet hos individer i förhållande till stress
Kortisolvärdet hos individer i förhållande till stress visar på en ökning av kortisolvärdet inom barnomsorgsverksamhet hos både barn och pedagoger (Sims et al 2006, Sjödin, 2012 Watamura et al, 2002). Kortisol kan benämnas som ett stresshormon, detta ämne utsöndras via binjurebarken när du upplever stress (Nationalencyklopedin, 2020).
Sjödin (2012) har undersökt kortisolvärdet i förhållande till stress hos pedagoger. Studien undersökte kortisolvärdet i förhållande till buller i skolmiljön. Kortisolvärdet ökade i förhållande till mer och högre buller. Kortisolvärdet hos pedagogerna var högt och risk för ohälsa som bland annat utbrändhet kan öka då och därför poängterar studien att för hög bullernivå är en riskfaktor som behöver förbättras.
Watamura et al (2002) undersökte kortisolpåverkan i förhållande till stress hos barn. Mätningarna gjordes på barn inom barnomsorg och jämfördes med mätningar på barn som var hemma. En slutsats som studien visade på var att interaktion i stor grupp kan vara en bidragande faktor för stress hos barn, då kortisolnivån ökade under dagen hos fler av de barn som gick på barnomsorg än de som inte gjorde det.
Sims et al (2006) gjorde en undersökning i Australien där de mätte kortisolvärdet i förhållande till kvaliteten på barnomsorgen och deras aktiviteter. Kortisolnivån visade på en minskning under dagen hos de som gick i ett högkvalitativt program och en ökning hos de som gick i ett lågkvalitativt program. Två faktorer som bedömde kvaliteten i verksamheten var respekten för barnen och planering och utvärdering av verksamheten. Positiva relationer mellan barn och pedagoger är det som menas med respekt för barnen.
15
2.7 Sammanfattning och diskussion
Sammanfattningsvis visar såväl nationell som internationell forskning på att elever kan vara stressade och att det kan bero på flera olika orsaker. Bland annat storleken på barngruppen som barn befinner sig i kan påverka (Watamura et al, 2002), kvaliteten på verksamheten i form av bland annat relationen mellan elever och pedagoger kan vara av betydelse (Sims et al, 2006) liksom hur ljudmiljön är (Wålinder et al, 2007). Tidigare forskning visar även på att pedagoger påverkas negativt av för hög ljudmiljö (Sjödin, 2012). Lärarnas betydelse för ett hälsosamt lärande visar på att lärares kunskap i olika ämnen kan påverka elevers kunskap och förståelse av det ämnet (Shelley et al, 2010). Även vad lärare väljer att använda för metoder och aktiviteter i verksamheten kan vara av betydelse för elevers förståelse inom till exempel hälsosamt lärande (Hundal et al, 2014). Hur lärare uppfattar läroplanen kan även påverka hur elever får ta del av den. Det finns forskning som visar på att vilka aktiviteter som erbjuds kan påverka elevers
välbefinnande samt vad de väljer att delta i (King G. et al, 2003). Tidigare forskning visar på att elever kan utveckla sin sociala förmåga, sin självkänsla, lättare skapa kamratrelationer samt känna ett välbefinnande genom sitt deltagande inom rekreation och fritidsaktiviteter (King et al, 2009). Vad som gör en individ stressad (Brobeck et al, 2007) eller vilka förutsättningar denne har för att kunna vila (Asp, 2002) är subjektivt betingat. Det är ingen universell fakta utan måste förstås utifrån var individ. Den fysiska miljön kan påverka individer, tidigare forskning visar att miljön utomhus kan bidra till ökad koncentration möjlighet (Ottosson & Grahn, 2005) såväl som fysisk aktivitet för individer (Romar et al, 2018). Den fysiska miljön inomhus kan begränsa den fysiska inlärningen och det kan bland annat bero på lokalernas utformning (Boström et al, 2015).
Den forskningen vi har tagit del av är en grund till vår studie genom att den behandlar de områden vi valt att undersöka som till exempel stress och vad som kan göra en individ stressad. Den behandlar även förutsättningar för att kunna vila och återhämta sig, vad som gör att individer vill delta i fritids och rekreationsaktiviteter samt skillnader gällande vilken fysisk miljö aktiviteterna utförs i. Tidigare forskning
16
för elever genom hur de integrerar dem i verksamheten. Det vår studie bidrar till forskningsområdet är en koppling till den svenska läroplanen via begreppen vila och rekreation. Hur lärare kan förstå och integrera begreppen på fritidshem i Sverige. Även betydelsen av hur begreppen uppfattas. Om man arbetar med begreppen som en helhet eller definierar vila för sig och rekreation för sig, kan det påverka hur de integreras i verksamheten?
17
3. Teori och begrepp
Nedan presenteras pragmatismen och de begrepp som arbetet handlar om. Det är med hjälp av teorin och begreppen miljö, delaktighet och subjekt som den insamlade empirin är tänkt att tolkas utifrån.
3.1 Pragmatism
Charles Pierce som är grundaren av pragmatismen menar på att lärande måste ske i elevers faktiska erfarenheter och att elever lär bäst genom att vara aktiva i processen. Aktiviteterna ska ses som nyttiga och skapa engagemang för var individ (Liszka, 2013). De aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet ska vara förståeliga och innehållsrika så att eleverna kan utvecklas (Säljö, 2016). Genom att samverka med sin omvärld och sin närmiljö så får elever en möjlighet att utvecklas som individer och även möjlighet att utvecklas genom praktiska erfarenheter (Van Poecka, Östman & Block, 2017). John Dewey är en av de mest omtalade personerna inom pragmatismen och uttrycket ”learning by doing” (Säljö, 2016) som han skapade betyder att man lär genom att göra något praktiskt. Genom att medverka i aktiviteter kan individen få möjlighet att lära genom sina egna känslor och upplevelser.
3.1.1 Miljö
Begreppet miljö används när man talar om samspel mellan människor och deras
omgivning (Nationalencyklopedin, 2020). Miljö är ett begrepp som tar plats i vårt arbete eftersom det är med hjälp av den men även i den som aktiviteter inom vila och
rekreation blir möjliga att genomföra. Enligt Hippinen Ahlgren (2017) så ses miljön som ett verktyg som kan användas av elever så att de får möjlighet att vara spontana och kreativa i sitt skapande av olika aktiviteter. Pierce grundaren till pragmatismen menar
18
att lärande måste ske i elevers faktiska erfarenheter (Liszka, 2013). Dewey en av de mest framträdande inom pragmatismen ville utveckla skolan så att dess miljö skulle aktivera barnen och bygga på deras nyfikenhet samt utveckla deras förståelse för sin omgivning (Säljö, 2016). Genom att elever samverkar med sin omvärld, via miljön runt sig och människor de interagerar med så får de en möjlighet att växa (Van Poecka et al 2017). Den fysiska miljön i fritidshemsverksamheten är gjord så att den ska inspirera till bland annat rörelselek och skapande enligt (Hippinen Ahlgren, 2017).
Den fysiska miljöns förutsättningar och begränsningar inomhus såväl som utomhus kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt synsätt. Det är i den fysiska miljön som aktiviteter inom vila och rekreation kan utföras och där elever kan lära genom samspel med andra men även som enskild individ få möjlighet till att utvecklas och vara aktiv. Miljö i form av ljud kommer att ses som en bidragande faktor i relation mellan individer och aktiviteter i den fysiska miljön.
3.1.2 Delaktighet
Elevers delaktighet handlar om att få ha inflytande i beslutsprocesser. Formellt
inflytande kan till exempel vara att man har klassråd eller elevråd, informellt inflytande handlar om själva undervisningen och att vara delaktig i utformandet av den. Det finns även social delaktighet som handlar om att vara delaktig i gemenskap med kamrater, delaktigheten bestäms av individens upplevelse (Alerby & Bergmark, 2015). I enlighet med pragmatismen så är elevers engagemang viktigt och lärande måste ske utifrån elevers erfarenheter, hen ses inte som en passiv mottagare utan måste vara aktiv i processen för att kunna ta del av kunskap (Liszka, 2013). Elever ska få möjlighet att diskutera och analysera och i detta få pröva sin kunskap. Någonting som kan påverka delaktighet hos elever kan vara kvaliteten i verksamheten och dess aktiviteter (Säljö, 2016). Sims et al (2006) har undersökt kvalitet inom barnomsorg och betydelsen av det. Studien visade på att två viktiga faktorer för att ha hög kvalitet i verksamheten är relationen mellan barn och pedagoger samt planering och utvärdering av verksamheten och dess aktiviteter. Hur kvalitet inom fritidshemmet bedöms är en subjektiv
19
kan påverka individens val att delta i aktiviteter eller inte (Norling & Gunnarsson, 1996). Ur en pragmatisk syn så bör läraren lägga vikt på vilka intressen elever har för att ett lärande ska kunna ske. Det är just i intresset som en ny förmåga kan utvecklas (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner- Godée 2014). Ett pragmatiskt och demokratiskt samhälle utifrån Deweys synsätt där kan man se skolan som en institution såväl som inspiration för elevers utveckling av samhället (Stemhagen, 2009).
Den insamlade empirin från arbetet kommer analyseras utifrån delaktighet ur ett pragmatiskt synsätt på så sätt att delaktighet är beroende av dig som individ. Både individen som utför aktiviteten såväl som individen som planerar och integrerar aktiviteten i verksamheten. Engagemang är beroende av erfarenheter och intressen enligt ovanstående resonemang. Vilket engagemang pedagoger har påverkar i sin tur verksamheten i form av vilka aktiviteter som erbjuds och i slutändan elever i form av vad de väljer att delta i, som i sin tur påverkar deras utveckling och lärande.
3.1.3 Subjekt
En subjektiv betydelse utgår ifrån var individs egna upplevelser, erfarenheter och perspektiv på sin omvärld (Brinkjaer & Höyen, 2013). Pragmatismen är inriktad mot handlingar och det som är nyttigt och praktiskt för var och en individ (Liszka, 2013). De aktiviteter fritidshemmet ägnar sig åt ska vara förståeliga och ha ett egenvärde för eleverna som gör att de får möjlighet att växa, för Dewey handlar undervisning om att elever ska vara aktiva i processen, det vill säga att elever ska få uppleva världen med hjälp av alla sina sinnen (Säljö, 2016). I ett idealsamhälle enligt Dewey där kan individen och gruppens intressen såväl som fritiden och arbetets olika inriktningar komplettera varandra istället för att ses som varandras motpoler (Stemhagen, 2009). Van Poecka et al (2017) skriver att Deweys demokratiska utbildningsideal baseras på intellektuell frihet, där lärande utifrån känslor, identitet och praktiska erfarenheter också tar plats.
Inom pragmatismen är individen i fokus i form av att utveckling och lärande är beroende av individens subjektiva uppfattning. Val som individen gör påverkar
20
inriktning på hur pedagoger uppfattar begreppen vila och rekreation såväl som aktiviteter inriktade mot dessa och vad det kan ha för betydelse för elever.
21
4. Metod
Nedan presenteras först de metoder som använts för att samla in empiri till vår studie med motivering om varför de är valda. Därefter förklaras det vilket urval som studien är gjord utifrån, hur den är genomförd och vilka forskningsetiska krav som studien tagit hänsyn till. Sista delen förklarar vilken metod som använts när den insamlade empirin analyserades.
4.1 Metodval
4.1.1 Intervju
Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår undersökning i form av till största del intervjuer. Det finns olika varianter av hur man lägger upp intervjuer. I en strukturerad intervju finns det bestämda frågor och ofta fasta svarsalternativ. Medan en ostrukturerad intervju är mer i form av ett tema eller öppna frågor som ställs och som intervjuare får man därefter se vart svaren leder en. I en semistrukturerad intervju som vi använt oss av, så finns det en viss struktur över innehållet. Bestämda frågor och följdfrågor som intervjuaren går efter och svaren är öppna för tolkning av den som blir intervjuad. Inom kvalitativ metod som intervju ingår i går man in mer på djupet av en undersökning (Christoffersen & Johannessen, 2012). Medan kvantitativa metoder undersöker ett bredare område och är ofta inte så flexibla i sin utformning (Bringsrud Fekjaer, 2017), vilket vi inte tror hade gett oss den informationen vi var ute efter i förhållande till vårt syfte. Därav valde vi intervju i formen semistrukturerad just för att få en fördjupad förståelse i fenomenet vila och rekreation på fritidshem. Vi ville kunna gå in på djupet med hjälp av planerade frågor och följdfrågor och beroende på vad informanten ville berätta så hade vi möjlighet att anpassa oss och fördjupa ämnet än mer. Vi valde att intervjua fritidshemslärare för att få förståelse av hur fenomenet ser ut i verksamheten och höra om tankar bakom de val som de gör.
22
4.1.2 Observation
Vi använde oss även av observation för att kunna undersöka och relatera den fysiska miljöns betydelse eller hinder i arbetet med vila och rekreation. När man observerar kan man använda sig av olika fältroller, från fullständig deltagare till fullständig observatör. Skillnaden mellan de olika rollerna är i form av hur deltagande du är som observatör. Från att vara en aktiv del i den grupp du undersöker till att vara en helt anonym observatör (Christoffersen & Johannessen, 2012). Vi har gjort observationer genom fältrollen fullständig observatör som innebär att du inte är deltagande överhuvudtaget för det eller den som observeras, detta på grund utav att det var miljön vi observerade och inga människor. Vi observerade både utomhus och inomhusmiljön där intervjuad pedagog arbetade. Vi valde att observera miljön för att kunna relatera det som
pedagogerna berättade i förhållande till miljö och lokalmässiga förutsättningar. Att ha kännedom om fältet kan underlätta arbetet mot att se samband och vad de kan bero på (Repstad, 1999).
4.1.3 Frågeformulär
Den sista metoden som vi använde oss av var frågeformulär, detta var snarare en anpassning än ett val. Vi valde att skicka frågeformulär till två pedagoger av den anledningen att de pedagogerna inte hade tid för en intervju, vi kände att fyra intervjuer inte räckte så vi gjorde en anpassning för att få in fler svar på våra frågor. Frågeformulär är en kvantitativ forskningsmetod, det finns från starkt strukturerade frågeformulär där det finns fasta svarsalternativ till frågeformulär med öppna frågor (Christoffersen & Joahannessen, 2012). Vi bestämde oss för att ha öppna frågor eftersom vi ville ställa samma frågor till de som svarade skriftligt som vi planerat till våra intervjuer. En nackdel med att få svar skriftligt som var tänkta till en intervju var att vi inte kunde ställa följdfrågor eller förtydliga frågor som informanterna inte förstod samt att vi inte fick svar på alla frågor som fanns med i formuläret.
23
4.2 Urval
Vår urvalsprocess bestod av fyra steg, urvalets storlek, urvalsstrategier, rekrytering av informanter och tidsaspekten för undersökningen. I en kvalitativ forskningsstudie så är ofta antalet informanter begränsat och fokus är inriktat på djupgående information istället för bred information (Christoffersen & Johannessen, 2012), likaså var det i vår undersökning. Det var även därför vi valde till största del intervju som metod för insamling av material, för att kunna gå in på djupet i ämnet. Den urvalsstrategi som vi använde oss av var som ett första steg det kriteriebaserade urvalet där vi hade ett kriterium som informanterna skulle uppfylla för att kunna delta i vår studie (ibid.) och det var att vara utbildad fritidshemslärare eller att ha arbetat minst tio år i verksamheten. Vi valde det här kriteriet av den anledningen att vi ville att informanterna skulle ha erfarenhet i yrket och kunskap om uppdraget och hur det synliggörs i verksamheten. Därefter använde vi oss även av ett slumpmässigt urval. Det slumpmässiga urvalet som även kan kallas tillfällighetsurval innebär att man har en lista med informanter som uppfyller det eller de kriterier som finns för att kunna delta i undersökningen. Därefter väljs informanter ut godtyckligt från den listan (ibid.). Hur det slumpmässiga urvalet gick till var att vi skickade ut förfrågan till olika rektorer där information om
undersökningen och dess kriterium stod beskrivet, detta mejl önskade vi få vidarebefordrat till deras personal. Därefter fick vi se vem som svarade att de var intresserade av att delta i vår undersökning. Vi fick svar från sex informanter som ville delta i vår undersökning och som uppfyllde vårt kriterium. Sex informanter passade även utifrån vår tidsplan som var på ungefär två månader. Under tidsplanen skulle vi hinna samla in empiri men även arbeta med den empiri vi fått in samt färdigställa studien i denna rapport.
4.3 Genomförande
Vi började vår process genom att skicka ut mejl till rektorer. Medan vi väntade på svar så utformade vi vår intervjuguide. Vi bestämde oss för att vi skulle komma på frågor var för sig till vår intervjuguide för att bådas tankar och idéer skulle få ta plats. Något som
24
var intressant var att våra frågor var relativt lika till en början, de frågor som var gemensamma var inriktade mot våra två första frågeställningar, hur lärare uppfattar uppdraget vila och rekreation och hur de integrerar det i verksamheten. Därefter så hade vi riktat våra frågor åt vars ett håll, en av oss mot miljöns betydelse för att kunna arbeta med vila och rekreation och en mot betydelsen av vila och rekreation för verksamheten, eleverna såväl som personalen. Det vill då säga betydelsen av om det finns eller inte. Vi valde att forma en frågeställning utefter vart område som vi gjort frågor om då vi tyckte att bådas frågor passade in bra och gav ett djup i vår undersökning. Vi valde att ha de fyra huvudområdena som grund i vår intervjuguide och därefter forma följdfrågor inom varje område tillsammans, totalt blev det ungefär trettio frågor, alla frågor finns att läsa under bilaga två. Vi fick svar från sex personer som var intresserade av att delta i vår undersökning. Två personer hade bara tid att svara på intervjufrågorna skriftligt och eftersom vi insåg att det var svårare att få tag i informanter än vi tänkt oss så tyckte vi att det var ett bra alternativ. Vi mejlade ut frågorna samt en samtyckesblankett som de skulle skriva på.
Fyra personer var intresserade av att bli intervjuade, även här skickade vi ut information om vår undersökning samt samtyckesblankett via mejl. När vi kom till skolorna började vi med att observera utomhusmiljön och de aktuella lokaler som just den avdelningen hade fritidshemsverksamhet på. Vi observerade genom att vi hade planerat sex frågor som vi utgick ifrån. Frågorna var första intryck och känslor, fysisk miljö inomhus och utomhus för aktuell avdelning, tillgång till idrottshall samt hur ljudmiljön uppfattades av oss under observationsrundan. När vi gick runt med pedagogen så dokumenterade vi inte någonting just då utan det gjorde vi direkt efter intervjun var färdig och vi lämnat skolan. Vi skrev först våra svar var för sig för att sedan jämföra och diskutera och dokumentera det vi båda upplevt. Vi spelade in våra intervjuer med en diktafon, detta var informanterna införstådda med via vår
samtyckesblankett. Intervjufrågorna som vi sammanställt utgick ifrån vårt syfte och våra frågeställningar.
Vi valde att transkribera all empiri ordagrant, det gjorde vi för att inte missa några viktiga detaljer. Det enda vi tog bort från våra transkriberingar var personuppgifter då den informationen inte var nödvändig att ha med utifrån vårt syfte och våra
frågeställningar. Att vi gjorde detta var även en del i uppfyllandet av
25
kodningsprocess började med att vi markerade informanternas svar i rött och fetmarkerade det som passade in på vårt syfte och våra frågeställningar. Därefter skapade vi olika kategorier och underkategorier så att vi lättare skulle kunna bearbeta materialet. Analysprocessen började med att vi valde ut citat som representerade det pedagogerna sagt, vi valde även ut citat som argumenterade emot varandra för att skapa en så sanningsenlig bild som möjlig av den insamlade empirin. Vi kopplade därefter citaten till teori och litteratur. Sista delen i vårt arbete delade vi upp i tre kategorier, övergripande slutsatser och diskussion, metoddiskussion och framtida forskning. Vi valde att sammanföra övergripande slutsatser och diskussion då vi ansåg att det gav ett djupare resonemang. Vi valde även att styrka vår diskussion med citat från den
insamlade empirin och forskning samt koppla resultaten till vår blivande yrkesprofession.
4.4 Forskningsetik
Vi har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Nedan beskrivs de fyra kraven, vad de innebär och hur vi uppfyllt och använt oss av dem.
Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagaren om de villkor som gäller för att medverka i studien samt att det är frivilligt att medverka och att deltagaren har rätt att avbryta sin medverkan i studien när som helst under undersökningens gång (Vetenskapsrådet, 2019). Vi har använt oss av en blankett som är avsedd för att förklara informationskravet, där har vi skrivit in syftet med undersökningen och att det är ett examensarbete vi arbetar med. Det står att deltagaren har rätt att frivilligt delta samt att hen kan avsluta samarbetet när som helst. Det står även skrivet vad alla inslag i arbetet ska behandla så att hen vet vad som undertecknas och vad som förväntas i detta
samarbete.
Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta samtycke från
undersökningsdeltagare. Deltagaren har som rätt att avbryta sitt medverkande när som helst under studien och är självständig i det avgörandet, detta ska hen kunna göra utan att känna sig påverkad i beslutet och utan att få några negativa konsekvenser
26
deltagare och informerat deltagarna en extra gång muntligt om deras rättigheter innan något material samlats in.
Konfidentialitetskravet innebär att anonymisera alla deltagare. All information om den deltagande ska lagras och användas på ett sådant sätt att ingen utomstående ska kunna komma åt eller kunna identifiera vem deltagaren är, detta är speciellt viktigt ur ett etiskt perspektiv (Vetenskapsrådet, 2019). Vi har uppfyllt det här kravet genom att alla pedagoger fick det fiktiva namnet pedagog följt av vars en siffra från 1 till 6. Vi har även hanterat all insamlad empiri på ett sådant sätt att ingen utomstående kan komma åt den.
Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast kommer användas i detta examensarbete och inte i något annat sammanhang. De insamlade
personuppgifterna för detta forskningsändamål får inte användas på något annat sätt som kan skada den enskilde individen (Vetenskapsrådet, 2019). Alla insamlade uppgifter har vi förvarat oåtkomligt för utomstående och materialet kommer förstöras efter vi uppnått godkänt och artikeln är publicerad.
4.5 Analysmetod
Det finns flera analysmetoder men den som vi använt oss av kallas ”the constant comparative method” och består av fyra steg som förklarar hur man analyserar sitt insamlade material inom kvalitativ metod. Första steget innefattar att man jämför sin empiri och skapar tillfälliga kategorier, i steg två så börjar man förfina sina kategorier. Steg tre innefattar en kartläggning av kategorierna och i det sista steget så fixerar man och formulerar en övergripande struktur (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014).
Empirin vi samlat in bestod av fyra intervjuer och två frågeformulär, som bestod av samma frågor som använts på intervjuerna. Det insamlade materialet från
frågeformulären analyserades ihop med intervjuerna på grund utav att det var samma frågor som ställts. Kategorier och underkategorier som skapats analyserades därefter utifrån teori och begrepp som valts ut som passande i förhållande till studiens syfte och
27
frågeställningar. De teman som skapats för att kunna analysera vårt material var, hur uppfattar lärare uppdraget vila och rekreation, kvaliteten i verksamheten, vad som erbjuds och prioriteras, hur miljön kan påverka utförandet av vila och
rekreationsaktiviteter, delaktighet och betydelsen av vila och rekreation utifrån olika perspektiv enligt pedagogerna.Vi observerade även miljöns förutsättningar i
förhållande till vila och rekreation på de skolor där intervjuerna tog plats. Att blanda olika metoder kan ge en säkrare grund för tolkningen som görs i analysen. Att ha
kännedom om fältet kan även underlätta arbetet mot att se samband och vad de kan bero på (Repstad, 1999). Fältanteckningarna som samlades in var i form av fullständiga fältanteckningar. Vilket innebär att man så snart som möjligt skriver ner detaljerade anteckningar om det man observerat, första intryck och känslor är bra att ha med (Bryman, 2011). Fältanteckningarna dokumenterades utifrån lokal och miljömässiga förutsättningar i inomhus och utomhusmiljön för den avdelning som aktuell pedagog arbetade på. Därefter kategoriserades den insamlade empirin i förhållande till studiens frågeställningar och begrepp för att kunna analyseras i relation till det övriga insamlade materialet.
28
5. Resultat och Analys
Nedan beskrivs resultat med citat från den insamlade empirin. Materialet är uppdelat i olika kategorier och underkategorier utifrån syfte och frågeställningar. Empirin tolkas utifrån pragmatismen genom begreppen miljö, delaktighet och subjekt samt med stöd i viss litteratur. Hur begreppen ska användas är definierat under teoridelen tidigare i arbetet.
5.1 Hur uppfattar lärare uppdraget vila och
rekreation
5.1.1 Pedagogernas syn på begreppen vila och rekreation samt deras
tankar om hur de tror elever uppfattar begreppen
Alla pedagoger utom en uppfattade uppdraget om vila och rekreation som ett uppdrag där man arbetar med begreppen som en helhet. Pedagog 4 förklarar sitt tankesätt om begreppen som en helhet så här:
Jag ser de nog som ett gemensamt eftersom de är så olika beroende på vilka individer och hur man vilar och rekreerar sig på olika sätt det är väl det som är, om jag tycker om att röra på mig så vilar jag samtidigt som jag släpper det mer
akademiska skolarbetet och sådär men det kanske för en annan tycker då att vila innebär att jag ska sitta stilla och göra någonting mer lugnt.
Pedagog 2 som var den som uppfattade begreppen vila och rekreation som två skilda begrepp formulerar sig om vila enligt följande “för en del elever så är kanske data vila för en annan som läst hela dagen så är sätta sig med en tidning fortfarande vila och för en del är fotboll vila”. Det finns en likhet i formuleringarna från pedagog 4 om vila och rekreation som ett begrepp att arbeta efter och pedagog 2:s formulering om hur hen uppfattar uppdraget vila. De uppfattar begreppen vila och rekreation som något som är en subjektiv uppfattning utifrån individen, som till exempel när pedagog 2 förklarar att vila kan vara båda stillasittande såväl som rörelse aktiviteter. Pedagog 2 fortsätter att
29
förklara hur hen ser på rekreation och varför hen ser de som skilda begrepp genom förklaringen:
Rekreation är ganska brett det kan vara att röra sig i allsidiga miljöer, där går det ju ihop men ändå hävdar jag att rekreation kan också vara att få förverkliga sig o landa i sig själv och göra en sak som känns meningsfull eller bli glad av att leka och det är ju rekreation.
Det som skiljer Pedagog 2 från resterande pedagoger är hens uppfattning om att rekreation handlar om en känsla inuti individen vilket ingen av de andra pedagogerna nämnde.
Även litteratur visar på att vila och rekreation kan uppfattas på olika sätt om de inte definieras för sammanhanget. Söderström (2009) definierar vila som någonting som kan vara olika aktiviteter, det är inte bara att ligga stilla och göra ingenting utan det kan vara att göra något aktivt. Vila definieras som någonting vi gör mer än något vi inte gör.
Enligt fem pedagoger så vet deras elever vad vila betyder men rekreation anser de flesta av pedagogerna vara ett svårare ord. Pedagog 6 förklarar det på följande sätt “vila vet de, jämför det med chilla, ta det lugnt. Rekreation är ett svårare ord för
dem”. Pedagog 2 diskuterar om eleverna vet vad rekreation betyder enligt nedanstående resonemang:
Rekreation är jag osäker på om man kallar det återhämta dig kanske. Nä jag tror inte det för att de kan uttrycka att de behöver något någon aktivitet som tyder på det de kan vara tydliga med vad de behöver men ja inte teoretisera kring rekreation det tror jag inte. Men det skulle man prova det är jätteintressant.
Även pedagog 3 resonerar kring ämnet:
En del gör kanske det men jag tror, det är inget som vi har pratat så där jättemycket om. Det skulle vi behöva för alla de här som jag sa års hjulets som är där, där finns ju alla moment som man ska göra och det skulle man ju pratat mera om nu har inte det fungerat så där jättebra.
30
Båda pedagogerna resonerar kring elevers uppfattning och förståelse av begreppet rekreation och den eventuella betydelsen av det. Ena pedagogen resonerar i förhållande till måluppfyllelse då hen nämner deras årshjul som de arbetar efter. Pedagog 4 för ett resonemang kring vila och hur begreppet eventuellt inte kan ses som en del av
verksamheten ur elevernas perspektiv:
Alltså om man frågar dem eller pratar med eleverna så här om vila så är det ju, ibland har de inte riktigt förstått frågan på något vis för att det finns inte i deras värld om att vila, lugn. Även om vi nu ska vi då till exempel försöka skapa ett vilorum här, vi hade ett då på det gamla fritidset också men det kanske inte blev riktigt så vilande som vi hade velat, och svårigheten där brukar också kunna bli att det är vissa elev, en viss elevgrupp som alltid går och ockuperar det så då får man se till att bygga upp ett system, att man vilar en viss tid och sen får vi byta grupp som får gå in och vila.
Litteratur visar på att val som elever gör måste de ha kunskap om eller få verktyg för att kunna utföra. Ibanez och Dencik (2015) skriver om samhälleliga perspektiv på barns uppväxtvillkor i vår tid. Det står skrivet att barn idag förväntas kunna välja i olika sammanhang vad som är den bästa handlingen att utföra och hur den ska utföras. Om man ser detta i jämförelse med historiskt då barnen eller eleverna väntade på tillåtelse innan de både gick in i klassrummet såväl som när de skulle ta upp och lägga ner böckerna i skolbänken så är det en stor förändring i barns uppväxtvillkor.
Barn idag ska alltså kunna göra val utan att kanske veta vad som är det rätta eller det bästa att göra eller vad valet ens innebär. Val som de eventuellt behöver lära sig att ta med hjälp av mer information. Hur lärarna uppfattar begreppen vila och rekreation och även hur de tror att elever uppfattar begreppen är utifrån en subjektiv uppfattning. När man utgår ifrån subjektet är det utifrån var individs egna känslor och erfarenheter i den aktuella situation hen befinner sig i (Brinkjaer & Höyen, 2013). Ur en pragmatisk syn så ska de aktiviteter fritidshemmet ägnar sig åt vara förståeliga och ha ett egenvärde för var elev (Säljö, 2016). Om det är så att begrepp uppfattas olika utifrån var individs
subjektiva uppfattning så kommer begreppen vila och rekreation aldrig kunna definieras eller uppfattas lika för alla. Ledet av subjektiva uppfattningar fram till elever är långt, bland annat så tolkas begreppen av de som skriver in dem i läroplanen, men även av pedagogen som ska integrera dem i verksamheten och sist i ledet står eleven som utifrån sitt perspektiv ska tolka och ta till sig vad vila och rekreation är för hen. Vad som skulle
31
anses vara rätt eller fel kan endast definieras om begreppen i sig hade förklarats
tydligare det vill då säga hur de är tänka att uppfattas, eller hur de är tänka att integreras i verksamheten. I det arbetet hade det möjligtvis även tydliggjorts om vila och
rekreation har två skilda innebörder eller om det är en helhets innebörd av de båda som verksamheten ska arbeta efter.
5.2 Kvaliteten i verksamheten - Vad som erbjuds och
prioriteras
Hur lärare integrerar vila och rekreation i verksamheten kan påverka elevers lärande i ämnet. Även pedagogers syn på och engagemang i ämnet kan vara av betydelse för kvaliteten i verksamheten och vilka aktiviteter som prioriteras.
5.2.1 Hur vila och rekreation integreras i verksamheten
Här är några exempel på aktiviteter som visar hur de intervjuade pedagogerna arbetar med vila och rekreation som en helhet. Pedagog 1 sa “all form utav kultur tänker vi ingår i det här med rekreation och vila. Måla med vattenfärger och ha lite skön musik på, det är också vila och rekreation”. Medan pedagog 2 formulerade sig enligt följande “för en del barn är det rekreation och vila att få gå på rasten och balansera på en kant, även om de gör det varje dag”. Häggström (2017) skriver att det är viktigt att få prova på olika aktiviteter och uttryckssätt, till exempel genom att använda olika material och metoder får elever en chans att uttrycka sig visuellt. Säljö (2016) skriver att detta sätt att lära, tänka och reflektera kan relateras till “learning by doing” som är ett uttryck skapat av Dewey, en av förgrundsfigurerna till pragmatismen. Ankerstjerne (2015) menar att eleven själv måste få möjlighet att få välja vad som är viktigt för hen. Idag är barn i mycket större grad delaktiga i utformandet av sitt eget liv till skillnad från förr, de skapar sina egna liv och deltar inte bara längre. Barnets eget självbestämmande tar stor plats i fritidshemmen där de fokuserar på delaktighet och har gjort det traditionellt sett länge.
32
Det var en pedagog som uppfattade begreppen som två olika medan resterande pedagoger såg de som en helhet utifrån läroplanen. Även om de uppfattade begreppen som något gemensamt hade de ändå olika aktiviteter inplanerade utifrån de olika. Här nedan finns ett citat från pedagog 2 gällande aktivitet som inriktar sig mot vila
“högläsning vilket vi har som en aktivitet också, då kommer de ju jättemycket de är jättepopulärt att få lyssna på en saga och ofta noga utvald också”. Gibbons (2016) menar att lyssna på högläsning handlar om effektivt lyssnande och om förväntningarna av innehållet. Den som lyssnar tolkar inte enbart med hjälp av ljud utan också
språksystemet och textstrukturen är relevant.
Ett problem kan vara att det är sorl i klassrum och det kan vara stimmigt vilket kan göra det svårare att höra. Ljudmiljön kan ses och tolkas som en påverkande faktor i förhållande till den fysiska miljöns förutsättningar. Enligt vår tolkning av pragmatismen kan det betyda att det finns en växelverkan mellan individ och miljö såväl som mellan fysisk miljö och ljudmiljö, som i sin tur kan påverka individen.
Två pedagoger förklarar hur de arbetar med aktiviteter som inriktar sig mot rekreation. Pedagog 5 förklarar att “rekreation erbjuds då vi går till en lekplats i närområdet men även andra rörelseaktiviteter under veckan”. Pedagog 2 säger att “rekreation är överallt tycker jag för allting är rekreation, det beror på vem du är”. Pedagogerna har förklarat hur de tolkar vila och rekreation som begrepp och hur de ser på dessa begrepp i förhållande till de aktiviteter som har erbjudits på respektive
fritidshem. Det framgår även vilka aktiviteter som har erbjudits i förhållande till de olika begreppen. Hur de har tolkat vila och rekreation är utifrån var individ och enligt Brinkjaer och Höyen (2013) så kan det förklaras som en subjektiv upplevelse.
Aktiviteter planeras utav olika pedagoger och utförs av olika elever och enligt pragmatismen så ska aktiviteter vara nyttiga och praktiska för var individ (Liszka, 2013). Alla människor är unika och upplever till exempel aktiviteter utifrån sin egen personliga uppfattning och känsla.
33
5.2.2 Aktiviteter som är obligatoriska och vilka som borde vara det
enligt pedagogerna
Nedan finns två olika situationer som kan avgöra varför vissa aktiviteter är eller bör vara obligatoriska enligt pedagogerna. Pedagog 2 förklarar hur viktigt det är att som pedagog se varje individs behov av återhämtning. Hen förklarar det genom citatet:
Vila tror jag är viktigt fysiskt om ett barn säger jag måste vila, då känns det mer akut, då är det nu och här inte sen, de få gånger de uttrycker det då är de dessutom sjuka eller så. Eller de har haft någon incident eller så, tyvärr säger ju inte barnen
alltid att de behöver vila, det ligger på oss också att se att här behövs nog lite vila.
Pedagog 3 förklarar obligatoriska aktiviteter enlig följande:
Ibland kan det vara en ny uppgift som ingen har gjort innan eller som om det är något barn som aldrig är med på någonting, då kan det bli tvingande. Just för att känna att de det kanske är någonting som passar den här personen men som inte har varit med innan.
Pedagog 6 berättar att “alla aktiviteter är inte frivilliga, utomhusdag måste alla följa med på. Ofta finns fri lek som alternativ och det är ett populärt väl”.
Ankerstjerne (2015) nämner ett drömscenario på fritidshemmet som skulle innebära att det fanns tillräckligt med personal så att alla kunde sprida ut sig jämnt på skolgården. På det sättet skulle man kunna finnas tillgänglig för alla elever och att de lätt skulle kunna hitta en vuxen vid behov. Vuxna ska planera och erbjuda relevanta aktiviteter, dessa aktiviteter är till för att elever ska få utvecklas och varje individ ska få möjlighet till lärande. Elever ska även få möjlighet att ta del av en gemenskap. Alerby och Bergmark (2015) menar att genom att elever tar del av gemenskap och medverkar i aktiviteter så utvecklar de sin sociala såväl som samarbetsförmåga.
34
Pedagog 1 förklarar om elevers olika behov av återhämtning och säger samtidigt att elever inte själv är medvetna om det behovet enligt följande:
De här eleverna som kanske egentligen bäst hade behövt det, de gick ju inte dit. Men däremot de barnen som är uppe i varv de gör ju inte det, på fritidshemmet blir det svårt för tempot blir bara högre och högre och de eleverna.
Pedagog 4 talar också om behovet av återhämtning för elever men ser även svårigheter i att kunna uppfylla det genom att säga:
Men man kan ju märka ändå att en del barn skulle man ju bara vilja liksom nästan bädda ner för att liksom, här ska du vila en stund. Det hade ju nog hela elevgruppen tjänat på ganska mycket. Men det finns ju vare sig resurser eller lokaler liksom.
Elever med svårigheter kan ha svårt att bearbeta olika saker i sin omgivning som exempelvis olika sinnesintryck eller vissa miljöer. Skolgården eller idrottshallen är exempel på några av dessa miljöer eftersom det är mycket ljud och många olika sorters grupper där. Andra svårigheter kan vara att sätta sig in i olika känslor (Sjölund, Jahn,
Lindgren & Reuterswärd, 2017).
Hur pedagoger tolkar situationer är subjektivt och det de gör kan vara beroende av deras erfarenheter, att de känner igen sig och har upplevt något liknande tidigare. Det kan också vara så att pedagogen har erfarenhet av att just den här eleven eller eleverna brukar reagera eller agera så här i vissa situationer och har då erfarenhet av vad som har fungerat innan. Liszka (2013) förklarar att göra det som är nyttigt och viktigt för var individ är en viktig del inom pragmatismen. Sims et al (2006) menar på att kvalitet i verksamhet kan vara beroende av relationen mellan elev och lärare. Norling och Gunnarsson (1996) skriver att hur kvalitet bedöms måste ses utifrån individen och hur hen känner, kvalitet i verksamheten och vilka aktiviteter som erbjuds kan påverka elevers vilja att delta. Enligt pragmatismen så bör läraren lägga vikt på elevers intressen för att lärande ska kunna ske (Elfström et al, 2014) såväl som för att eleverna ska vilja delta.
35
5.3 Hur miljön kan påverka utförandet av aktiviteter
inriktade mot vila och rekreation
5.3.1 Fysisk miljö inomhus och utomhus
Flera av pedagogerna ser den fysiska inomhusmiljön som begränsad och det gör det svårt att bedriva den verksamhet som skulle önskas. Pedagog 2 berättar om vilka svårigheter som finns:
Sen är ju lokalerna skulle väl säga starkt begränsade, när vi kom till de här nya lokalerna för fyra år sen så var där ju inget fritidshem, de hade byggt en skola och där var inte ett rum som indikerade att där var fritids, utan det var klassrum. Absolut är där ju svårigheter, även om vi sätter upp lampor o mysbelysning och blommor och hänger häftiga saker i taket så är de ju fortfarande ett klassrum. De är samma bänkar, samma stolar som de har suttit i hela dagar och en del barn kommer ju tidigt och går sent.
En klassrumsmiljö där inredningen står uppradad försvårar interaktion elever emellan men om möbleringen är cirkelformad kan alla interagera med varandra (Jensen, 2012). Den fysiska miljön på fritidshem ska inspirera till olika rörelseaktiviteter och vara tillgängligt som ett verktyg som både pedagoger och elever ska kunna använda sig av (Hippinen Ahlgren, 2017) och på samma sätt så kan den begränsa verksamheten om förutsättningar inte finns.
Två pedagoger förklarar hur de anpassar lokalerna efter verksamhetens behov. Pedagog 1 har ett förslag till hur man kan göra detta genom att “skapa små rum i rummen för att man ska kunna ha den här återhämtningen”. Pedagog 2 ser en viss en problematik med de gemensamma lokalerna, hen förklarar det genom att säga:
Men vi vill äga rummen alltså när det är fritids är det fritids vi möblerar det är vi inte rädda för och de klagas på att den stolen stod ju inte där dagen efter och så nä nä då blev det fel då, det är helt okej.
36
Hippinen Ahlgren (2017) beskriver att fritidshemmets miljöer ska vara stimulerande och att varje elevs individuella behov ska bli tillgodosedda. Det är utifrån pedagogernas ögon som detta behov ska bli tillgodosett och även miljön ska tas i beaktning för det informella lärande som sker där.
Ingen av pedagogerna går in på hur den fysiska miljön utomhus var utformad, utan de berättade istället vilka aktiviteter som fanns att göra och om de var obligatoriska eller inte. Grundat på de observationer som är gjorda på skolorna redovisas här nedan hur utomhusmiljön var utformad. Två skolor hade en mindre skolgård utan något område med gräs, en av dessa skolor hade få lekmöjligheter i form av klätterställningar och gungor. En skola hade större utrymme på skolgården med mycket lekmöjligheter, det fanns till exempel en multiplan men även här inget område med gräs. En skola hade mycket större gård än de andra med flera grönområden, en multiplan och det fanns även flertalet klätterställningar. Alla skolor hade delat in sin gård i olika delar, utemiljön var således anpassad till de årskurser som hade tillgång till just den delen.
Hippinen Ahlgren (2017) förklarar vad utomhusmiljö kan ha för betydelse för individer. Utemiljön inbjuder till utforskande och bidrar till att stimulera rörelse hos barn. Utomhus har elever möjlighet att upptäcka ny kunskap om kroppen i form av helhetsintryck. Att vara utomhus bidrar till en frihetskänsla för barnen eftersom de vuxna inte har så stor kontroll där i jämförelse med inomhus. Van Poecka et al (2017) förklarar att genom att samverka med miljön som finns i sin närhet så får man en möjlighet att utvecklas och känna samhörighet med sina medmänniskor. Säljö (2016) skriver att inom pragmatismen så vill man utveckla skolan så att miljön aktiverar barnen och då är det viktigt att den bygger på deras nyfikenhet.
5.3.2 Pedagogernas syn på arbetsmiljön för de själva såväl som för
elever
Alla sex pedagoger menar på att arbetsmiljön påverkar deras välmående såväl under arbetsdagen som efter. Pedagog 4 berättar hur hen känner sig efter sig en arbetsdag:
37
Trött, jag tror att dels så är det ljudnivån dels tror jag också på att det beror på ens engagemang. Samtidigt är det ju engagemanget som leder till att det blir att man gör ett bra jobb.
Det finns fem lärarstilar enligt Pihlgren (2015), det är speciellt en lärarstil som
dominerar på fritidshemmet och det är ”den elevutforskande lärarstilen”. Den lärarstilen innebär att man som fritidslärare är närvarande under början och oftast under hela aktiviteten. Det är främst under praktiska aktiviteter såsom måla, spela datorspel, baka eller göra smycken den här lärarstilen används. En annan lärarstil som är vanlig speciellt bland utbildade lärare är ”läraren som bygger byggnadsställningar”, den här lärarstilen innebär att man som lärare stöttar hela lärandeprocessen. När eleven visar att hen klarar av delar av processen kan stödet avta, man ska ta hänsyn till elevens individuella utvecklingsnivå.
Vilken lärarstil du som pedagog har kan vara av betydelse för hur engagerad du är. Vad du lägger vikt på i ditt engagemang kan i vissa fall även vara negativt för dig som individ. Söderström (2009) menar att vissa människor aldrig tror att de presterar tillräckligt bra. Ibland kan andras värderingar vara orsaken till att man aldrig är nöjd med det man presterar. Du kan även ha en prestationsbaserad självkänsla som handlar om att du försöker göra mer än bra ifrån dig och du försöker kontrollera allt runt dig. Ett första steg för att förändra detta beteende som du kanske inte mår bra av kan vara att uttrycka vad du känner för familj, vänner och kollegor.
Hur lärare inom fritidshem arbetar och hur de bjuder in elever till aktiviteterna är subjektivt och är olika utifrån var individ. Om lärare är trötta och mår dåligt kan det påverka eleverna såväl som verksamheten. Genom att samverka med sin omvärld, via miljön runt sig och de människor man interagerar med så får individen möjlighet att växa (Van Poecka et al, 2017) men det är då viktigt att miljön runt individen fungerar annars kan det få motsatt effekt. Om pedagogerna befinner sig i en miljö de inte mår bra av kan det påverka elever såväl som verksamheten. Pedagog 6 pratar om att det kan finnas flera anledningar till vad som kan vara bidragande till hur man mår under och efter arbetsdagen:
Hur jag mår efter arbetsdagens slut beror oftast på hur skoldagen varit, är gladare och har mer ork efter en lugn dag. Fritids tiden påverkar oftast inte måendet. Har det varit en jobbig dag på jobb tar jag ofta med det hem i tankarna.
38
Hur man mår efter en arbetsdag är subjektivt likaså vad som känns stressigt, hur man reagerar på höga ljud eller hur man hanterar olika situationer är olika utifrån var individ. Hur lärare och elever reagerar i olika situationer eller hur lättpåverkade de är kan spela roll. Hur lärare mår efter en arbetsdag och hur elever mår efter en hel dag i skolan och på fritidshemmet är individuellt. Att utgå från subjektet och vad som är nyttigt för var individ är något som tar plats inom pragmatismen.
Fyra av sex pedagoger upplever att eleverna är stressade, ofta beror det på skoldagen anser de. Pedagog 4 säger att “någon form av fysiskt mental trötthet har ju alla när man har vistats tillsammans i sex timmar eller någonting sådant där” och pedagog 5 säger att “många har en stressig vardag därför är det viktigt att det finns tillgång till vila på fritids”. De resterande två pedagogerna upplever inte eleverna som stressade. Utifrån pragmatismen så menar Dewey att aktiviteter ska vara förståeliga och elever ska få möjlighet att vara delaktiga i val som berör dem (Säljö, 2016). Pragmatismen måste förstås utifrån människors känslor och erfarenheter (Van Poecka et al, 2017).
5.3.3 Ljudmiljöns för och nackdelar, utomhus respektive inomhus
Alla pedagoger ansåg att ljudmiljön inomhus kunde bli för hög och de flesta tyckte att ljudmiljön utomhus var bra eller i alla fall bättre än inomhus. Här nedan visas flera citat om vad pedagogerna tycker om både ljudmiljön inomhus och utomhus. Pedagog 5 förklarar att det “kan bli hög inne men då får man dämpa eleverna eftersom lokalerna är små”.
Hur den fysiska miljön är utformad kan påverka ljudmiljön, bland annat genom hur stora rummen är eller hur många individer som är samlade på samma yta. Bullernivån kan variera beroende på om man befinner sig inomhus eller utomhus.
Pedagog 2 berättar om nackdelar lokalmässigt genom att säga “det ekar med stengolv det ekar i långa korridorer det blir liksom svårjobbat, det är ju inte bara barnen, de är även personalen och material som låter högt”. Pedagog 6 berättar om ljudmiljön utomhus “fördelar ute, stort utrymme, behöver inte tänka på ljudvolymen”.
