Hur miljön kan påverka utförandet av aktiviteter inriktade mot vila och rekreation

5.3.1 Fysisk miljö inomhus och utomhus

Flera av pedagogerna ser den fysiska inomhusmiljön som begränsad och det gör det svårt att bedriva den verksamhet som skulle önskas. Pedagog 2 berättar om vilka svårigheter som finns:

Sen är ju lokalerna skulle väl säga starkt begränsade, när vi kom till de här nya lokalerna för fyra år sen så var där ju inget fritidshem, de hade byggt en skola och där var inte ett rum som indikerade att där var fritids, utan det var klassrum. Absolut är där ju svårigheter, även om vi sätter upp lampor o mysbelysning och blommor och hänger häftiga saker i taket så är de ju fortfarande ett klassrum. De är samma bänkar, samma stolar som de har suttit i hela dagar och en del barn kommer ju tidigt och går sent.

En klassrumsmiljö där inredningen står uppradad försvårar interaktion elever emellan men om möbleringen är cirkelformad kan alla interagera med varandra (Jensen, 2012). Den fysiska miljön på fritidshem ska inspirera till olika rörelseaktiviteter och vara tillgängligt som ett verktyg som både pedagoger och elever ska kunna använda sig av (Hippinen Ahlgren, 2017) och på samma sätt så kan den begränsa verksamheten om förutsättningar inte finns.

Två pedagoger förklarar hur de anpassar lokalerna efter verksamhetens behov. Pedagog 1 har ett förslag till hur man kan göra detta genom att “skapa små rum i rummen för att man ska kunna ha den här återhämtningen”. Pedagog 2 ser en viss en problematik med de gemensamma lokalerna, hen förklarar det genom att säga:

Men vi vill äga rummen alltså när det är fritids är det fritids vi möblerar det är vi inte rädda för och de klagas på att den stolen stod ju inte där dagen efter och så nä nä då blev det fel då, det är helt okej.

36

Hippinen Ahlgren (2017) beskriver att fritidshemmets miljöer ska vara stimulerande och att varje elevs individuella behov ska bli tillgodosedda. Det är utifrån pedagogernas ögon som detta behov ska bli tillgodosett och även miljön ska tas i beaktning för det informella lärande som sker där.

Ingen av pedagogerna går in på hur den fysiska miljön utomhus var utformad, utan de berättade istället vilka aktiviteter som fanns att göra och om de var obligatoriska eller inte. Grundat på de observationer som är gjorda på skolorna redovisas här nedan hur utomhusmiljön var utformad. Två skolor hade en mindre skolgård utan något område med gräs, en av dessa skolor hade få lekmöjligheter i form av klätterställningar och gungor. En skola hade större utrymme på skolgården med mycket lekmöjligheter, det fanns till exempel en multiplan men även här inget område med gräs. En skola hade mycket större gård än de andra med flera grönområden, en multiplan och det fanns även flertalet klätterställningar. Alla skolor hade delat in sin gård i olika delar, utemiljön var således anpassad till de årskurser som hade tillgång till just den delen.

Hippinen Ahlgren (2017) förklarar vad utomhusmiljö kan ha för betydelse för individer. Utemiljön inbjuder till utforskande och bidrar till att stimulera rörelse hos barn. Utomhus har elever möjlighet att upptäcka ny kunskap om kroppen i form av helhetsintryck. Att vara utomhus bidrar till en frihetskänsla för barnen eftersom de vuxna inte har så stor kontroll där i jämförelse med inomhus. Van Poecka et al (2017) förklarar att genom att samverka med miljön som finns i sin närhet så får man en möjlighet att utvecklas och känna samhörighet med sina medmänniskor. Säljö (2016) skriver att inom pragmatismen så vill man utveckla skolan så att miljön aktiverar barnen och då är det viktigt att den bygger på deras nyfikenhet.

5.3.2 Pedagogernas syn på arbetsmiljön för de själva såväl som för

elever

Alla sex pedagoger menar på att arbetsmiljön påverkar deras välmående såväl under arbetsdagen som efter. Pedagog 4 berättar hur hen känner sig efter sig en arbetsdag:

37

Trött, jag tror att dels så är det ljudnivån dels tror jag också på att det beror på ens engagemang. Samtidigt är det ju engagemanget som leder till att det blir att man gör ett bra jobb.

Det finns fem lärarstilar enligt Pihlgren (2015), det är speciellt en lärarstil som

dominerar på fritidshemmet och det är ”den elevutforskande lärarstilen”. Den lärarstilen innebär att man som fritidslärare är närvarande under början och oftast under hela aktiviteten. Det är främst under praktiska aktiviteter såsom måla, spela datorspel, baka eller göra smycken den här lärarstilen används. En annan lärarstil som är vanlig speciellt bland utbildade lärare är ”läraren som bygger byggnadsställningar”, den här lärarstilen innebär att man som lärare stöttar hela lärandeprocessen. När eleven visar att hen klarar av delar av processen kan stödet avta, man ska ta hänsyn till elevens individuella utvecklingsnivå.

Vilken lärarstil du som pedagog har kan vara av betydelse för hur engagerad du är. Vad du lägger vikt på i ditt engagemang kan i vissa fall även vara negativt för dig som individ. Söderström (2009) menar att vissa människor aldrig tror att de presterar tillräckligt bra. Ibland kan andras värderingar vara orsaken till att man aldrig är nöjd med det man presterar. Du kan även ha en prestationsbaserad självkänsla som handlar om att du försöker göra mer än bra ifrån dig och du försöker kontrollera allt runt dig. Ett första steg för att förändra detta beteende som du kanske inte mår bra av kan vara att uttrycka vad du känner för familj, vänner och kollegor.

Hur lärare inom fritidshem arbetar och hur de bjuder in elever till aktiviteterna är subjektivt och är olika utifrån var individ. Om lärare är trötta och mår dåligt kan det påverka eleverna såväl som verksamheten. Genom att samverka med sin omvärld, via miljön runt sig och de människor man interagerar med så får individen möjlighet att växa (Van Poecka et al, 2017) men det är då viktigt att miljön runt individen fungerar annars kan det få motsatt effekt. Om pedagogerna befinner sig i en miljö de inte mår bra av kan det påverka elever såväl som verksamheten. Pedagog 6 pratar om att det kan finnas flera anledningar till vad som kan vara bidragande till hur man mår under och efter arbetsdagen:

Hur jag mår efter arbetsdagens slut beror oftast på hur skoldagen varit, är gladare och har mer ork efter en lugn dag. Fritids tiden påverkar oftast inte måendet. Har det varit en jobbig dag på jobb tar jag ofta med det hem i tankarna.

38

Hur man mår efter en arbetsdag är subjektivt likaså vad som känns stressigt, hur man reagerar på höga ljud eller hur man hanterar olika situationer är olika utifrån var individ. Hur lärare och elever reagerar i olika situationer eller hur lättpåverkade de är kan spela roll. Hur lärare mår efter en arbetsdag och hur elever mår efter en hel dag i skolan och på fritidshemmet är individuellt. Att utgå från subjektet och vad som är nyttigt för var individ är något som tar plats inom pragmatismen.

Fyra av sex pedagoger upplever att eleverna är stressade, ofta beror det på skoldagen anser de. Pedagog 4 säger att “någon form av fysiskt mental trötthet har ju alla när man har vistats tillsammans i sex timmar eller någonting sådant där” och pedagog 5 säger att “många har en stressig vardag därför är det viktigt att det finns tillgång till vila på fritids”. De resterande två pedagogerna upplever inte eleverna som stressade. Utifrån pragmatismen så menar Dewey att aktiviteter ska vara förståeliga och elever ska få möjlighet att vara delaktiga i val som berör dem (Säljö, 2016). Pragmatismen måste förstås utifrån människors känslor och erfarenheter (Van Poecka et al, 2017).

5.3.3 Ljudmiljöns för och nackdelar, utomhus respektive inomhus

Alla pedagoger ansåg att ljudmiljön inomhus kunde bli för hög och de flesta tyckte att ljudmiljön utomhus var bra eller i alla fall bättre än inomhus. Här nedan visas flera citat om vad pedagogerna tycker om både ljudmiljön inomhus och utomhus. Pedagog 5 förklarar att det “kan bli hög inne men då får man dämpa eleverna eftersom lokalerna är små”.

Hur den fysiska miljön är utformad kan påverka ljudmiljön, bland annat genom hur stora rummen är eller hur många individer som är samlade på samma yta. Bullernivån kan variera beroende på om man befinner sig inomhus eller utomhus.

Pedagog 2 berättar om nackdelar lokalmässigt genom att säga “det ekar med stengolv det ekar i långa korridorer det blir liksom svårjobbat, det är ju inte bara barnen, de är även personalen och material som låter högt”. Pedagog 6 berättar om ljudmiljön utomhus “fördelar ute, stort utrymme, behöver inte tänka på ljudvolymen”.

39

Jensen (2012) beskriver att ljuset och ljudet i en miljö kan påverka humöret på de som arbetar där, vilken ljusbelysning man har när man till exempel läser är av stor betydelse. Dämpad belysning ger en känsla av trygghet och skapar en mysfaktor. Ljudet kan påverka ens humör, om man hör stillsam musik i klassrummet så kan det dämpa graden av aktivitet. Ljudmiljön i form av buller och andra störande ljud gör att samtalstonen kan eskalera när elever vill samtala med varandra. Eftersom rösten höjs kan det uppfattas som att man blir aggressiv och då kan andra svara med samma ton, detta kan göras omedvetet men eleverna kan påverkas mentalt av det. I samband med buller eller sorl i klassrummet kan koncentrationen sjunka och istället kan känslor som oro och rastlöshet öka. Van Poecka et al (2017) förklarar att enligt pragmatismen så är miljön runt individen av betydande för dess möjlighet till utveckling.