3.3.1 INSAMLINGSMETOD
De vanligaste insamlingsmetoderna inom kvantitativ metod är strukturerade
intervjumetoder och strukturerade observationer. Strukturerade intervjuer möjliggör datainsamling från flera olika respondenter samtidigt. Strukturerade observationer var en annan tänkbar metod då även den hade gett tillgång till en stor mängd data, men denna typen av data passade inte för vad studien ämnade att undersöka.
Den kvantitativa metoden var tänkt att användas som ett stöd till argumenten i vår kvalitativa studie och därför använde vi oss av en metod som inte var lika tidskrävande som strukturerade observationer, men som ändå möjliggjorde för den datamängd vi behövde. Vår första tanke var att samla in data via databaser likt Holdings och
InfoTorg, men eftersom informationen för mindre företag var bristfällig bestämde vi oss för att använda en enkät. Enkäten möjliggjorde att vi kunde ställa specifika frågor kring
styrelsesammansättning samt vad företagen letade efter i sin rekrytering, denna information fanns inte att tillgå i databaserna.
3.3.2 URVAL
Med den kvantitativa delen av studien ville vi se om familjeföretag påverkade antalet kvinnliga- och utomstående ledamöter. För att undersöka om kategorisering,
värderingar och kultur påverkade hetero- och homogena sammansättningar i en lokal kontext, användes Gnosjöregionen som vårt fokusområde eftersom denna region är ett område med ett välkänt varumärke, Gnosjöandan (Sjöstrand, 2008). Den första tanken var att jämföra Ggvv-regionen med övriga delen av Jönköpings län, men eftersom det fanns en risk för att förutsättningarna mellan Jönköping och Ggvv-regionen var för lika ville vi även jämföra mot ytterligare ett område som hade andra förutsättningar. Därför samlades data in från företag i Göteborgs kommun, då de till skillnad från Ggvv-regionen och Jönköpings län hade andra typer av företag, mer export, större tillgång på kompetens och bättre ekonomiska förutsättningar.
Kriterierna för de deltagande företagen var: • Över 20-49 anställda
• Aktiva aktiebolag
• Aktiva inom Ggvv-regionen, Jönköpings län eller Göteborgs kommun.
Det första kriteriet, 20-49 anställda, bestämdes då vi ville säkerställa att företagen i vårt urval hade tillräckligt stora styrelser och därför utgjorde relevanta underlag till studien. Detta kriteriet motiverades utifrån Hillmans et al. (2007), vilka i deras studie visade att styrelsens storlek hade ett positivt samband med företagets storlek.
Det andra kriteriet, aktivt aktiebolag sattes för att företagen skulle omfattas av ABL, vilket innebar att aktiebolag omfattas av större krav på styrelsens arbete än bland annat enskilda företag och ekonomiska föreningar. Det gav bättre förutsättningar för att företagen som studerades var relevanta för studien.
Genom en företagssökning på Bisnode InfoTorg hittade vi i Jönköpings län 330 företag som stämde överens med våra kriterier. Motsvarande siffror för Ggvv-regionen var 228, och Göteborgs kommun 985. Den totala populationen för studien blev 1543 företag.
3.3.3 BORTFALLSANALYS
Av totalt 1543 enkäter besvarades 100, vilket motsvarade ett bortfall på 93,5 %. Bortfallet kan ha uppkommit av flera olika anledningar. Den främsta aspekten till den låga svarsfrekvensen kunde bero på att enkäten skickades ut vid påsk, då det inföll många arbetsfria dagar och därmed var ett flertal företagare inte på plats för att upptäcka vårt mejl. En annan anledning till det stora bortfallet kunde bero på att det var svårt att få tag på rätt mejladress, för att komma till rätt person. I och med att vi i studien hämtade datan ifrån Infotorg, och därmed utgick ifrån deras insamlade mejladresser medförde detta att flera mejladresser hänvisade till informations- eller säljvadelningar. Det kunde vara ännu en orsak till att våra enkäter inte blev besvarade utan istället hamnade i en skräpkorg eller plockades bort. Man behöver ta bortfallet i beaktning i vårt resultat. Men eftersom studien ändå utgjordes av en jämförelse mellan två regioner, så anser vi ändå att det ger en bra bild på hur styrelsesammansättningarna såg ut i en större kontext.
3.3.4 ENKÄTENS UTFORMNING
För att kunna utföra de observationer som vi fann nödvändiga för studien konstruerades en enkät bestående av 17 frågor (se appendix 1). Frågorna i enkäten delades in i tre olika avsnitt: Det första avsnittet bestod av frågor med allmän karaktär om
respondentens bakgrund. Genom att ställa denna typ av frågor i inledningen gav det oss en möjlighet att kategorisera respondenterna utefter företagsort, bransch, om företaget var ett koncernföretag eller inte samt om de var ett familjeföretag.
• Företagsort
• Din uppgift i företaget?
• Vilken bransch är Ert företag verksam inom? • Ingår ert företag i en koncern?
Det andra avsnittet innehöll frågor som var relaterade till företagets styrelse. Dessa frågor gav oss en bild över hur våra respondenters styrelser var sammansatta. För att få mer specifik uppfattning om hur respondenternas styrelsesammansättningar såg ut ställdes inte bara frågor om det fanns kvinnor eller inte, utan även om hur många och om de var familjemedlemmar eller inte.
• Vilket av nedanstående alternativ motsvarar Er styrelses medelålder? • Hur många ledamöter sitter för närvarande i Er styrelse?
• Hur många av Era styrelseledamöter är kvinnor?
• Hur många av Era styrelseledamöter anser du, enligt ovanstående definiton, är familjemedlemar?
• Hur många av styrelseledamöterna ifrån föregående fråga är kvinnor? • Hur många av era styrelseledamöter är enligt ovanstående definition
utomstående?
• Hur många av styrelseledamöterna ifrån föregående fråga är kvinnor?
Genom att kombinera respondentens bakgrund och frågorna om styrelsens
sammansättning gav detta oss en möjlighet att på ett mer noggrant sätt analysera hetero- och homogenitet i styrelsen. Utgångspunkten för frågorna var Ruigrok et al. (2007), som visade hur kvinnor hade större möjlighet att ta sig till styrelsen om de hade en familjebakgrund, och Hillman et al. (2007) vilka visade att större styrelser innefattade fler kvinnor.
I enkäten ställdes även ett par frågor som berörde hur företagen rekryterade sina ledamöter samt vilka egenskaper de eftersökte. Dessa frågor ställdes eftersom vi fann det intressant att studera ifall hur företaget rekryterar och vilka ledamöter de letar efter kunde ha påverkan på styrelsen. Vi frågade även om respondenten var medlem i någon föreningsverksamhet eftersom vi ansåg, likt Sjöstrand (2008) att föreningar och kyrkor kunde ha en påverkan på individer och vilka de förhöll sig till.
• I de fall ni rekryterar utomstående ledamöter, vad vill ni att dessa ska tillföra företag?
• Är ni medlem i någon föreningsverksamhet?
För att underlätta kontakt med eventuella respondenter till den kvalitativa delen av studien ställdes avslutningsvis även fråga om de hade möjlighet att bli kontaktade för en kompletterande intervju, vilket medförde ett effektivare och mindre tidskrävande
letande av intervjupersoner.
Innan enkäten skickades ut till företagen i vårt urval genomfördes med hjälp av Nils-Erik Persson från Styrelseakademien en pilotstudie på enkäten. Detta gjordes för att kontrollera om frågorna var relevanta och tolkades korrekt. När Persson godkände enkätens utformning mejlades ett första utskick till alla företagen i urvalet, till antingen en informations-adress, eller till lämplig kontaktperson, i samband detta skickades ett presentationsbrev ut som förklarade vårt syfte och de etiska aspekter studien förhöll sig till (se appendix 2). En vecka efter första utskicket skickades en påminnelse (se
appendix 3) och efter ytterligare två veckor en andra. Vid tidpunkten för första och
andra utskicken inföll påsken med efterföljande ledighet. För att säkerställa att alla företag hade fått en chans att svara genomfördes även ett tredje utskick.
3.3.5 OPERATIONALISERING 3.3.5.1 BEROENDE VARIABLER
I och med att vi ville studera vad som påverkade hetero- och homogenitet i en större kontext använde vi två variabler som vi kallade beroende variabler. Den första variabeln
antal kvinnliga ledamöter, gav oss möjligheten att undersöka om det fanns ett samband
mellan antalet kvinnor i styrelser och våra oberoende variabler. Denna variabel kodades efter antalet kvinnor. Istället för att endast använda en dummyvariabel, som hade visat om det förekom kvinnor eller inte, kunde vi genom att använda antalet kvinnor därför undersöka inte bara om det fanns kvinnor, utan också hur många.
Den andra beroende variabeln antal utomstående ledamöter ämnade att fungera på samma sätt som antal kvinnor i styrelsen, men den gav oss istället möjlighet att
antalet utomstående. På samma sätt som i ovanstående variabel kunde vi även genom vår kodning utläsa hur många utomstående ledamöter det fanns.
3.3.5.2 OBEROENDE VARIABLER
Med anledning av att vi vill studera familjeföretags påverkan på antalet kvinnor och antal utomstående ledamöter i styrelser, valdes en uppsättning variabler med anknytning till familjeföretag. Dessa variabler var företagsform, antal familjemedlemmar och antal
kvinnliga familjemedlemmar. De nämnda variablerna kallade vi för oberoende och
användes i regressionsanalyserna. Våra oberoende variabler användes då dessa antogs ha ett samband med de beroende variablerna i studien. Genom att studera vilka variabler som hade ett samband med våra beroende variabler kunde vi utläsa vad som påverkade både antalet kvinnliga- och utomstående ledamöter. Den första oberoende variabeln,
företagsform, användes för att undersöka om företagstypen hade ett samband med hur
många kvinnliga och utomstående ledamöter som fanns i företagens styrelser. Detta har studerats i schweiziska styrelser av Ruigrok et al. (2007) där de fann ett positivt
samband mellan antalet kvinnor och familjeföretag. I vår studie testades detta i en svensk kontext. Variabeln kodades 0 för ej familjeföretag och 1 för familjeföretag. Vi inkluderade även två oberoende variabler som berörde familjemedlemmar: antal
familjemedlemmar och antal kvinnliga familjemedlemmar. Genom att inkludera
variablerna kunde vi undersöka om antalet kvinnliga eller utomstående ledamöter hade något samband med antalet familjemedlemmar i styrelsen. Dessa variabler kodades efter antalet familjemedlemmar och antalet kvinnliga familjemedlemmar.
Vi testade även antalet utomstående för att undersöka eventuella samband. Denna variabel kallades också för oberoende och kodades efter antalet utomstående ledamöter.
3.3.5.3 KONTROLLVARIABLER
För att minska risken för att eventuella feltolkningar och felaktiga slutsatser skulle göras gällande sambandet mellan de beroende och oberoende variablerna användes
kontrollvariabler. De kontrollvariabler som tillämpats är dels variabler kopplade till styrelsen: styrelsestorlek och ålder. Utöver detta användes även bransch, koncern,
sambandet mellan de beroende och oberoende variablerna.
Styrelsestorlek användes då vi antog att detta kunde påverka antal kvinnliga ledamöter
och antal utomstående ledamöter. Likt Hillman et al., (2007) visade i en studie fanns det ett positivt samband mellan styrelsens storlek och antalet kvinnor. Av denna anledning fann vi det relevant att inkludera styrelsestorlek som kontrollvariabel. Variabeln kodades efter antalet styrelseledamöter.
Ålder kodades med fyra olika intervall, 30-39 (1), 40-49 (2), 50-59 (3), 60-69 (4).
Anledningen till att vi ville använda ålder som kontrollvariabel baserades på antagandet om att ålder kunde ha en påverkan på styrelsens sammansättning vilket har undersökts i tidigare studier (Cannella et al.,2015;Jonnergård och Stafsudd, 2011).
Bransch delades upp i flera kategorier efter OMX Nasdaq Stockholm börsindex. De
olika branscherna var: Energi, Finans och Fastighet, Fordon, Hälsovård, Industrivaror,
Konsumenttjänst, Konsumentvaror, Kraftförsörjning, Livsmedel, Material, Teknologi, Telekom samt Annan bransch. De delades upp i varsin variabel, och kodades 0 för nej
och 1 för ja. Vi valde bransch som kontrollvariabel, då vi antog att mängden kvinnor kan bero på vilken bransch som företaget är aktivt inom. Bransch har även använts som kontrollvariabel i tidigare studier (Hillman et al., 2007).
Två andra kontrollvariabler var koncern samt verksam ägare. Dessa användes för att kontrollera om de påverkade sambandet mellan de beroende och oberoende variablerna. Vi hittade ingen annan studie som använt koncern och verksam ägare som
kontrollvariabler, och genom att använda dessa i studien kunde ytterligare två faktorer uteslutas som kunde ha gett multikollinearitet.