SAMMANFATTANDE ANALYS

I vår kvantitativa studie fann vi att det fanns flera olika faktorer som kunde påverka styrelsens sammansättning. Ett gemensamt resultat för både antalet kvinnliga och utomstående ledamöter var att de visade ett positivt samband med styrelsens storlek. Detta samband har visats i tidigare studier likt Hillman et al. (2007) som att menar att större styrelser har fler kvinnor. Det som vi däremot fann anmärkningsvärt var att bland våra respondenters styrelser fanns ett större antal utomstående ledamöter än antal

kvinnliga. Detta kan tolkas som att att företagen har en större acceptans för utomstående ledamöter än kvinnor. Resultatet kan på olika sätt förklaras med hjälp av tidigare

nämnda kategoriseringsteorier. Social kategoriseringsteori kan vara en av anledningarna till att mängden utomstående ledamöter inom våra respondenters styrelser. Enligt Turner (1992) kategoriserar individer varandra efter etnicitet, kön och ålder, vilket kan resultera i att kvinnor bedöms annorlunda. Vårt resultat visade på att i respondenternas styrelse förekom det närmare tre gånger fler utomstående än kvinnliga ledamöter. Detta kan även härledas till Kanters (1993) tokenism, vilket innebär att en man kan uppfattas som en mer normal medlem och kan vara anledningen till det förekommer könsskillnader. Ytterligare en tänkbar förklaring till varför det finns fler

utomstående ledamöter än kvinnliga i vårt resultat, är vad Lipman-Blumen (1976) kallar

homosocial reproduktion, vilket att innebär att individer förhåller sig till varandra, eller

i vårt fall skulle kunna förklara den stora mängden utomstående ledamöter.

En annan faktor som kan påverka uppkomsten av homogenitet är enligt vårt resultat företagstypen. I både korrelationsanalysen och regressionsanalysen förekom ett negativt samband mellan antal utomstående ledamöter samt de variabler som

operationaliserades med familjeföretag. Resultatet går att härleda till Collin och Ahlberg (2012) som visar att släktskapet har en stor betydelse i familjeföretags styrelser. Det har även visats i Cannella et al. (2015), vilka menar att familjemedlemmar förhåller sig till varandra. Men det som gör resultatet anmärkningsvärt är att det strider mot Ruigrok et als. (2007) studie om att styrelseledamöternas kön inte har någon betydelse i

familjeföretag. I vårt resultat fann vi inte någon relation mellan antalet kvinnor och familjeföretag, vilket indikerar på att det bör finns andra faktorer som förklarar vilka som sitter med i styrelser i familjeföretag i en större kontext.

Med ovanstående resultat kan vi visa på att i en större kontext kan hetero- och homogena sammansättningar uppstå dels genom kategoriseringar, som påverkar hur individer förhåller sig till varandra. Men det kan också bero på företagstypen, då familjeföretag tenderar att ta in färre utomstående. Den mest intressanta aspekten i studien var dock att det inte fanns någon relation mellan familjeföretag och antal kvinnor, vilket kan förstärka de homogena sammansättningarna i styrelser.

I den kvalitativa studien studerade vi hetero- och homogenitet i familjeföretags styrelser i en lokal kontext, i detta fall Gnosjöregionen. Vi fann då ett antal olika orsaker som kunde påverka styrelsens sammansättning. Det gick att applicera social

kategoriseringsteori även i lokal kontext, men istället för de demografiska faktorer

Turner (1992) menade skulle påverka kategoriseringen utgjorde även kulturen en förklaring för vilka individer som de förhöll sig till.

En annan tänkbar orsak kan vara kulturens starka inflytande i regionen. Genomgående för alla respondenter i vår studie var att de uttryckte sig positivt om kulturen och dess

och kunskap om kulturen. Detta kan ses som ett resultat av vad Tajfel och Turner (1986) kallar self-categorization, vilket kan innebära att individer från Gnosjöregionen i större utsträckning förhåller sig till varandra. Det kan leda till att individer utanför gemenskapen har svårare att integreras och inkluderas i regionen.

Den sista bidragande orsaken som vi fann till homogena sammansättningar i en lokal kontext var familjeföretagens starka värderingar. Värderingarnas påverkan visades genom att den äldre generationen ägare inte var benägna att släppa kontrollen och låta yngre förmågor ta över. Detta såg vi exempel på genom att en respondent uttryckte att han inte kunde ta sina egna beslut, eftersom han hindrades av sin far. Ett annat exempel såg vi i en annan intervju där en utomstående VD upplevde att han kände tillit från ägarfamiljen, men vid en granskning av deras styrelse var ändå fyra av fem ledamöter från familjen, vilket tyder att på att familjen inte ville släppa kontrollen trots allt.

En annan effekt av värderingarna är att de kan ha en påverkan på

styrelsesammansättningen i familjeföretag i Gnosjöregionen. Resultatet i den kvalitativa studien visade att respondenternas styrelsesammansättning fortfarande bestod av en majoritet män, men det förekom också styrelser med jämnare könsfördelning. Gemensamt för de kvinnliga styrelseledamöterna som fanns var att de hade familjebakgrund. Detta indikerar på att det är andra faktorer som är avgörande för homogeniteten än de som uppvisades i en större kontext. Genom resultatet fick vi uppfattningen av att det är värderingarna i familjeföretag som är mest betydelsefulla i en lokal kontext. Detta samband visar Cannella et al. (2015), vilka menar att

familjemedlemmar förhåller sig till varandra för att kunna behålla familjens värderingar inom företaget. En förklaring till värderingarnas påverkan ges av Ruigrok et als. (2007) studie som förklarar att det är kännedom om varandra och de delade värderingarna inom familjeföretagen som i slutändan påverkar vilka individer som sitter i styrelsen, de menar därför att könet inte spelar någon, så länge individer delar varandras värderingar. Detta kan också vara en förklaring till våra respondenters styrelsesammansättningar, då en övervägande majoritet var familjemedlemmar.

Orsaken till hetero- och homogenitet i en lokal kontext är alltså en kombination av kategorisering, kultur och värderingar. När detta resultat sätts i kontrast mot den större

kontexten, finns främst två betydande skillnader. Den första är kulturens påverkan, vilken var avgörande i en lokal kontext, men var svår att analysera i en större kontext. Den andra skillnaden i en större kontext visades att det inte fanns någon relation mellan kvinnor och familjeföretag, medan det i en lokal kontext fanns en större acceptans för kvinnor så länge de delade familjens värderingar.

5. SLUTSATS

I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av studiens arbetsgång. Därefter följer våra slutsatser som återkopplar till vad som påverkar hetero- och homogenitet i

styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen. Avslutningsvis får läsaren en beskrivning av de teoretiska och praktiska implikationerna för studien, samt förslag till framtida

forskning.

5.1 SAMMANFATTNING

Intresset till uppsatsen väcktes genom debatten om vem som ska ansvara för styrelsens sammansättning. Vi fann snabbt att det fanns två splittrade läger i frågan, den ena sidan som hävdar att det måste införas ett lagförslag om kvotering för att främja såväl kvinnor som minoriteter och den andra sidan menar att de förstår att det finns en ojämn

fördelning inom styrelser men de anser istället för ett lagförslag om kvotering, bör vara de enskilda ägarnas ansvar om styrelsesammansättning (Westberg, 2017). Eftersom diskussionen om lagförslaget främst gäller börsnoterade företag, ställde vi oss därför frågan om hur detta i förlängningen kan påverka familjeföretagen. Om det är viktigt med en jämställd styrelse i en typ av företag borde det även vara viktigt i en annan. Vi ville dock inte i studien endast fokusera på frågan om kvotering och jämställdhet, utan istället undersöka vad som påverkar uppkomsten av hetero- och homogena

sammansättningar i styrelser i en lokal kontext.

Eftersom det finns flera olika definitioner av vad ett familjeföretag är (Le Breton-Miller & Miller, 2008; Cannella et al., 2015), och vilka roller ägarfamiljerna har inom dem (Brundin et al., 2012), valde vi att rikta vårt fokus på företag i mindre orter, där ägarfamiljer i generationer har drivit och utvecklat sina företag. Vi hittade ett område som präglas av denna typ av företag, Ggvv-regionen som med sin starka kultur och entreprenöriella anda vuxit till ett av Sveriges mest kända företagsområden. Genom att studera problemet utifrån Gnosjöregionen gav det oss möjlighet att undersöka vilka underliggande faktorer som påverkar styrelsens sammansättning även i mindre företag, då dessa sällan innefattas i den offentliga debatten.

Utifrån vårt problem skapade vi med hjälp av tidigare kunskap och teorier en teoretisk referensram som delades in i tre huvudsakliga teman, vilka vi antog påverkade

uppkomsten av hetero-homogenitet i styrelse i familjeföretag i Ggvv-regionen. Dessa var: värderingar, kultur och kategoriseringsteorier.

En orsak som vi antog kunde påverka styrelsens sammansättning var familjens värderingar. Eftersom familjeföretag skiljer sig från övriga företag genom att

ägarfamiljen och dess värderingar präglar både vilka mål och strategier företaget har, men också många av de beslut som fattas (Cannella et al.,2015). Familjeföretaget har i utlandet visat sig spela en stor roll för styrelsens sammansättning genom att den i större utsträckning baseras på att det inte är styrelseledamöternas kön som är avgörande (Ruigrok et al.,2007), utan istället är det att individer ska sitta på liknande värderingar.

Kultur är den andra faktorn som påverkar styrelsens sammansättning. Enligt Giddens (1998) påverkar kulturen individen och formar deras värderingar och de beslut som de tar. Utifrån Sjöstrand (2008) och Wigren (2009), vilka beskrev företag inom Ggvv-region och de förutsättningar som råder, fick vi uppfattningen om att det inom kulturen skapats nätverk som kan påverka homogena sammansättningar. Nätverken har uppstått genom kulturen och medför såväl positiva och negativa konsekvenser. De positiva effekterna märks genom att företagen hjälps åt och kommunicerar inom nätverken, de kan dock också agera ekluderande mot de individer som inte integrerats i kulturen. (Sjöstrand, 2008; Wigren, 2009)

Kategorisering kan vara en annan tänkbar förklaring som beskriver hur människor agerar vid interaktioner med andra människor (Turner,1992) och skulle kunna förklara hur hetero- och homogenitet uppstår. Kategorisering kan medföra att människor föredrar människor med liknande egenskaper (Kanter, 1993; Lipman-Blumen 1976), vilket i förlängningen bildar grupper där individer besitter liknande värderingar (Pelled, 1996b). I vår kontext skulle detta betyda att i en styrelse som består av män, skulle de föredra att rekrytera in andra män (Holgersson, 2004), vilket skapar en homogen sammansättning som exkluderar kvinnor och minoriteter.

ämnade att undersöka vad som påverkade styrelsens sammansättning i en större kontext. Genom att undersöka detta kunde det kvantitativa resultatet jämföras med det

kvalitativa. Den kvalitativa studie undersökte vårt problem mer djupgående i en lokal kontext. Denna del av studien baserades på intervjuer med företagare i Ggvv-regionen där de tidigare antaganden testades i praktiken.