UTFORMNING AV INTERVJUFRÅGOR

De personer som vi hade kontaktat för intervju hade redan fått vår enkät och därmed även tagit del av studiens målsättning, de etiska aspekterna samt fått en förfrågan om återkoppling av studiens färdiga resultat. Vi hade detta i åtanke men ville ändå

kontrollera att respondenterna hade läst och blivit införstådda med respektive del. Innan vi påbörjade intervjun gjordes därför en snabb sammanfattning av ovanstående delar, samt att respondenterna blev informerade om att de kunde avbryta intervjun och försäkrades att de inte var tvingade att svara på någon fråga som de upplevde känslig.

Vi började intervjun med att inledningsvis fråga: • Kan du berätta om företagets utveckling? • Hur har du hamnat i företaget?

Dessa frågor ställdes med anledning av att öppna upp samtalet och för att få

intervjupersonen mer bekväma i situationen. Som Bryman och Bell (2017) menade var de grundläggande frågorna viktiga för att få en förståelse om hur respondenten upplever sin sociala miljö. Det märktes att alla intervjupersonerna upplevde denna fråga som positiv och de utvecklade gärna svaren och hur de hade lyckats komma till den situation de befann sig idag. Vi fick därmed tillfälle att få kringliggande information som kunde vara viktigt för vår analys än om vi hade börjat med en sluten fråga.

Utefter vad som framfördes blev eventuella följdfrågor användbara för att beröra de områden som vi ville ha svar på. Likt Johannisson och Huse (2000) visade berodde rollen hos ledamöterna i styrelsen på vilken typ av företagsklimat som familjeföretaget befann sig i. Med den bakgrunden ville vi därför ställa frågor som berörde

företagsklimatet samt hur styrelsen såg ut idag. På det viset fick vi möjlighet att analysera om de ovanstående teorierna stämde med vad ett familjeföretag sökte:

• Vilket företagsklimat befinner sig ert företag i?

Beroende på vilket svar vi fick ställdes följande alternativa följdfrågor :

• Hur ser styrelsen ut idag? • Vart hittade ni denna person? • Hur hittade ni denna person?

Efter att fått insikt i familjeföretagets värderingar om vad de ansåg som viktigast i sin rekrytering av en ny styrelseledamot, ställdes frågan:

• Om de såg att den utomstående styrelseledamoten hade ett annat synsätt?

För att eventuellt utveckla ovanstående fråga ställdes eventuella följdfrågor:

• På vilket sätt?

I och med att Collin och Ahlberg (2012) diskuterade om hur svågerpolitiken i familjeföretaget påverkade styrelsen, ville vi undersöka om denna svågerpolitik upplevdes av alla, oavsett vilket kön intervjupersonerna hade eller om detta särdrag endast märktes hos de som inte befann sig i familjen. Samtidigt som vi hoppades att dessa öppna frågor skulle öppna upp för en djupare diskussion kring värderingar om könet och om det fanns några skillnader beroende på om medlemmen var kvinna eller man.

Efter att berört frågorna om familjeföretaget och dess styrelse, samt rekryteringen ville vi flytta fokus till nästa del som vi tog upp i referensramen, vilket inkluderade kultur. I och med att intervjuerna gjordes på personer ifrån Gnosjöregionen, behövdes det få en insikt och bild av hur andan kunde ha påverkat familjeföretaget. Med en öppen fråga ledde det oss till att vi kunde få förståelse för hur personen kände för sin kultur. Med bakgrund av att Wigren (2009) nämnde nätverkens betydelse och samarbetet mellan företagarna, ville vi lyfta dessa nyckelord och höra hur respondenten reagerade och reflekterade kring dessa områden, samt hur nätverken kunde bidra till att det skedde en inklusion av mindre antalet utomstående:

• Vad tycker du om Gnosjöandan?

• Du nämner nätverk /förståelse / samarbete på vilket sätt och med vilka?

Vi var också intresserade av hur de såg på framtiden kring Gnosjöandan. På det sättet gavs det möjlighet att analysera om Gnosjöandan påverkade den nuvarande mångfalden och vad som skulle hända med den om andan fanns kvar, upphörde eller växte sig starkare. Som Sjöstrand (2008) nämnde i sin avhandling började Ggvv-regionen att rekrytera utomstående men att dessa personer kom från samma region. Trots att kulturen ändrades i Ggvv- regionen, kanske värderingar fortfarande levde kvar i och med samma nätverk. Därmed ville vi fråga följande frågor och samtidigt öka förståelsen för familjeföretagens framtida miljö och vad som kan komma att påverka deras beslut kring rekrytering:

• Hur ser mångfalden ut i styrelsen i framtiden?

Vi avslutade varje intervju med att tillägga att intervjupersonerna skulle få en så kallad respondentvalidering vilket innebar att de fick tillbaka materialet för att kontrollera att vi uppfattat deras svar rätt och på så sätt styrka den äkthet och tillförlitlighet vi

3.5.3 TEMATISERING

Svaren från intervjun användes därefter som data vid upprättandet av tematiseringen. De beskrivningar och svar som var återkommande under hela intervjun upprättades som teman för analysen i studien och tog upp de frågor som var av vikt för forskningen. I och med upprepningarna bland svaren ansåg vi att intervjuerna hade uppnått en empirisk mättnad och kunde därför vi välja teman för vidare analys.

Teman för analysen var familjeföretagens värderingar, kultur samt kategoriseringar, vilka presenteras under kapitlet resultat och analys. Det första temat, familjevärderingar, behandlar de allmänna värderingarna i familjeföretagen. Det valdes som tema eftersom oavsett om respondenten var familjemedlem eller utomstående, fick vi känslan av att värderingarna i familjeföretaget påverkade hela organisationen och dess beteende. Därmed var detta ett intressant tema att beröra och analysera om de olika synsätten ändå kunde avspegla den generella bilden som Canella et al. (2015) diskuterar om att

familjen påverkar företaget, eller om det var släktskapet som påverkade, likt Collin och Ahlberg (2012) pratade om. Det andra temat är kultur som beskriver hur respondenterna upplevde att Gnosjöandan har påverkat regionen och dess företag. Sjöstrand (2008) diskuterade Gnosjöandans starka påverkan på regionen och som innebar en

exkluderande effekt av de som inte tillhörde kulturen. Utifrån Holgerssons (2004) resonemang om att män väljer män genom homosocial reproduktion, ville vi analysera om Ggvv-regionen använder kategoriseringsteorier vid sina styrelsesammansättningar samt hur respondenternas svar belyser hur kategorierna påverkar individer som är ifrån regionen. Det sista temat behandlar kategoriseringar som beskriver hur Gnosjöföretagen bedömde tilltänkta styrelseledamöter, samt hur deras bedömningar kan påverka

3.6 ETIK

Etik inom forskning handlar enligt Bryman och Bell (2017) om hur den forskning som bedrivs aktualiserar värderingarnas roll i forskningsprocessen. Viktiga frågor inom etiken är exempelvis hur individer som har studerats ska behandlas, samt om det finns aktiviteter som lämpar sig bra eller mindre bra (Bryman & Bell, 2017). De etiska principer vi har tagit hänsyn till i vårt arbete är:

• Informationskravet - Forskaren ska informera berörda personer om

undersökningens syfte

• Anonymitetskravet - Individen ska kunna vara anonym

• Nyttjandekravet - Insamlad data används endast till studien

• Samtyckeskravet - Deltagandet i studien ska vara frivilligt.

Den största delen av studien grundades på intervjuer och data som samlas in från styrelseledamöter i företag inom Gnosjöregionen, som är ett relativt litet geografiskt område, därför lades ett stort fokus på att genom studiens gång upprätthålla fokus på att de etiska principerna efterföljdes. Inför intervjuerna skickades ett introduktionsbrev där respondenten fick information om studiens syfte, vad datan skulle användas till och att de när som helst kunde avbryta deras medverkan. Detta gjorde att informationskravet,

nyttjandekrav och samtyckeskravet upprätthölls. Vi valde även i datainsamlingen att

utelämna styrelseledamöternas namn för att på så sätt kunna upprätthålla anonymiteten, vilket medförde att anonymitetskravet tillgodosågs.