Läkemedelsförmånerna

Före år 2002 var det i Sverige i väsentliga avseenden automatisk subvention av receptbelagda läkemedel. Receptbelagda läkemedel ingick i allmänhet i läkemedelsförmånerna om läkemedlen var god-kända för försäljning av Läkemedelsverket, hade förskrivits av be-hörig förskrivare och läkemedlet hade fått ett pris fastställt av då-varande Riksförsäkringsverket.2 Vissa receptbelagda läkemedel var dock även på den tiden undantagna från högkostnadsskyddet, exem-pelvis läkemedel mot håravfall, vissa läkemedel mot hosta,

1 Indikation är det symptom, sjukdomstillstånd eller liknande som läkemedlet har godkänn-ande för.

medel för rökavvänjning, läkemedel för behandling av fetma samt läkemedel för behandling av impotens.

Denna i princip automatiska subvention av receptbelagda läke-medel övergavs i och med ikraftträdandet av förmånslagen 2002. Läkemedelsförmånerna skulle dock även fortsättningsvis vara stat-ligt reglerade och lika i hela landet.

Själva kostnadsansvaret för läkemedelsförmånerna överfördes från staten till sjukvårdshuvudmännen redan 1998. Samtidigt in-fördes ett särskilt statsbidrag till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna.3 Statens ekonomiska ersättning till lands-tingen fastställs normalt genom årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

3.2.1 Vad innebär läkemedelsförmånerna?

Skydd för patienterna mot höga kostnader för läkemedel

Läkemedelsförmånerna innebär ett skydd för enskilda patienter mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och varor som ingår i för-månerna.4 Genom läkemedelsförmånerna finansierar det offentliga delar av den enskildes kostnader för läkemedel som ingår i för-månerna.

Ett annat sätt att beskriva detta är att förmånsberättigade läke-medel och varor omfattas av ett högkostnadsskydd. Högkostnads-skyddet är konstruerat så att den del av ett läkemedels kostnad som patienten betalar själv, den så kallade egenavgiften, minskar ju högre läkemedelskostnader konsumenten har under en 12-månaders-period från första läkemedelsexpeditionen. Högkostnadsskyddet ger en stegvis kostnadsreducering vilket kan illustreras i den så kallade högkostnadstrappan, se figur 3.1.

3 Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning m.m. (prop. 1996/97:27).

Figur 3.1 Den så kallade högkostnadstrappan

Källa: Bild hämtad från TLV:s webbplats.

Patienten betalar hela kostnaden för läkemedel upp till en nedre gräns på 1 100 kronor. Från det att kostnaderna totalt sett över-stiger denna nivå, träder högkostnadsskyddet in och det offentliga bidrar till finansieringen. Från det att kostnaderna totalt överstiger 5 400 kronor, finansierar det offentliga läkemedel inom förmånerna helt och hållet under resten av 12-månadersperioden. Detta brukar beskrivas som att patienten har ”frikort” på läkemedel. Konstruk-tionen på högkostnadsskyddet innebär att det högsta totala belopp den enskilde kan få betala i egenavgift för läkemedel inom för-månerna under en given 12-månadersperiod, är 2 200 kronor. Detta gäller oavsett hur mycket förmånsberättigade läkemedel patienten använder.

Inga egenavgifter i vissa fall

Från och med den 1 januari 2016 betalar barn under 18 år ingen egenavgift för läkemedel inom läkemedelsförmånerna. Från den 1 januari 2017 är även preventivmedel som ingår i förmånerna

kost-nadsfria för personer som vid inköpstillfället inte har fyllt 21 år. Det finns också bestämmelser om att den som är under 16 år har rätt till reducerade kostnader för livsmedel som förskrivits av läkare för särskilda näringsändamål.

Utöver den subvention av läkemedel som de lagstadgade läke-medelsförmånerna ger kan landstingen välja att i vissa fall själva sub-ventionera läkemedel som inte ingår i förmånerna. Detta beskrivs närmare i avsnitt 3.6.4.

3.2.2 Vem omfattas av läkemedelsförmånerna?

I förmånslagen anges vem som omfattas av läkemedelsförmånerna. Förmånerna gäller för den som är bosatt eller anställd i Sverige eller den som har ett europeiskt sjukförsäkringskort från ett annat EES-land eller Schweiz. Förutsättningarna för att en patient ska ha rätt till läkemedelsförmåner är bland annat att läkemedlet är förskrivet av en behörig förskrivare och att syftet med behandlingen ska vara att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symptom på sjukdom eller i likartat syfte. Det krävs också att receptet är försett med en arbetsplatskod.

3.2.3 Vilka läkemedel och varor omfattas av läkemedelsförmånerna?

I förmånslagen definieras vilka läkemedel och varor som kan om-fattas av läkemedelsförmånerna.5 Endast läkemedel som är avsedda att tillföras människor kan omfattas av läkemedelsförmånerna.

Det är TLV som beslutar om ett läkemedel ska ingå i månerna. Förutsättningar för att ett läkemedel ska kunna ingå i för-månerna är att kostnaderna för användning av läkemedlet bedöms vara rimliga från medicinska, humanitära och samhällsekonomiska synpunkter. Det krävs också att det inte finns andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som är att bedöma som väsent-ligt mer ändamålsenliga.

5 15–18 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Det är frivilligt för läkemedelstillverkarna att ansöka om att ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna. Mer om detta i av-snitt 3.4.2.

Varor och förbrukningsartiklar

Varor som förskrivs i födelsekontrollerande syfte, förbruknings-artiklar som behövs vid stomi, förbrukningsförbruknings-artiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel eller förbrukningsartiklar för egen-kontroll av medicinering, omfattas i vissa fall av förmånerna.

För förbrukningsartiklar som behövs vid stomi gäller samma regler som för läkemedel, det vill säga att patienten inte betalar mer än 2 200 kronor under en 12-månadersperiod. Förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel eller som behövs för egenkontroll av medicinering och som ingår i läkemedelsförmån-erna är däremot kostnadsfria.

Licensläkemedel och extemporeläkemedel

Licensläkemedel och extemporeläkemedel kan ingå i läkemedels-förmånerna utan att pris har fastställts för läkemedlet. Detta inne-bär alltså att TLV inte behöver fatta beslut om att de ska ingå i för-månerna.

Vacciner

Vacciner kan ingå i läkemedelsförmånerna om de uppfyller förut-sättningarna i förmånslagen. Vissa typer av vacciner kan dock inte ingå i läkemedelsförmånerna. Det gäller om sjukdomen omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram enligt smittskyddslagen (2004:168) och vaccinet är avsett för samma användningsområde och samma patientgrupp som omfattas av vaccinationsprogrammet. Vaccina-tioner som ingår i nationella vaccinationsprogram är helt kostnads-fria för patienten.

Receptfria läkemedel

I de flesta fall ingår inte receptfria läkemedel i förmånerna. Recept-fria läkemedel kan dock ingå i förmånerna, om förutsättningarna i förmånslagen är uppfyllda. Läkemedel för rökavvänjning, naturläke-medel och vissa utvärtes läkenaturläke-medel godkända av Läkenaturläke-medelsverket, ingår dock aldrig i förmånerna.