Arbetet med normer och identiteter kan inte bara handla om att inte diskriminera eller kränka, vad vi inte ska göra, utan måste också handla om vad vi bör göra för att göra saker bättre och t.ex. ge studenterna större möjligheter att känna sig hemma på universitetet på olika sätt.
Som sagt är ofta normer olika inom olika ämnen, och då kan det krävas olika metoder för att arbeta mot begränsande eller diskriminerande normer. Samtidigt återkommer vissa problem inom alla universitetsut-bildningar och vissa metoder och synsätt kan då fungera som redskap för att arbeta med en rad olika problem.
Ett sätt att arbeta mot en alltför snäv förståelse av ämnet och vetenskap-en hos studvetenskap-enterna är att aktivera dem i vetenskap-en kritisk diskussion av ämnets relation till samhället, kunskapsanspråk m.m. Vi behöver visa hur vårt ämne och våra urval är en socialt konstruerad tradition och att saker skulle ha kunnat vara annorlunda. Samtidigt bör vi ibland också göra saker annorlunda än vi tidigare gjort. Om ett ”etnocentriskt” urval egent-ligen svåregent-ligen kan motiveras i vårt ämne bör vi nog anstränga oss för att
inkludera andra perspektiv. Men framförallt måste vi hjälpa studenterna att förstå att det vi undervisar om aldrig är självklara sanningar.
För att bryta mot antagna normer om hur en viss typ av student bör vara kan vi som lärare hjälpa till med att erbjuda studenterna andra möjliga identifieringar. Det kan handla om åtgärder som att låta dem komma i kontakt med en rad olika yrkesverksamma alumner i ämnet, eller att sträva efter att ha en viss mångfald också bland lärarna. I mer akade-miska fält kan det vara en hjälp för studenterna att finna möjliga yrkes- eller ämnesidentiteter om kursinnehållet relateras till samhället i stort och vad det kan ha för betydelse inom olika möjliga yrken.
Den vanliga normen kring att vara duktig eller bäst kan delvis brytas genom att studenterna får samarbeta och dra nytta av samarbetet. Ofta kan akademin själv uppfattas som konkurrensinriktad och elitistisk, men samtidigt är samarbete väsentligt för all vetenskap och att visa och låta studenterna uppleva detta kan leda till en högre grad av gemenskap. För att undvika att en ”anti-plugg-kultur”, där det gäller att vara smart utan att verka behöva studera, får fäste kan vi visa att vi förväntar oss att stu-denterna betraktar studierna som ett heltidsarbete och att detta helt normalt är vad som krävs för de flesta. Samtidigt kan vi också vara för-siktiga med att underblåsa en ämneskultur där ”genier” ensidigt hyllas och ses som våra hjältar och förebilder.
Kanske allra viktigast när det gäller att problematisera normer och stödja studenters självständiga identitetsbildande är dock att vi som lärare överhuvudtaget lyfter dessa frågor och reflekterar över vilka konsekven-ser de kan ha. Här kan inspiration sökas t.ex. i den forskning som vi refe-rerat ovan. I dessa kritiska diskussioner och reflektioner bör också stu-denterna inkluderas så att de kan vara rustade att aktivt hantera och ta ställning till de normer som annars skulle kunna drabba dem hårt.
Att föra kritiska diskussioner kring normer, istället för att propagera för tolerans av olikhet, är något som brukar känneteckna det perspektiv på
undervisning som kallas normkritisk pedagogik. I denna rörelse, som oftast inriktar sig på skolungdomar, arbetar man aktivt med att ifrågasätta självklara normer kring kön, sexualitet, etnicitet, funktionalitet etc. för att ge elever större utrymme att välja själva och i förlängningen mot-verka mobbning och kränkningar (Bromseth och Darj 2010). Perspekti-vet har sällan använts inom högre utbildning (ett undantag är det arbete som gjorts på undervisningen i genusvetenskap vid Stockholms universi-tet, se Bromseth och Sörensdotter 2012) men kan kanske breddas till att inbegripa en kritisk diskussion av de normer inom universitetet som dis-kuterats i denna text. Ett normkritiskt arbete kan ofta innebära ett mo-ment av kris för de som befinner sig ”i normens öga” (Brade m.fl. 2008), men denna kris kan vara produktiv och leda framåt. Framförallt handlar ett normkritiskt perspektiv om att ge studenterna ord för det som ska-ver. På universitetet kan detta vara särskilt viktigt att arbeta med i intro-ducerande kurser då den första tiden på universitetet är central i sökan-det efter en plats och en identitet inom utbildningen. Att som student då inse att de normer som verkar gälla inom universitetet inte är huggna i sten kan förhoppningsvis vara synnerligen befriande.
Referenser
Allie, Saalih, Mogamat Noor Armien, Nicolette Burgoyne, Jennifer M.
Case, Brandon I. Collier-Reed, Tracy S. Craig, Andrew Deacon, m.fl.
2009. ”Learning as Acquiring a Discursive Identity through Participa-tion in a Community: Improving Student Learning in Engineering Education”. European Journal of Engineering Education 34 (4): 359–
367. doi:10.1080/03043790902989457.
Brade, Lovise, Carolina Engström, Renita Sörensdotter, och Per Viktors-son. 2008. I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning.
Stockholm: Friends.
Bromseth, Janne, och Frida Darj, red. 2010. Normkritisk pedagogik:
makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för ge-nusvetenskap, Uppsala universitet.
Bromseth, Janne, och Renita Sörensdotter. 2012. ”Normkritisk pedago-gik”. I Genusvetenskapens pedagogik och didaktik, redigerad av Anna Lundberg och Ann Werner, 43–57. En skriftserie om genusvetenskap 1. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.
Butler, Judith. 1990. Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge.
Bøe, Maria Vetleseter, Ellen Karoline Henriksen, Terry Lyons, och Ca-milla Schreiner. 2011. ”Participation in Science and Technology:
Young People’s Achievement-‐related Choices in Late-‐modern Socie-ties”. Studies in Science Education 47 (1): 37–72.
doi:10.1080/03057267.2011.549621.
Danielsson, Anna T. 2009. ”Doing Physics – Doing Gender: An Explora-tion of Physics Students’ Identity ConstituExplora-tion in the Context of La-boratory Work”. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-98907.
Hasse, Cathrine. 2002. ”Gender Diversity in Play With Physics: The Problem of Premises for Participation in Activities”. Mind, Culture, and Activity 9 (4): 250–269. doi:10.1207/S15327884MCA0904_02.
Holmegaard, Henriette Tolstrup, Lars M. Ulriksen, och Lene Møller Madsen. 2012. ”The Process of Choosing What to Study: A Longitu-dinal Study of Upper Secondary Students’ Identity Work When Choosing Higher Education”. Scandinavian Journal of Educational Re-search (21 juni). doi:10.1080/00313831.2012.696212.
Johannsen, Bjørn Friis, Camilla Østerberg Rump, och Cedric Linder.
2013. ”Penetrating a Wall of Introspection: A Critical Attrition Anal-ysis”. Cultural Studies of Science Education 8 (1): 87–115.
doi:10.1007/s11422-012-9436-9.
Lidegran, Ida. 2009. ”Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas”. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-100328.
Schreiner, Camilla. 2006. ”Exploring a Rose-Garden: Norwegian Youth’s Orientations Towards Science – Seen as Signs of Late
Mod-ern Identities”. Doktorsavhandling, University of Oslo.
http://urn.nb.no/URN:NBN:no-12326
Seymour, Elaine, och Nancy M. Hewitt. 1997. Talking about leaving:
why undergraduates leave the sciences. Boulder, Colorado: Westview.
Tinto, Vincent. 1987. Leaving college: rethinking the causes and cures of student attrition. Chicago: Univ. of Chicago Press.
Ulriksen, Lars, Lene Møller Madsen, och Henriette T. Holmegaard.
2010. ”What Do We Know about Explanations for Drop Out/opt out among Young People from STM Higher Education Programmes?”
Studies in Science Education 46 (2): 209–244.
doi:10.1080/03057267.2010.504549.
West, Candace, och Don H. Zimmerman. 1987. ”Doing Gender”. Gen-der & Society 1 (2): 125–151. doi:10.1177/0891243287001002002.
Widding, Ulrika. 2006. ”Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet”. Doktorsavhandling, Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-727.
Åhlander, Gunnel. 2013. ”’Många lärare har en otrygg vardag’”.
Univer-sitetsläraren. Nr 15, 2013.
http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2013/Nummer-15-13/Manga-larare-har-en-otrygg-vardag/.