De citat som redovisas nedan är representativa för de enkätsvar som respondenterna avgivit.
Studenternas uppfattningar, före betygsbestämningen, om handledning-en.
- ”Jämfört med andra grupper vet jag att vi fått mindre handledning och vägledning i vårt uppsatsskrivande, vilket självklart påverkar den slutgil-tiga produkten. När vi väl träffat vår handledare har han verkat oförbe-redd och mellan handledningstillfällen har det i princip vart omöjligt att komma i kontakt med honom. Jag tycker det är ett stort problem att det verkar vara så stor skillnad i kvalitet handledare emellan, eftersom hand-ledningen vid skrivandet av en omfattande uppsats är så pass viktig.”
- ”Jag skulle gärna ha haft mer hjälp och konstruktiv kritik av handleda-ren kring teorin och vad som krävs av ett bra teoriavsnitt, detta fastnade jag och min uppsatspartner på alldeles för länge, handledaren kritiserade vår teori men gav inga förslag till förbättringar.”
Studenternas uppfattningar, före betygsbestämningen, om handledarnas tillgänglighet.
- ”Det skulle vara önskvärt att handledaren är anträffbar och inte på re-sor eller upptagen med masteruppsatser. I jämförelse med andra institut-ioner (ex. medicin) har företagsekonomi få antal individuella handled-ningstimmar.”
- ”Det skiljer väldigt mycket på handledarna som är i kursen. Vi har hit-tills haft 0 h individuell handledning och kommer på sin höjd komma upp i 30 min. Några andra som läser samma kurs uppskattade att de
hade haft ungefär 10 h individuell handledning förutom seminarierna.
Det är dåligt att det skiljer så mycket, det ska inte spela någon roll vilken handledare man får i avseendet hur mycket tid de lägger ner.”
- ”Handledningen måste utvecklas, 4 seminarium med handledare som
"annars inte har tilldelad tid" är inte tillräckligt eftersom det är så många studenter per handledare, det behövs mer tid för bättre dialoger.”
Studenternas uppfattningar, före betygsbestämningen, om bedömnings-kriterier.
- ”Handledarna kunde ha varit lite hårdare/ mer kritiska för att uppsat-sen ska bli bättre, det känns som examenuppsat-senheten är hårdare än handle-darna.”
- ”Jag hade velat ha mer konkret handledning. Till exempel att vi under seminarierna diskuterade bedömningskriterierna tillsammans utifrån de olika uppsatserna så att man på ett tidigt stadium blev medveten om vilka "fällor" man kan hamna i och hur man bäst undviker dem.”
Som framgår av kommentarer upplevde studenterna att det existerade skillnader i hur handledarna arbetade och hur pass tillgängliga de var.
Detta överensstämmer med tidigare studier (HSV, 1998) och antyder att det saknas en överenskommelse internt mellan handledarna om vad handledningsrollen innebär och hur tillgängliga man som handledarna ska vara för sina studenter. Vad gäller bedömningskriterierna ingick en fråga i den första enkäten om vilken kännedom som studenterna hade om dessa betygskriterier: ”I vilken utsträckning hade du kännedom om bedömningskriterier inför bedömningen?” 36 % av respondenterna sva-rade att de saknade kännedom om bedömningskriterierna eller hade kännedom om dessa i liten utsträckning. 64 % av respondenterna sva-rade att de hade kännedom om bedömningskriterierna i ganska stor eller mycket stor utsträckning.
Till den nämnda enkätfrågan kopplades en fördjupad frågeställning som rörde studenternas och handledarnas uppfattningar om vilken betydelse olika faktorer förväntades ha vid bedömningen av uppsatsen.
Svarsalter-nativen var: ”Ingen betydelse”, ”Liten betydelse”, ”Ganska stor bety-delse”, ”Mycket stor betydelse” och ”Vet ej”.
Student Handledare
Faktorer Ganska stor eller
myck-et stor bmyck-etydelse
Problemformulering 100 % 100 %
Forskningsfrågan 87 % 100 %
Syftesformulering 88 % 100 %
Lämplig metod 91 % 100 %
Operationaliseringen 86 % 100 %
Författarnas sätt att analysera insamlad empiri/data
93 % 100 %
Den skriftliga språkbehandlingen i uppsatsen 80 % 100 %
Uppsatsens vetenskapliga innehåll 89 % 92 %
Referenshanteringen (rätt användning av Oxford – eller Harvardmetoden)
73 % 92 %
Författarnas sätt att nyttja källor och referen-ser
Opposition på annan grupps uppsats vid seminarium
45 % 75 %
Försvar av egen uppsats vid seminarium 40 % 58 % Att arbetsprocessen, från start till färdig
uppsats, tas med i bedömningen
44 % 50 %
Svaren på frågorna leder till att det finns skäl att fråga sig varför drygt en tredjedel av respondenterna saknade kännedom om bedömningsgrun-derna cirka tre veckor före inlämningen av den färdiga uppsatsen. En annan fundering är varför det fanns olika uppfattningar om vad som
an-sågs vara betydelsefullt vid bedömningarna av uppsatserna. Bedöm-ningskriterierna fanns tillgängliga via kurshemsidan och det hade varit möjligt för studenterna att vid t.ex. ett handledningstillfälle ställa frågor till handledarna om dessa bedömningskriterier. Notabelt är även att hälf-ten av de handledare som besvarat enkähälf-ten anser att arbetsprocessen ska ha betydelse vid bedömningen av uppsatsen. Detta kontrasterar gente-mot Högskoleverkets bedömning av uppsatser eftersom där har endast den färdiga uppsatsen bedömts och inte vad som hänt under arbetspro-cessen.
- ”Det verkar som att det är en väldigt ojämn nivå bland handledarna och hur mycket de hjälper studenterna. Vissa studenter får mycket hjälp med metod och datainsamling och andra får nästan ingen hjälp alls.” (Betyg Rest)
- ”Jag är fantastiskt nöjd med denna kurs då vi hade en handledare som tog sig tid och verkligen arbetade med oss så för min del är jag nöjd. Däremot vet jag att det var stora skillnader i omfattningen på handledningarna samt väldigt stora skillnader i upplägg och antal personer på seminarium. Så borde det inte få vara, jag tycker att man ska kunna veta vilka krav man kan ställa på sin handledare samt att handledningstiden handledare emellan bör vara lika för att få det så rättvist som möjligt.” (Betyg VG)
Studenternas uppfattningar, efter betygsbestämningen, om handledarnas tillgänglighet
- ”Handledarnas engagemang och tid som läggs ner för att handleda studenterna verkar ha varierat (dock är jag oerhört nöjd med min