Lärarens feedback och elevens närmaste utvecklingszon

För att feedback från lärarens ska upplevas som betydelsefull behöver den ligga i elevens närmaste utvecklingszon. Körling (2012) skriver att dialogen om lärandet måste vara ständig, öppen och gemensam. Eleven behöver uppleva att hen delar lärandet med läraren. De tillfrågade eleverna beskriver sina upplevelser av feedback som antingen är oklar, berättar något eleven redan vet eller inte är utformad på rätt sätt. Man skulle kunna anta att dessa elevers upplevelser möjligtvis kan bottna i att feedback från läraren inte upplevs ligga i elevens närmaste utvecklingszon.

Elev 1 berättar om situationer då muntlig feedback uppfattats som oklar:

Ibland frågar jag igen för att jag inte riktigt har fattat, men jag kan också välja att fråga en kompis. (Elev 1)

Det eleven uttrycker här är att hen inte förstår muntlig feedback som hen får av läraren. En möjlig tolkning skulle kunna vara att feedback från läraren upplevs som för abstrakt. Eleven berättar om att hen kan välja att be läraren om en ny förklaring, elleratt fråga en kompis. Båda alternativen skulle kunna leda till en ökad förståelse för uppgiften som eleven inte kan genomföra utan stöd.Genom handledning och feedback blir eleven stöttad i sin utveckling och därmed utvecklar sin kunskap inom området (Säljö, 2014). Enligt Körling (2012) kan läraren inte begära att eleven ska kunna förklara vad det är eleven inte förstår utan ska i sin feedback och i relation till eleven handleda eleven genom uppgiften.

36

Elevutsagan visar också hur betydelsefull en tydlig kommunikation mellan läraren och eleven är. När feedback är otydlig, kan eleven välja att fråga igen eller fråga en kompis. Eleven kan också välja att avvisa feedback helt. Dessa ageranden och dess konsekvenser har Kluger och De Nisi skrivit om redan 1996. Att avvisa feedback på grund av att eleven inte förstår den, kan leda till att hen känner en uppgivenhet och att elevens motivation sjunker (1996).

Elev 4 berättar om ett annat exempel då lärarens feedback har uppfattats som oklar.

… typ inledningen är dålig, men vad är dåligt…är den för lång eller vad ska jag ändra? ( Elev 4)

Citatet visar att det finns situationer då eleven inte förstår feedback. Om vi utgår ifrån att eleverna har arbetat med olika typer av inledningar och läraren inte är nöjd med just denna elevs textinledning, behöver eleven ännu mer handledning och stöd i att avgöra vad i detta som ska utvecklas samt på vilket sätt det ska göras. Möjligtvis behöver läraren tillsammans med eleven göra en modell av en lyckad inledning innan eleven kan göra detta på egen hand. Att göra detta tillsammans är att möta eleven där den befinner sig, det vill säga att minska klyftan mellan elevens prestation och målet.

Elev 4 förklarar att ovanstående situation förekommer ofta vid skriftlig feedback där läraren inte är så konkret och noggrann i sina beskrivningar samtidigt som det inte finns någon möjlighet för ett uppföljande samtal med läraren. Därmed går det att förstå att lärarens kommentar inte kan ses som formativ feedback då dessa inte utgår ifrån var eleven befinner sig och inte heller ger förslag på åtgärder. Utan det förväntade stödet och de formativa kommentarerna, kan eleven inte ta nästa steg i utvecklingen, det vill säga att på egen hand skriva ihop en fullt fungerande inledning på en text.

När eleven inte förstår feedback kan det, enligt samma elev, uppstå en jobbig situation som kan påverka relationen mellan lärare och elev:

Om man får mycket feedback som man känner inte är så meningsfullt så blir relationen sämre och man tänker att läraren påpekar fel saker och så är det bara jobbigt…(Elev 4)

I detta konkreta fall handlar det om att eleven upplever att läraren i sin feedback

påpekar fel saker. Vad eleven uppfattar som fel saker är oklart. Det skulle kunna handla om att lärarens feedback inte är formulerad utifrån var eleven befinner sig i sin

utveckling och upplevs därmed som meningslös. Det skulle också kunna handla om att eleven inte upplever lärarens feedback som något positivt, eftersom den innehåller för många anmärkningar på elevens arbete (Øiestad, 2005). Båda dessa skulle kunna vara möjliga förklaringar till varför eleven upplever situationen som jobbig.

37

Elev 6 tar upp ett exempel på feedback när lärare skriver en kommentar med något eleven redan vet, som till exempel:

Du behöver bli bättre på att resonera. (Elev 6)

Citatet ovan är, enligt eleven, något som flera lärare kan ha påpekat i sina ämnen. Eftersom feedback inte ger förslag på hur eleven ska göra för att bli bättre på att resonera, upplevs den av eleven inte som betydelsefullt stöd i lärandet. För att eleven ska hamna innanför sin närmaste utvecklingszon, så som Vigotskij beskriver den, behöver läraren ha kunskap om vad varje enskild elev är i behov av samt hur detta ska presenteras för eleven (Körling, 2012). Eleven förväntar sig att läraren har denna kunskap om var eleven befinner sig och vilket nästa steg bör vara så att hen kan, med hjälp av konkreta förslag, hjälpa eleven med att utveckla förmågan att resonera.

De olika förmågorna så som resonera, tolka och analysera är återkommande förmågor i många olika skolämnen. Avsaknaden av en viss förmåga påverkar ofta elevens prestationer i flertalet ämnen. Eleven behöver lärarens stöd för att utveckla dessa förmågor genom att bilda en förståelse kring hur man gör. Förståelse skapas ofta genom att arbeta med konkreta exempel och genom att få inblick i hur andra elever har lyckats med samma uppgift (Wiliam, 2013). Min tolkning är att det är dessa konkreta förslag som eleven efterfrågar i dessa fall. Exemplifiering, som är en viktig scaffolding, kan visa eleven hur hen kan ta sig vidare inom sin närmaste utvecklingszon och det ligger i lärarens uppdrag att hjälpa eleven med detta (Körling, 2012).

Även för Elev 6 är det viktigt att feedback är konkret och visar hur man ska gå vidare med uppgiften:

Jag vill ha feedback som förklarar vad jag kan förbättra…om jag inte vet vad jag ska göra då blir det inte så mycket av det. (Elev 6)

Citatet visar att denna elev föredrar feedback som är konkret och beskriver vilket nästa steg i utvecklingen bör vara. Om feedback inte förklarar hur eleven ska ta sig vidare, kan vi, enligt eleven, inte tala om någon utveckling heller.

Elev 5 lägger ytterligare en viktig aspekt i detta sammanhang:

Om läraren är bra på att ge feedback, så får jag bättre självförtroende. (Elev 5)

Eleven förklarar vidare att läraren, som är bra på att ge feedback, tar upp positiva aspekter samt berättar hur eleven ska gå vidare. Detta visar att feedback som ges i positiv anda och är utformad utifrån var eleven befinner sig, påverkar elevens självförtroende. Enligt samma elev har lärarens feedback betydelse för elevens uppfattning om sina egna förmågor, något som Dweck (2015) också har

38

uppmärksammat. Läraren behöver upptäcka vad den enskilda eleven behöver för att kunna utvecklas inom sin närmaste utvecklingszon. Därefter kan läraren ge feedback som stödjer elevens lärande. Med rätt formulerad feedback, uppger sig denna elev få bättre självförtroende, något som är en viktig grund för all inlärning. Att läraren

levererar feedback på ett konstruktivt sätt och samtidigt visar sin förståelse för elevernas behov, det vill säga lärarens relationskompetens, verkar vara avgörande aspekt för hur feedback mottas.