Formativ bedömning har utan tvekan förnyat pedagogernas synsätt kring elevernas lärande och utveckling (2016). Pedagogerna i den studerade kommunen har fått en rejäl dos av kompetensutveckling och fortsätter utvecklas i professionen i sina
samtalsgrupper. Syftet har varit att stärka elevernas tillit till sin egen förmåga att lära och utvecklas. I detta anses formativ feedback vara av betydelse för att stödja och främja elevernas lärande. Trots det visar Skolinspektionens enkät att det fortfarande finns elever som inte anser att det tydligt framgår vad som förväntas av dem i skolan. 6 procent av eleverna i kommunen svarar dessutom att de inte har någon uppfattning om huruvida deras lärare får dem att tro på sig själva. Eftersom feedback rankas högt bland de faktorer som påverkar elevernas lärande, kan ett fortsatt arbete med feedback och feedbackens utformning vara berättigat.
Vidare är det viktigt att säkerställa rätt förutsättningar för lärare att arbeta formativt. En sådan förutsättning är möjlighet att även framöver kunna reflektera över sina erfarenheter tillsammans med sina kollegor i samtalsgrupperna. Dessutom behöver lärare ges tid till att arbeta formativt i sina klassrum. Elever som deltog i denna studie upplever till exempel att deras lärare inte har tid till att formulera feedback på rätt sätt. Utan dessa viktiga förutsättningar riskerar vi en ytlig implementering av metoder som inte ger den förväntade effekten på elevernas lärande (Mok, 2010).
Kollegialt lärande i kommunen möjliggör att, enskilt och tillsammans med andra, reflektera över sitt agerande i klassrummet. Det ger lärarna möjlighet att få inspiration från kollegor och kan bidra till att var och en utvecklar sin undervisningspraktik. Om man dessutom med hjälp av större, mer omfattande studier, kommer åt elevernas upplevelser av de formativa metoder som används idag, skulle elevernas inlärning och utveckling kunna styras i en positiv riktning.
49
Referenser
Alm, J. (2015). Lärande matriser – att få eleven att förstå. Göteborg: Gothia förlag Barn- och skolförvaltningen Lund. (2016). Bedömning för lärande – praktiknära forskningscirklar i Lund: Lund
Alvesson, M. (2011). Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber AB
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2007). Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Malmö: Studentlitteratur
Bennett, R. E. (2011). Formative Assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB Burnett, P. & Mandal, V. (2010). Praise and feedback in the primary classroom: Teachers' and students' perspectives. Australien Journal
Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2012) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Malmö: Studentlitteratur AB
Diaz, P. (2014). Arbeta formativt med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur AB Dweck, C. (2015). Mindset – du blir vad du tänker. Natur och Kultur. Falun Gipps, C. (1999). Socio-cultural aspects of assessment. Review of Research in Education, s. 387
50
Gibbs, G., & Simpson, C. (2004). Does your assessment support your students' learning? London: Centre for Higher Education Practice, Open University.
Frelin, A. (2010). Teachers Relational Practices and Professionality (Doctoral thesis). Uppsala: Institutionen för didaktik, Uppsala universitet.
Frelin, A. (2012): Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber
Harlen, W. & James, M. (1997). Assessment and Learning: differences and
relationships between formative and summative assessment, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice
Hattie, J. (2013). Visible learning for teachers – maximizing impact on learning. Taylor Francis LTD
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur
Hattie, J. & Clarke, S. (2019). Feedback – så återkopplar du i klassrummet. Stockholm: Natur och kultur
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of educational research. s. 81-112.
Hirsh, Å. (2017a). Formativ undervisning. Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Stockholm: Natur & Kultur
Hirsh, Å. & Lindberg, M. (2014). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning – tredje upplagan. Malmö: Gleerups utbildning Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
51
Körling, A-M (2012). Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr11. Malmö: Liber AB
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Finland: Nordstedts Förlagsgruppen AB Mc Cracken, G. (1988). The long interview. Qualitative Research Methods 13. London: Sage Publications
Mok, J. (2010). A case study of students’ perceptions of peer assessment in Hong Kong. ELT Journal, 65(3), s.230-239.
Patton, M. (1990). Qualitative evaluation and research methods. (pp. 169-186). Beverly Hills, CA: Sage.
Shute, V.J. (2008). Focus on formative feedback. Review of educational research. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket (2018). Allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Mellan plugghästar och fusklappar. Finland: Norstedts Akademiska Förlag
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR. Vetenskapsrådet
52
William, D. (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB
Williams, J. A. (2010). “You know what you've done right and what you've done wrong and what you need to improve on New Zealand students' perspectives on feedback. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice
Ödman, P-J. (1994). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Börås: AWE/Gebers
Øiestad, G. (2005). Feedback. Stockholm: Liber AB Digitala källor:
Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens: Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga”. Utbildning och demokrati. Hämtad 2019-10-23 från
https://www.oru.se/globalassets/orusv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning -och-demokrati/2015/nr-3/jonas-aspelin---larares-relationskompetens.pdf
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Kap 2. Malmö: Gleerups. Hämtad 2019-12-03 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633608/FULLTEXT01.pdf
Biggs, J. (1996). Enhancing teaching through constructive alignment Hämtad 2019-12-13 från
https://ro.uow.edu.au/cgi/viewcontent.cgi?article=1866&context=commpapers
Black, P & Wiliam, D (2000). Assesment and Classroom Learning. London. UK Hämtad 2019-12-15 från
https://www.gla.ac.uk/t4/learningandteaching/files/PGCTHE/BlackandWiliam1998.pdf
Kluger, A. N. & DeNisi, A. (1996). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory.
53 Hämtad 2020-01-15 från
https://psycnet.apa.org/record/1996-02773-003
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Göteborg: Kompendiet. Hämtad 2019-12-10 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32806/1/gupea_2077_32806_1.pdf
Skolinspektionen enkät – enkätresultat X Kommun. Hämtad 2020-01-16 från
https://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=601177
Skollagen - Hämtad 2019-12-21 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Wood, D., Brunner, J.S. & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving: Oxford and Harvard University
Hämtad 2020-01-17 från
54
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE 20190930Samtycke till elevers
medverkan i studentprojekt
Hej!
Jag heter Zeljka Prelevic och arbetar sedan 2004 som lärare i svenska och engelska på x- skolan i kommunen X. Under de senaste två åren har jag läst kurser på Malmö Universitet och det är nu dags för mig att ta ut en magisterexamen i pedagogik.
Studierna avslutas med en vetenskaplig uppsats på 15 högskolepoäng. För detta behöver jag genomföra en undersökning och intervjua elever.
Sedan 2013 har vi i kommunen arbetat med formativ bedömning eller Bedömning för lärande som bygger på vetenskaplig grund. Detta sätt att arbeta på handlar bland annat om att kontinuerligt ge eleverna feedback så att de kan komma vidare i sin utveckling och sitt lärande. Feedback anses av flera forskare vara en av de viktigaste faktorerna som påverkar elevernas resultat. Men vad säger eleverna själva? Hur ser deras upplevelser av feedback ut? Vilken feedback föredrar dem och varför?
Dessa frågor vill jag i min studie försöka svara på och till detta behöver jag hjälp av en grupp elever i årskurs 9. Jag skulle behöva intervjua dessa elever vid ett tillfälle under deras skoldag och intervjuerna förväntas ta max 20 minuter. För att kunna bearbeta materialet i efterhand behöver jag spela in intervjuerna.
Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Det innebär att elevernas medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas
55
de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse- kvenser. Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras efter examinationen. Examensarbetet kommer att publiceras i Malmö Universitets databas för examensarbeten men det kommer inte gå att härleda till skolan eller eleverna som deltagit i studien. Om ditt barn vill delta i studien och du som vårdnadshavare godkänner detta, vänligen skriv under samtyckesblanketten och lämna tillbaka till skolan.
……… Härmed godkänner jag att ______________________________ får lov att delta i studien.
Vårdnadshavare 1_________________________ Vårdnadshavare 2 _________________________ Tack på förhand. Vänliga hälsningar Zeljka Prelevic ………
Kontaktuppgifter till student: Kontaktuppgifter till handledare:
Zeljka Prelevic Hanna Sjögren
Lärare sv/en; förstelärare Universitetslektor – Lärande och samhälle Lerbäckskolan, Lunds kommun Malmö Universitet
zeljka.prelevic@lund.se hanna.sjogren@mau.se
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i
skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärar- utbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke. Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person- uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara
personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i
dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm
2
Bilaga 2
Intervjufrågor
Vilken feedback föredrar du: muntlig som du får dagligen under varje lektion eller skriftlig som du får efter en avslutad uppgift? Varför?
Kan du berätta om ett tillfälle då du tycker att du fått feedback som har fått dig att tänka annorlunda, att lösa uppgiften annorlunda? Vad skulle du säga kännetecknar en bra feedback?
Berätta om ett tillfälle då du fick feedback från en lärare och kunde arbeta vidare med hjälp av den. Berätta om ett tillfälle då feedbacken inte har varit mycket till hjälp. Kan du beskriva relationen mellan dig och en lärare som du tycker ger en bra feedback. På vilket sätt påverkar relationen mottagandet av feedback?
Beskriv din relation till en lärare som inte ger bra feedback. Påverkar relationen mottagandet av feedback? På vilket sätt?
Finns det något du saknar när det gäller lärarens feedback? Något du hade velat se mer av?