Lagstiftning

Utöver Barnkonventionen finns det en rad olika lagar som kommunens socialnämnds arbete med ensamkommande barn regleras utifrån. Ensamkommande barn som kommer till Sverige behöver stöd från samhället med en gång och enligt rådande lagar åligger det socialnämnden att ansvara för att barnet erbjuds trygghet, boende och stabilitet i vardagen. Nedan följer kortfattad information om några av de lagar som kommunens arbete med ensamkommande utgår ifrån.

Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)

Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. reglerar sysselsättning och rätten till bistånd för personer som kommit till Sverige från andra länder och är antingen asylsökande i väntan på beslut om uppehållstillstånd eller i vissa fall som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd.

Det finns särskilda bestämmelser om mottagandet av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare

(ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

Enligt LMA behåller Migrationsverket huvudansvaret för mottagandet av ensamkommande barn men ska istället för att själva ombesörja det ensamkommande barnets behov av vård, omsorg och boende anvisa en kommun som ska ordna med detta.

Socialtjänstlagen (SoL)

När Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1§ Socialtjänstlagen, vilket innebär att socialtjänsten i anvisad kommun har det yttersta ansvaret för att den enskilde personen som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som hen behöver.

Socialtjänstlagen är den lag som främst styr socialtjänstens arbete och i det inledande kapitlet av lagen förtydligas vad målsättningen med socialtjänstens arbete är i nedanstående

paragrafer;

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet,

- jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

2 § Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år.

I 11 kap 1 § Socialtjänstlagen framgår att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

När en anmälan enligt 11 kap 1 § Socialtjänstlagen rör ett barn är socialnämnden alltid skyldig att göra en bedömning om barnet är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras.

Vid en anmälan görs en förhandsbedömning för att ta ställning till om utredning ska inledas eller ej och vid en ansökan är socialnämnden skyldiga att alltid inleda en utredning. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan har inkommit. Beslut om ovanstående behöver dock inte fattas om det redan finns en pågående utredning om det barn som anmälan avser.

Rätten till bistånd regleras i Socialtjänstlagen 4 kap 1 §.

Där framgår att ”den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.” Placering i familjehem eller på institution är exempel bistånd för livsföring i övrigt som den enskilde kan beviljas. Den enskilde ska genom beviljat bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Lag med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU)

I LVU 1 § framgår att insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen och insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet.

Vård enligt LVU kan dock beredas om det bedöms föreligga en påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling antingen beroende på faktorer i hemmiljön 2 § eller på grund av faktorer i barnets eget beteende 3 §.

Den som är under 18 år kan dock beredas vård enligt denna lag, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv.

Vård enligt LVU med stöd av 3 § får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är

lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke.

Lag om god man för ensamkommande barn (Lgeb)

Enligt lagen om god man för ensamkommande barn ska överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavare och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Syftet med god mans uppdrag är att stärka det rättsliga skyddet för barnet. Barnet får därigenom en företrädare som på ett heltäckande sätt kan ta tillvara dess intressen i Sverige och verka för dess bästa.

Ansökan om god man kan göras av socialnämnden eller av Migrationsverket, frågan kan även aktualiseras av överförmyndaren.

Exempel på uppgifter som ingår i uppdraget som god man är att t.ex. ansöka om

uppehållstillstånd, biträda barnet vid Migrationsverkets utredning, besluta om skolgång, besluta i frågor rörande barnets boende samt ansöka om stöd enligt SoL. Förutom rätten till en god man har ensamkommande barn rätt till offentligt biträde i de frågor som berör prövningen av asyl.

När ett ensamkommande barn får beslut om uppehållstillstånd ska god mans uppdrag ersättas med en särskild förordnad vårdnadshavare.

Föräldrabalken(FB)

I Föräldrabalken 6 kap 1 § är barns rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran

lagstadgad. Vidare framgår det i paragrafen att barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart samt att barnet inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

I Föräldrabalken 6 kap 8 § regleras lagstiftning gällande vårdnad. I 6 kap 8a § framgår att ifall ett barn som står under en eller båda sina föräldrarnas och föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden ska rätten flytta över vårdnaden till en särskilt förordnade

vårdnadshavare.

När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses till barnet. Det är socialnämnden i den kommun där barnet vistas (oftast i den kommun där barnet blivit folkbokförd) som ska agera för att få till stånd ett förordnande av särskilt vårdnadshavare. Om barnet fyller 18 år inom ett halvår kan den gode mannen i undantagsfall kvarstå tills barnet blivit myndig. Den som förordnads till vårdnadshavare för barnet är vanligtvis också dess förmyndare. Denne har ansvaret för att barnet får sina olika behov tillgodosedda, inklusive behovet av omsorg och trygghet.

En socialnämnd kan inte frånsäga sig sitt ansvar att framställa, eller väcka talan i tingsrätten, om särskilt förordnad vårdnadshavare t.ex. på grund av svårigheter att hitta lämpliga personer för uppdraget.

Föräldrabalkens regler är tillämpliga i fråga om vem som kan utses för uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare. Den som utses ska vara lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt 6 kap. 10a § FB. Formuleringen knyter an till vad barn har rätt till enligt de grundläggande bestämmelserna i 6 kap. 1§ FB. Vid valet av vårdnadshavare får hänsyn tas till bl a. barnets ålder och utveckling samt den personliga anknytningen till den tilltänkta vårdnadshavaren.

Något företräde för exempelvis släktningar till barnet finns inte angivet. Det är viktigt att den som föreslås har kunskap om vad det innebär att vara vårdnadshavare samt lämplig för uppdraget. Det är inte nödvändigt att barnet bor tillsammans med den föreslagna

vårdnadshavaren. Det är viktigt att den som föreslås har kunskap om vad det innebär att vara vårdnadshavare och är lämplig för uppdraget.

Uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man för ensamkommande barn och ungdomar. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor om barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och utveckling skal vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskemål.

En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik förordnad förmyndare. En förordnad förmyndare står under överförmyndarens tillsyn på samma sätt som för god man för

ensamkommande barn.

Om det varaktiga hindret upphör som lett till att en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige. För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap. 10 § FB. Barnets bästa enligt 6 kap. 2 § FB är avgörande för beslutet om föräldern ska återfå vårdnaden.

En särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Förordnandet upphör när barnet fyller 18 år.

Den som förordnats särskilt till vårdnadshavare och alltså inte är barnets förälder har ingen underhållsskyldighet mot barnet. Däremot har särskild förordnad vårdnadshavare ett ansvar för att bevaka att barnet får tillfredställande försörjning, vilket innebär att denne måste se till att barnet får de bidrag till sin försörjning som det har rätt till (6 Kap. 2 § FB).

En utredning om särskilt förordnad vårdnadshavare skall genomföras med samma noggrannhet som vilken annan utredning som helst som har att göra med vårdnaden om barnet. D.v.s. skall alla de registerutdrag på den som är tilltänkt för uppdraget och som är behövliga i sammanhang som handlar om vårdnad om barnet göras, samt en bedömning av personens lämplighet för uppdraget. Utifrån ålder och mognad på barnet skall barnet vidtalas vid sådan utredning och barnets åsikt skall tas i beaktande.

Socialnämnden i Hörby kommun har beslutat att anta riktlinjer gällande ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn/ungdomar i de fall barnet inte är boende hos denne, med ett fast arvode med 2000 kr per månad samt en fast omkostnadsersättning om 500 kr per månad. I övrigt ingår kompensation för det uppdraget, om det är familjehemmet som åtagit sig uppdraget, i den omkostnadsersättning som familjehemmet månatligen uppbär.

Offentlighets- och sekretesslag

I offentlighets- och sekretesslagen regleras myndigheters hantering av allmänna handlingar och bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om den enskildes personliga

förhållanden. Sekretessen gäller både i förhållande till enskilda medborgare och till myndigheter. Vid behov kan den enskilde lämna sitt samtycke till att olika myndigheter samverkar och lämnar ut annars sekretess om det av den enskilde kan anses vara till fördel och underlätta den enskildes egen situation. En del lagar har företräde framför offentlighets- och sekretesslagen och socialnämnden kan i vissa fall vara skyldig att lämna ut uppgifter om den enskildes förhållanden till andra myndigheter som exempelvis Migrationsverket och polisen.

Om socialnämnden får en begäran från annan myndighet om att lämna upplysningar om ett enskilt barns förhållanden, skall socialnämnden begära en precision av de begärda uppgifterna samt vilket lagstöd som åberopas.

Utlänningslag

I utlänningslagen regleras bestämmelser om flyktingar och andra skyddsbehövande. Här återfinns bland annat de regler som Migrationsverket utgår från i asylprocessen som t.ex.

uppehållstillstånd, utvisning och medborgarskap. Det är även i denna lag som bestämmelserna kring anvisningssystemet av ensamkommande barn återfinns.

Skollag

I skollagen regleras asylsökande barns rätt till skolgång. I lagstiftningen framgår bland annat att asylsökande barn har rätt att delta i både barnomsorg, grundskole- och gymnasiestudier.

Vidare framgår det att asylsökande som påbörjat sina gymnasiestudier innan 18 årsdagen har rätt att fullfölja dessa.

8.7.4 BBIC

BBiC-modellen är en arbetsmetod som Hörby kommun arbetar i enlighet med och har licens från Socialstyrelsen att bedriva arbete med. BBiC står för Barnets Behov i Centrum och syftet med arbetsmodellen är att stärka barnperspektivet och göra barnen och deras vårdnadshavare mer delaktiga i socialtjänstens arbete både gällande utredning, vårdplanering och uppföljning av insatser

Utredning:

När socialnämnden får kännedom om att ett barn i kommunen är i behov av stöd kan

utredning enligt 11 kap 1 § Socialtjänstlagen inledas för att utreda barnets behov av stöd. Vid en anmälan görs en förhandsbedömning för att ta ställning till om utredning ska inledas eller ej och vid en ansökan är socialnämnden skyldiga att alltid inleda en utredning.

Eftersom ensamkommande barn saknar vårdnadshavare i landet innebär det att barnet är i behov av skydd och stöd. När ett ensamkommande barn anländer till Sverige har

Migrationsverket anmälningsplikt enl. 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen även om barnet vistas hos anhöriga. Socialnämndens uppgift är att utreda barnets behov och sörja för att dessa

tillgodoses.

Ensamkommande barn anvisas från Migrationsverket enligt ett rikstäckande

anvisningssystem, i samband med att de lämnar in sin asylansökan, till kommuner som sedan ansvarar för att tillgodose deras behov av vård och omsorg under deras tid i Sverige.

I utredningsarbetet kartläggs vilket behov av stöd barnet har för att få en fungerande vardag i Sverige utifrån olika behovsområden i BBiC-modellen. Utredningen avslutas sedan med beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen av den insats som bedöms vara bäst lämpad att tillgodose den unges behov. Barn utan vårdnadshavare i Sverige beviljas oftast bistånd i form av placering på, integrationsboende/HVB-boende, jour-/familjehem eller stödboende. Även andra insatser som exempelvis ungdomsbehandling kan vara aktuella.

Det är viktigt att klargöra för barnet att utredningen inte har med bedömningen av om barnet får stanna i Sverige att göra, utan att denna görs för att barnet ska få det stöd det behöver.

Vårdplan/genomförandeplan:

Utifrån färdigställd utredning upprättas en vårdplan som baseras på den information som framkommit inom varje behovsområde i utredningen.

Alla insatser som verkställs genom bistånd enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (eller LVU § 2 3 6) ska ha en upprättad vårdplan för att tydliggöra vad syftet med insatsen är.

Ensamkommande barn placeras ofta direkt vid anmälnings-/anvisningstillfället vilket innebär att de beviljas en insats innan BBiC-utredning är klar. I väntan på utredningens

färdigställande upprättas då en generell vårdplan där de mest grundläggande behovsområdena tas upp.

Utifrån upprättad vårdplan görs sedan en genomförandeplan gemensamt med ansvariga vårdgivare för beviljad insats. Genomförandeplanen baseras på innehållet i vårdplanen och ska funegra som en planering för hur en ska gå tillväga för att uppnå de mål som angetts i vårdplanen.

Skillnaden mellan vårdplan och genomförandeplan är att i vårdplanen specificeras vad som behöver göras för att den unge ska få sina behov tillgodosedda, det vill säga vad är syftet och målen med insatsen.

En viktig del i både vårdplan och genomförandeplan för ensamkommande barn är planering och om hur barnet ska få hjälp med att introduceras i samhället. I genomförandeplan ska barnets behov av information och introduktion i det svenska samhället särskild beaktas. Den ska detaljerat beskriva på vilket sätt socialnämnden och familjehemmet respektive hem för vård eller boende ska underlätta barnets/ungdomens integration i det svenska samhället.

Uppföljning

Uppföljning av de beviljade insatserna sker kontinuerligt och socialnämnden inhämtar information både från barnet själv, god man och boendepersonal/familjehemsföräldrar för att få en så nyanserad bild av barnets situation som möjligt.

Övervägande/omprövning av vården

Om ett barn är placerad av socialnämnden är socialnämnden skyldiga att överväga eller ompröva vården minst var sjätte månad. Ett övervägande av vården sker vid placering enligt 4 kap1 § SOL eller LVU 2 § och omprövning vid LVU 3 §.