Hörby kommun 242 80 Hörby| Besöksadress: Ringsjövägen 4| Tel: 0415-37 80 00| Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se | www.horby.se
Riktlinjer för bistånd och
myndighetsinsatser i Hörby kommun
Antagen 2017-12-14
INNEHÅLL
1. ALLMÄNT... 11
1.1 Grundläggande juridiska principer gällande rätten till bistånd... 11
1.2 Socialtjänstlagen... 12
1.3 Kommunens ansvar jml 2 kap. 1 § SoL... 12
1.4 Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp jml 2a kap SoL 13 1.5 Överflyttning av ärende jml 2 kap SoL... 13
1.6 Barnperspektiv... 14
1.7 Hänsyn till brottsoffer... 15
2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT JML 4 KAP. 1§ SOL... 15
2.1 Akut bistånd... 16
2.2 Advokatkostnader och rättshjälp jml 4 kap. 1 § SoL... 17
2.3 Alternativ medicinsk behandling och psykoterapikostnader jml 4 kap 1 § SoL... 17
2.4 Alternativt/tillfälligt boende jml 4 kap. 1 § SoL... 17
2.5 Barnomsorgsavgift jml 4 kap. 1 § SoL... 18
2.6 Begravningskostnader jml 4 kap. 1 § SoL... 18
2.7 Fordonsinnehav jml 4 kap. 1 § SoL... 18
2.8 Boendekostnad jml 4 kap. 1 § SoL... 19
2.9 Cykel jml 4 kap. 1 § SoL... 21
2.10 Drogtester jml 4 kap. 1 § SoL... 22
2.11 Fackföreningsavgift/A-kasseavgift jml 4 kap. 1 § SoL... 22
2.12 Flyttkostnader jml 4 kap. 1 § SoL... 22
2.13 Magasinering jml 4 kap. 1 § SoL... 22
2.14 Glasögon jml 4 kap. 1 § SoL... 22
2.15 Hemtjänst/Trygghetslarm jml 4 kap. 1 § SoL... 23
2.16 Hemutrustning jml 4 kap. 1 § SoL... 23
2.17 Depositionsavgift jml 4 kap. 1 § SoL... 24
2.18 Hyresgästföreningen... 24
2.19 Kompetenshöjande verksamhet jml 4 kap 4 § SoL... 24
2.20 Kvarskatt jml 4 kap. 1 § SoL... 24
2.21 Legitimationshandling jml 4 kap. 1 § SoL... 24
2.22 Pass jml 4 kap 1 § SoL... 24
2.23 Resor jml 4 kap. 1 § SoL... 25
2.24 Semesterresor/rekreation jml 4 kap. 1 § SoL... 26
2.25 Sjukhusvistelse jml 4 kap. 1 § SoL... 26
2.26 Sjukvård och receptbelagd medicin jml 4 kap. 1 § SoL... 26
2.27 Skulder jml 4 kap. 1 § SoL... 26
2.28 Spädbarnsutrustning jml 4 kap. 1 § SoL... 27
2.29 Städning/Sanering jml 4 kap. 1 § SoL... 27
2.30 Svenskt medborgarskap jml 4 kap. 1 § SoL... 27
2.31 Tandvård jml 4 kap. 1 § SoL... 27
2.32 Kostnad för boxer, internet och telefon (utöver riksnorm) jml 4 kap 1 § SoL... 28
2.33 Umgängeskostnader jml 4 kap. 1 § SoL... 28
3. ÅTERBETALNING... 29
3.1 Misstankar om brott mot bidragsbrottslagen... 29
3.2 Återkrav eller återsökning... 30
3.2.1 Återkrav... 30
3.2.2 Vid förväntad ersättning från Alfa- eller a-kassa... 31
3.2.3 Handläggning av eftergift... 31
3.2.4 Ersättningsanspråk... 31
3.2.5 Förebygga felaktiga utbetalningar... 31
3.2.6 Återsökning... 32
4. EKONOMISKT BISTÅND UTÖVER JML 4 KAP. 2 § SOL... 32
5. BISTÅND TILL OLIKA GRUPPER... 32
5.1 Arbetslösa... 32
5.2 Arbetskonflikt... 33
5.3 Egna företagare... 33
5.4 Hushållsekonomisk rådgivning och skuldsanering... 34
5.5 Interner inom Kriminalvården... 34
5.6 Missbrukare... 34
5.7 Sammanboende/Makar... 35
5.8 Sjukskrivna... 36
5.9 Vuxenstuderande... 36
5.10 Ungdomar... 37
5.10.1 Studerande ungdom... 37
5.10.2 Arbetsinkomst för ungdomar under föräldrarnas försörjningsansvar... 37
5.10.3 Arbetslös ungdom... 37
5.10.4 Boende... 37
5.11. Utländska medborgare/Flyktingar... 38
5.11.1 Nordiska medborgare... 38
5.11.2 Turister och affärsresande med visum (utanför EU/EFTA land)... 38
5.11.3 Asylsökande flyktingar och utländska medborgare utan uppehållstillstånd... 38
5.11.4 EU-medborgare, EFTA-länder och Nordiska medborgare... 38
5.11.5 Övriga utländska medborgare med uppehållstillstånd... 39
6. BARN OCH UNGDOMSVÅRDEN... 39
6.1 Allmänt... 39
6.2 Socialtjänstens syfte... 39
6.3 Barnperspektiv... 40
6.4 Barnkonventionen... 40
6.5 Socialnämndens ansvar... 41
6.6 Målgrupp... 41
6.7 Sekretess... 41
6.8 Anmälningsplikt... 41
6.9 Samråd/Konsultation... 41
6.10 BBIC... 42
6.11 Utredningsförfarande... 43
6.11.1 Anmälan/Ansökan... 43
6.11.2 Skyddsbedömning... 43
6.11.3 Återkoppling till anmälaren... 43
6.11.4 Förhandsbedömning... 43
6.11.5 Rutiner vid ställningstagande att inte inleda utredning... 44
6.11.6 Hot och våld... 44
6.11.7 Att inleda utredning... 45
6.11.8 Ofödda barn och unga mellan 18-21 år... 46
6.11.9 Information till den enskilde... 46
6.11.10 Utredningsstruktur... 46
6.11.11 Utredningsplan... 47
6.11.12 Utredningen... 47
6.11.13 Utredningskontakter med barn... 47
6.11.14 Beslut om förlängd utredningstid... 48
6.11.15 Analys... 48
6.11.16 Bedömning... 49
6.11.17 Möjligheter till uppföljning när ärendet upphör enligt SoL och LVU... 49
6.11.18 Samverkan... 50
6.11.19 Samordnad individuell plan... 50
6.11.20 Vårdplan... 50
6.12 Uppsökande verksamhet... 51
6.13 Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen... 51
6.13.1 Familjebehandling och ungdomsbehandling... 51
6.13.2 Kontaktperson och kontaktfamilj... 51
6.13.3 Externa öppenvårdsinsatser... 51
6.13.4 Dygnet-runt-insatser... 51
6.14 Uppföljning... 52
6.15 Bistånd i öppenvård enligt 4 kap 1 § SoL... 52
6.16 Vård utanför hemmet... 52
6.16.1 Övervägande... 52
6.16.2 Omprövning... 53
6.17 Brott mot barn... 53
6.17.1 Misstanke om familjerelaterade brott... 53
6.17.2 Polisanmälan... 54
6.17.3 Information till vårdnadshavare... 54
6.17.4 Socialtjänstens närvaro vid polisförhör... 54
6.17.5 Läkarundersökning... 55
6.17.6 Barn som upplever våld i hemmet... 55
6.17.7 Könsstympning... 56
6.17.8 Omedelbart omhändertagande... 56
6.18 Vård med stöd av LVU... 57
6.18.1 Ombud/offentligt biträde... 58
6.18.2 Förebyggande insatser enligt LVU - mellantvång... 58
6.18.3 Ansökan om vård enligt LVU... 58
6.18.4 Beredande av vård enligt 2 § LVU - miljöfallen... 59
6.18.5 Beredande av vård enligt 3 § LVU - beteendefallen... 59
6.19 Andra beslut enligt LVU... 60
6.19.1 Flyttningsförbud... 60
6.19.2 Placeringsbeslut enligt 11 § LVU... 61
6.19.3 Umgänge och röjande av vistelseort... 61
7. UNGA LAGÖVERTRÄDARE... 61
7.1 Allmänt... 61
7.2 Samverkan... 62
7.3 Barn under 15 år... 62
7.4 Yttrande... 62
7.5 Bedömning... 63
7.6 Ungdomsvård - särskilt vårdbehov... 63
7.7 Ungdomstjänst... 63
7.7.1 Ungdomstjänst - pedagogisk gränssättning... 64
7.7.2 Ungdomstjänstens innehåll... 64
7.7.3 Socialnämndens skyldighet att underrätta åklagaren... 64
7.7.4 Misskötsamhet... 65
7.8 Medling... 65
8. FAMILJEHEMSVÅRDEN... 65
8.1 Rättsliga förutsättningar... 66
8.1.1 Barnets bästa... 66
8.1.2 Placering i familjehem... 66
8.1.3 Medgivande... 66
8.1.4 Barn som bereds familjehemsvård enligt LSS... 66
8.1.5 Förbud att ta emot barn... 67
8.2 Vården... 67
8.2.1 Val av familjehem... 67
8.2.2 Närhetsprincipen... 67
8.2.3 Barn med invandrarbakgrund... 68
8.3 Familjehemsutredning... 68
8.3.1 Social utredning... 68
8.3.2 Registerkontroll... 69
8.3.3 Samråds – och informationsskyldighet... 69
8.3.4 Referenser... 69
8.3.5 Utredningsmetod... 69
8.3.6 Strukturerade samtal... 69
8.3.7 Analys, bedömning och återföring... 70
8.3.8 Grundutbildning... 70
8.4 Beslut om vård... 70
8.5 Jourhem... 70
8.6 Placeringen... 71
8.6.1 Avtal... 71
8.6.2 Sekretess... 71
8.6.3 Vårdplan och genomförandeplan... 71
8.6.4 Delaktighet och inskolning... 71
8.6.5 Information till familjehemmet... 71
8.6.6 Umgänge och kontakt... 72
8.6.7 Utbildning till familjehemmet... 72
8.6.8 Stöd och handledning till familjehem... 72
8.6.9 Försäkringsskydd... 72
8.6.10 Folkbokföring... 72
8.6.11 Försäkringskassan... 72
8.6.12 Överförmyndare... 73
8.6.13 Hemlig vistelse... 73
8.6.14 Information till förskola och skola... 73
8.7 Ensamkommande barn (EKB)... 73
8.7.1 Inledning... 73
8.7.2 Konventionen om barns rättigheter... 74
8.7.3 Lagstiftning... 75
Rätten till bistånd regleras i Socialtjänstlagen 4 kap 1 §... 76
8.7.4 BBIC... 79
8.7.5 Övrigt... 80
8.8 Uppföljning... 81
8.8.1 Övervägande och omprövning... 81
8.8.2 Familjehemmets skyldigheter... 81
8.8.3 Socialtjänstens skyldigheter... 81
8.9 Övriga frågor... 82
8.9.1 Pass... 82
8.9.2 Namnändring... 82
8.9.3 Intyg för uthämtning av receptbelagda läkemedel... 82
8.9.4 Anmäla mot familjehem... 82
8.10 Upphörande av vård... 82
8.10.1 När barnen blir myndiga... 83
8.11 Ansvarsfördelning mellan placerings – och vistelsekommun... 83
8.12 Dokumentation... 83
8.12.1 Barnets akt... 84
8.12.2 Familjehemmets akt... 84
8.12.3 Gallring... 84
8.12.4 Statistik... 85
8.13 Överflyttning av vårdnaden till familjehem... 85
8.14 Familjehemsersättningar... 85
8.14.1 Delegation vid beslut om arvodessättning... 86
8.14.2 Kompensation för inkomstbortfall... 86
8.14.3 Delegation avseende beslut om omkostnadsersättning... 86
9. SOCIALPSYKIATRI... 86
9.1 Biståndsinsatser... 87
9.1.2 Boendestöd... 87
9.1.3 Psykosociala öppenvårdsteamet... 87
9.1.4 Kontaktperson... 87
10. MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD... 88
10.1 Rättsliga förutsättningar och riktlinjer... 88
10.2 Kommunens ansvar... 89
10.3 Kommunens uppgifter... 89
10.4 Hörby kommuns riktlinjer för missbruksvården... 90
10.5 Handläggningen... 90
10.5.1 Vårdplan och genomförandeplan... 90
10.6 Biståndsinsatser... 90
10.6.1 Boende... 90
10.6.2 Institutionsplaceringar... 91
10.6.3 Kontraktsvård/vårdvistelse... 92
10.6.4 Drogprovtagning... 92
10.6.5 Missbruksprogrammet... 92
10.6.6 Alkohol- och drogterapeut/ Behandlingsassistent... 92
11. VÅRD OCH OMSORG... 92
11.1 Rättsliga förutsättningar och riktlinjer... 92
11.1.1 Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen (2a kap 6§ SoL). ... 92
11.1.2 Ansökan om insatser i en annan kommun... 93
11.2 Rätten till bistånd... 93
11.3 Allmänt om handläggning av bistånd och dokumentation... 94
11.4 Biståndsinsatser... 94
11.4.1 Hemtjänst... 95
11.4.2 Olika former av biståndsinsatser... 95
Personlig omvårdnad... 95
Personlig omvårdnad natt... 95
Städning... 96
Kompletterande städ... 97
Tvätt... 97
Renbäddning... 98
Måltider... 98
Trygghetsbesök och trygghetssamtal... 99
Inköp... 99
Trygghetslarm... 100
Post och bankärenden... 100
Matdistribution... 100
Avgiftsbelagd avlösning i hemmet... 101
Ledsagning... 101
Social samvaro och promenader... 101
Hjälp med husdjur... 102
Kontaktperson... 102
Dagverksamhet... 103
SÄBO – Demensboende... 104
SÄBO – Avlastning/Växelvård... 104
11.5 SÄBO – Parboende... 104
11.6 Vardagsrehabilitering... 105
11.7 Hemtagningsteamet... 105
11.8 Hemsjukvård... 105
11.9 Egenvård... 105
11.10 Särskilt boende... 106
11.10.1 Boendeformer... 106
11.10.2 Vem kan få särskilt boende?... 106
11.10.3 Att flytta till särskilt boende... 107
11.10.4 Byta särskilt boende... 107
11.10.5 Tacka nej till särskilt boende... 107
11.11 Korttidsboende... 107
11.11.1 Personer med demenssjukdom... 107
11.11.2 Trygg hemgång... 108
11.11.3 När kan det bli aktuellt med korttidsboende?... 108
11.11.4 Vård i livets slutskede... 108
11.11.6 Om behovet förändras under korttidsvistelsen... 108
11.11.7 Beskrivning av korttidsboende... 109
12. STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS... 109
12.1 Rättsliga förutsättningar och riktlinjer... 109
12.1.1 Personer som ingår i personkretsen... 109
12.2 Lagens mål... 109
12.3 Verksamheten... 109
12.4 Insatser enl LSS... 110
12.4.1 Personlig assistans... 110
12.4.2 Ledsagarservice... 110
12.4.3 Kontaktperson... 111
12.4.4 Avlösarservice... 112
12.4.5 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet... 112
12.4.6 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år... 112
12.4.7 Bostad med särskild service för barn och ungdomar... 112
12.4.8 Bostad med särskild service för vuxna... 112
12.4.9 Daglig verksamhet... 113
13. Familjerätt... 113
13.1 Familjerätt i Hörby Kommun... 113
13.1.1 Faderskap/Föräldraskap... 114
13.1.2 Samarbetssamtal... 114
13.1.3 Avtal om vårdnad, boende och umgänge... 115
13.1.4 Upplysning/Yttrande på uppdrag av domstol... 116
13.1.5 Utredning enligt 6 kap 19 § 3 st FB till tingsrätt... 117
13.1.6 Umgängesstöd... 119
13.1.7 Kontaktperson vid umgänge... 119
13.1.8 Adoption... 119
13.1.9 Närstående adoption... 120
Förkortningar
SoL Socialtjänstlagen (2001:453)
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
FB Föräldrabalken (1949:381)
LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) LVM Lag om vård av missbrukare (1988:870)
LUL Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) BrB Brottsbalk (1962:700)
SoF Socialtjänstförordning (2001:937)
OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
KL Kommunallagen (1991:900)
FL Förvaltningslagen (1986:223)
Inledning
Hörby kommuns riktlinjer för bistånd och andra insatser utgör ett stöd för hur handläggning av olika ärenden ska utföras samt ska ge stöd och vägledning för all berörd personal. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från socialtjänsten. Det dagliga arbetet ska utgå ifrån kommunens riktlinjer samtidigt som en individuell prövning ska ske i varje enskilt fall.
Riktlinjerna utgår från socialtjänstlagen SoL, lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade LSS, hälso- och sjukvårdslagen HSL samt annan relevant lagstiftning.
Dokumentet innehåller tydliga områdesavsnitt kring utredning och biståndsbedömning.
Därutöver betonas olika målgruppers behov av särskilda insatser samt olika huvudmäns ansvar. Riktlinjer för bistånd och andra insatser i Hörby kommun revideras årligen.
Efter beslut i socialnämnden både när det gäller barn, unga, deras föräldrar och vuxna ska lösning på hemmaplan i första hand prövas. Insatser ska sättas in i ett så tidigt skede som möjligt för att förhindra vård på institution
1. Allmänt
Basbeloppet 2017 44 800 (föregående år 2016, 44 300kr)
1.1 Grundläggande juridiska principer gällande rätten till bistånd
1 kap 1 § SoL reglerar socialtjänstens mål: ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under
hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet”.
Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät och skall vara ett komplement till
socialförsäkringssystemet och ge hjälp när generella stödformer är otillräckliga eller inte kan
lämnas.
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. Genom det ekonomiska biståndet skall den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Alla andra möjligheter skall vara uttömda innan rätt till bistånd inträder.
En viktig princip i socialtjänstlagen är att varje människa i första hand har ett eget ansvar för sitt liv. Den enskilde har därmed en skyldighet att själv planera för att undvika ett
bidragsberoende. Socialtjänsten får inte frånta den enskilde hans eller hennes ansvar utan socialtjänstens uppgift är att förstärka och komplettera människors egna resurser.
Utgångspunkten är att människor har en inneboende möjlighet till personlig utveckling och tillväxt och biståndet skall utformas på ett sådant sätt att den enskilde så snart som möjligt kan svara för sin egen försörjning.
Målet för Socialnämndens arbete är att långsiktigt stärka den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Kommunen ska aktivt verka för att biståndet gör det möjligt för den enskilde att utveckla och aktivera de egna resurserna.
Den enskilde skall efter förmåga bidra till sin försörjning och den som kan arbeta är också skyldig att göra det. Genom stödjande och kompetenshöjande insatser kan den enskilde frigöra egna resurser och öka sin förmåga att försörja sig. Detta kan bland annat ske genom praktik eller grundläggande utbildning. Det kan också innebära att den enskilde medverkar i rehabilitering för att på längre sikt kunna leva ett självständigt liv.
Socialtjänstlagen förutsätter att det i varje enskilt fall görs en individuell bedömning av hjälpbehovet och omfattningen av det. Bedömningen ska präglas av ett helhetsperspektiv på den enskildes eller hushållets totala situation.
1.2 Socialtjänstlagen
4 kap. 1 §
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).
1.3 Kommunens ansvar jml 2 kap. 1 § SoL
Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap.
I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande
av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i
den lagen. Lag (2011:328).
1.4 Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp jml 2a kap SoL
Ansvarig kommun
2 § Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. Lag (2011:328).
3 § Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än
vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och
den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda
kommunen, eller om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning.
En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i form av familjehem, stöd och service till vissa funktionshindrade, hem för vård eller boende eller i
stödboende, boende för service och omvårdnad för äldre människor, bostad med särskild service, bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad
bostad, annat boende om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun.
5 § Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp
1. under kriminalvård i anstalt,
2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,
3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Lag (2011:328).
1.5 Överflyttning av ärende jml 2 kap SoL
10 § Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan kommun.
En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen.
Ärendet ska då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt.
En begäran enligt andra stycket ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska skriftligen och utan dröjsmål meddela sin inställning. Lag (2011:328).
HFD 2013 ref. 46 Fråga om överflyttning av ärende till annan kommun enligt 2 a kap. 10 § socialtjänstlagen.
11 § Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet, får den kommun som
begärt överflyttning ansökan om det hos Inspektionen för vård och omsorg. En sådan ansökan
får också göras av en kommun, som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun
på en begäran om överflyttning.
Inspektionen för vård och omsorg ska pröva ansökningen så snart som möjligt. Beslut i ärendet ska meddelas inom tre månader från det att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Lag (2012:944).
12 § Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett ärende enligt 10 eller 11 § ska lämnas ut av den kommun som överlämnar ärendet. Lag (2011:328).
1.6 Barnperspektiv
År 1998 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen som syftar till att stärka barnens ställning i lagen. 1 kap 2 § SoL svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och lyder:
”När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år”.
Enligt Socialtjänstlagen skall barnperspektivet särskilt beaktas i alla utredningar där de på något sätt är berörda, vilket även gäller när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en
ansökan om ekonomiskt bistånd. Det viktigaste är att göra barnet synligt i utredningen. Innan beslut om bistånd fattas skall alltid konsekvenserna för barnen utredas och beaktas. Detta synsätt kan medföra att ett bistånd beviljas då det ur ett barnperspektiv kan föreligga behov och grund för bistånd trots att föräldrarna egentligen inte är berättigade.
Att tillämpa ett barnperspektiv kan också innebära att barnfamiljer som har långvarigt behov av ekonomiskt bistånd får del av särskilda satsningar som syftar till att hjälpa föräldrarna att komma igång med ett arbete och därmed bli självförsörjande.
I skrift av Socialstyrelsen och länsstyrelsen framkommer att barnperspektiv i handläggning av ekonomiska bistånd skall fokusera på:
På ledningsnivå:
ha en delegation som gör det möjligt för handläggarna att bevilja familjen eller barnet
ekonomiskt bistånd till riksnorm/försörjningsstöd till eller lägre och/eller ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt.
sörja för att personalen har kompetens att arbeta utifrån ett barnperspektiv.
sörja för att stöd, hjälpmedel och rutiner utvecklas i arbetet och för att uppmärksamma barnen och för att dokumentera barnperspektivet.
På handläggarnivå:
fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.
vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med tydligt koppling till den ekonomiska situationen.
vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov.
vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov.
bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och
policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barnen och
barns behov.
upprätta arbetsplaner för hur självförsörjning skall uppnås där barnets situation ingår som en del.
bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster.
dokumentera hur barnets behov beaktas, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverka beslutet. Detta gäller såväl vid negativa som positiva beslut.
I grundutredning dokumentera barnens situation och behov.
1.7 Hänsyn till brottsoffer
Socialtjänsten skall verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Särskilt ska beaktas att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Det kan finnas skäl att i dessa situationer beräkna kostnader till ett högra belopp än
riksnormen om den enskilde har haft tillfälliga höga kostnader för kläder och skor, livsmedel etc. Likaså kan barn som varit tvungna att fly från sina hem vara i behov av ytterligare bistånd för att tillgodose behovet av lek och fritidsaktiviteter.
Personer som varit utsatt för brott saknar ofta möjlighet att planera sin situation på ett sätt så att ett bidragsberoende kan undvikas. Kraven som ställs på den enskilde i en sådan situation måste således anpassas till den sökandes förutsättningar. I ett akut skede kan det t ex vara olämpligt att hänvisa till mannens försörjningsansvar. Vid misshandel i hemmet kan den misshandlade partnern ibland inte förfoga över gemensamma tillgångar och socialtjänsten kan då ge tillfälligt ekonomiskt bistånd utan hänsyn till gemensamma tillgångar. Personen saknar i den akuta situationen ibland möjlighet att lämna fullständigt underlag som normalt krävs för att en komplett utredning om rätt till bistånd skall kunna göras. Personen kan också ha en
”kvarskrivning” som gör att man är folkbokförd på församlingen i sin tidigare kommun. Detta utgör inte ett hinder för att kunna ansöka om ekonomiskt bistånd i Hörby. Likaså kvarstår Socialnämndens skyldighet att bistå personer som på grund av hot och våld i hemmet i en akut situation vistas i en annan kommun.
I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att vara uppmärksam på att det kan föreligga våld och hot i familjen och vara observant på de signaler som kan förekomma. Vid behov skall personen erbjudas information om kommunens stöd till våldsutsatta personer.
2. Försörjningsstöd och livsföring i övrigt jml 4 kap. 1§ SoL
Försörjningsstöd består av två delar, riksnorm och övrigt försörjningsstöd till skäliga
kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. Den del av försörjningsstödet som utgör den så kallade riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju
budgetposter för barn och ungdomar.
Följande poster ingår i riksnormen:
4 kap. 3 § punkt 1
livsmedel
kläder och skor
lek och fritid
förbrukningsvaror
hälsa och hygien
dagstidning, telefon, TV- avgift
barn- och ungdomsförsäkring
*För hushåll med fler än 7 personer läggs 170 kr till för varje hushållsmedlem
4 kap. 3 § punkt 2
boende
hushållsel
arbetsresor
hemförsäkring
medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa
2.1 Akut bistånd
Enligt 2 kap 1 § SoL har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får
det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar
som vilar på andra huvudmän.
Av rättspraxis framgår att personer som tillfälligt hamnat i nödläge, trots att de normalt sett klarar sin försörjning, har rätt till bistånd för akut mathjälp, oavsett om nödläget har uppstått genom eget agerande eller på annat sätt. Det är endast den ekonomiska situationen från ansökningstillfället och under den period som hjälpen avser som skall ligga till grund för behovsprövningen.
I de fall där det framgår att den sökande känt till kraven för rätt till bistånd men ändå vid upprepade tillfällen agerat på ett sådant sätt att nödläge uppstått kan hänsyn tas till de inkomster som den biståndssökande disponerat men förbrukat före ansökningstillfället och ansökan därmed avslås. Det bör även beaktas i vilken mån den utgift som föranlett nödläget varit oförutsägbar och nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå.
Om en sökande befinner sig i en nödsituation kan ekonomiskt bistånd utgå till posten livsmedel i riksnormen, så kallad reducerad norm. För barn upp till tre år ingår även posten för hygienartiklar där utgift för blöjor är inkluderad.
Beträffande övriga räkningar hänvisas i första hand till avbetalningsplaner. Om det föreligger en akut risk för avhysning kan ekonomiskt bistånd också utgå till hyreskostnaden.
Om behov av akut bistånd uppstår vid upprepade tillfällen och det finns barn i hushållet skall särskilt uppmärksammas om det finns anledning till oro för barnens hälsa och utveckling och en anmälan enligt 14 kap 1 § SoL skall övervägas.
2.2 Advokatkostnader och rättshjälp jml 4 kap. 1 § SoL
Sökanden kan via sin hemförsäkring erhålla rättshjälp till advokatkostnader. I vissa fall kan rättshjälp ifrån staten beviljas om sökande inte har någon hemförsäkring. Det gäller rättshjälp i samband med tvister rörande barns boende, vårdnad och umgänge.
Rättshjälp (rättsskydd) i hemförsäkring omfattar ombuds- och rättegångskostnader vid eventuell rättslig tvist som prövas av Tingsrätt, fastighetsdomstol, statens va-nämnd och vattendomstol. Ombuds- och rättegångskostnader ersätts med högst 3 - 5000 kr. Gäller ej tvister i samband med äktenskapsskillnad, vårdnad, underhåll, upplösning av
samboförhållande, bodelning, tvist om äganderätt mellan f d makar/sambor eller tvister som gäller ägare/förare av motorfordon, båt eller dylikt.
Utifrån detta kan ekonomiskt bistånd beviljas till skäliga kostnader med högst 5000 kr för bodelning, underhåll och i vårdnadstvister om det anses nödvändigt för att tillförsäkra den enskilda individen en skälig levnadsnivå.
2.3 Alternativ medicinsk behandling och psykoterapikostnader jml 4 kap 1
§ SoL
Alternativ medicinsk behandling (behandling som inte remitteras via sjukvården där utövaren inte är ansluten till Försäkringskassan) och psykoterapikostnader beviljas inte. Psykoterapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
2.4 Alternativt/tillfälligt boende jml 4 kap. 1 § SoL
I första hand ska socialnämndens sk. jourlägenhet användas. Om den sökande inte kan
beredas plats i jourlägenhet kan ekonomiskt bistånd utgå till andra boendelösningar under en begränsad tid om klienten själv presenterar en sådan lösning, i första hand vandrarhem eller jämförbart boende. Boendelösningen behöver inte vara begränsad till Hörby kommun. Den sökande ansvarar själv för att hitta och presentera en sådan lösning.
Socialnämnden skriver inga avtal/kontrakt med vandrarhem eller andra tillfälliga
boendeformer. Det är alltså själva kostnaden, och inte boendet i sig, som den enskilde kan ansöka om ekonomiskt bistånd till. Det avgörande skall vara behovet av bostad, tillfällig eller permanent, och hur man på bästa sätt finner en lösning. Barnperspektivet skall särskilt
beaktas. Barn skall inte i något fall behöva utsättas för att vara eller riskera bli utan ”tak över huvudet”.
2.5 Barnomsorgsavgift jml 4 kap. 1 § SoL
Den löpande barnomsorgsavgiften inräknas i beräkningen som en godkänd utgift motsvarande kommunal taxa. Den sökande ska uppmanas till kontakt med kommunens avgiftshandläggare för att få barnomsorgsavgiften reducerad utifrån sina inkomster.
2.6 Begravningskostnader jml 4 kap. 1 § SoL
Ekonomiskt bistånd till begravning utgår i de fall där dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka en skälig kostnad för begravning.
Begär alltid in kopia på dödsboanmälan eller bouppteckning. Lämnas bistånd till begravningskostnader innan bouppteckning/dödsboanmälan gjorts eller om utredning
angående försäkringar inte är klar skall biståndet beviljas mot återkrav. Återkravet regleras då besked om boets tillgångar är klart.
Finns efterlevande make/maka skall dennes inkomster/utgifter redovisas. I dödsboanmälan eller bouppteckningen framgår om det finns försäkringar eller andra tillgångar som täcker begravningskostnaderna.
Bistånd till begravningskostnader kan beviljas till ett belopp motsvarande högst 50 % av basbeloppet (22 400 2017). Detta avser kostnader för begravning, enkel förtäring och gravsten. Hänsyn bör tas till olika religiösa och etniska gruppers speciella krav på hur
begravningen skall ordnas. Kostnaden skall dock inte överstiga 50 % av basbeloppet. Bistånd till begravningskostnader skall i första hand omfatta det som är nödvändigt för att i Sverige begrava den döde eller på annat sätt ta hand om stoftet. Kostnader för att transportera och begrava den döde i dennes hemland anses däremot inte ingå i rätten till bistånd.
Bistånd till kostnader för hemtransport av person avliden utanför hemkommunen kan åvilas hemkommunen om dödsboet saknar tillräckliga tillgångar och den avlidne vid dödsfallet kunde anses vara bosatt i kommunen och endast vistades tillfälligt utanför hemkommunen.
Bistånd till begravningskläder och resor till begravning för anhörig utgår endast i mycket speciella fall och efter individuell prövning av den anhöriges egen ekonomi.
Vid ansökan om bistånd till begravningskostnader för barn skall hänsyn tas till båda
föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsförhållande.
2.7 Fordonsinnehav jml 4 kap. 1 § SoL
Fordonsinnehav godkänns generellt inte utan betraktas som en lätt realiserbar tillgång som kan avyttras innan rätten till bistånd inträder. Skäligt rådrum för avyttring av fordon medges med en månad. Samma rådrum gäller för sökande som införskaffar fordon under pågående biståndsperiod. Det är ointressant i sammanhanget om fordonet är avregistrerat eller ej. Vid försäljning skall hänsyn tas till de skulder som är knutna till fordonet. Att av princip räkna fordonet som en tillgång, trots att det inte genererar något överskott, är knappast att ses som meningsfullt.
Om den enskilde trots uppmaning ej medverkar till att avyttra fordonet kommer värdet på fordonet att tas med vid beräkning av försörjningsstödet. Vägledande värde kan vara från exempelvis Kvarndammen, Blocket och/eller Motormännen.
Fordonsinnehav kan, efter individuell bedömning, godkännas under begränsad tid om:
Sökande behöver fordonet till arbetsresor och allmänna kommunikationsmedel ej finns, inte har en rimlig turtäthet eller inte finns inom rimligt avstånd från bostaden.
Förälder ej kan använda allmänna kommunikationsmedel för att kunna utöva umgängesrätt med barn som bor på annan ort.
Det i andra fall föreligger starka sociala eller medicinska skäl. Medicinska skäl skall styrkas med läkarintyg.
Om det är uppenbart att den sökande bara kommer att vara kortvarigt (3 mån eller mindre i följd) beroende av bistånd.
Vid godkännande av fordonsinnehav får fordonets värde inte överstiga ett halvt basbelopp (22 400 kr 2017). För fordon vars värde överstiger ett halvt basbelopp skall frågan om byte till billigare aktualiseras.
Har fordonsinnehav accepterats på grund av arbetsresor och bidragsberoendet bedöms bli långvarigt skall man tillsammans med sökande diskutera olika alternativ för att minska eller helt få bort behovet av bilresor, t ex bostadsbyte eller samåkning för att uppnå målet om självförsörjning. Sökande skall ansöka om skattejämkning för arbetsresor.
Om fordonsinnehav accepteras utgår som huvudregel inte bistånd till omkostnader, reservdelar och kostnad för reparationer som uppstår i samband med fordonsinnehavet.
Ansökan om fordonskostnader såsom skatt, försäkring, däck, inköp av fordon, service och underhåll beviljas i allmänhet inte då det ingår i milersättning. Övriga kostnader anses inte ingå i den standard man garanteras då man uppbär försörjningsstöd, d v s det som i
lagstiftning kallas ”skälig levnadsnivå”. För bensinkostnader till godkända resor (se under resor).
Fordonsreparationer utöver det som ingår i bistånd till resor kan i speciella fall beviljas. Det
bör i sådana fall övervägas om ansökan skall tas upp i socialnämndens arbetsutskott.
2.8 Boendekostnad jml 4 kap. 1 § SoL
Högsta godtagbara hyra inklusive vatten-, värme- och driftskostnader. Utöver detta godkänns hemförsäkring och hushållsel enligt faktisk kostnad i den mån den bedöms som rimlig i förhållande till hushållets storlek samt den faktiska kostnaden för nätavgiften. Riktvärde på rimlig förbrukning avser boende i flerfamiljshus. Riktvärdena har setts över av Kraftringen i mars 2017. Det ingår i socialsekreterarens uppdrag att vara sökanden behjälplig att se över och vägleda till billigare elavtal.
1 person 190 kWh/månad
2 personer 250 kWh/månad
3 personer 290 kWh/månad
4 personer 350 kWh/månad
5 personer 390 kWh/månad
6 personer 440 kWh/månad
7 personer eller fler 470 kWh/månad
Hushåll i egen fastighet har i regel högre förbrukning än boende i flerfamiljshus varför bedömning av ett påslag i dessa fall måste göras utifrån uppvärmningssystem, ålder på huset etc. Ett riktvärde kan vara en högre förbrukning om 100-200 kWh/månad mer än i
flerfamiljshus, individuell behovsprövning föreligger alltid vid bedömning av ekonomiskt bistånd. Faktablad om elförbrukning skall lämnas ut så att sökanden själv kan vidta lämpliga åtgärder för att sänka sin förbrukning.
Ändring av godkänd boendekostnad per år sker enligt samma uträkning som största hyresvärd i Hörby (Hörbybostäder).
2016 2017
1-2 Vuxna 5 512 kr 5542 kr
1-2 vuxna med 1 barn 6 726 kr 6736 kr
1-2 vuxna med 2 barn 7 522 kr 7541 kr
1-2 vuxna med 3 barn 8 525 kr 8547 kr
1-2 vuxna med 4 barn 9 327 kr 9351 kr
1-2 vuxna med 5 barn eller fler 9 729 kr 9753 kr
En individuell bedömning måste alltid göras trots riktlinjer. För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst- och utgiftsberäkning ska kunna göras avseende
kommande månad ska sökanden som regel styrka att föregående månads hyra är betald.
Vid ägande av fastighet eller bostadsrätt godkänns inte amortering av boendelån som boendekostnad, sökande skall hänvisas till att begära amorteringsbefrielse. Det kan vara lämpligt att den sökande ber banken göra en kalkyl över boendekostnaderna som bifogas ansökan. Informera den sökande att se över lånens placering, detta kan eventuellt göra boendekostnaden lägre. Boendekostnader som godkännes vid ägande av fastighet är: ränta, uppvärmning (olja, ved, el, pellets mfl), hushållsel, renhållning, sotning, vatten och avlopp, slamtömning och villaförsäkring.
Bostadsrätt- och villaägares bostadskostnad påverkas av skatteavdrag för räntor. Den sökande uppmanas att använda sig av möjligheten till jämkning av preliminärskatt. Om den sökande redan har jämkning godkänns hela räntekostnaden som utgift. Om jämkning inte finns eller den sökande av någon anledning inte kan använda sig av möjligheten till jämkning räknas 70
% av räntas som godkänd utgift.
Om den sökandes boendekostnad överstiger högsta godtagbara nivå måste ett skäligt rådrum lämnas med 4 månader för att byta, sälja bostaden samt vid förhandling om
amorteringsbefrielse av lån medges. Under denna tid kan det bli aktuellt att bevilja den faktiska boendekostnaden.
Om ett byte av bostad medför stora negativa sociala konsekvenser eller om den befintliga bostaden är anpassad till den sökandes funktionshinder skall dessa faktorer vägas in i
helhetsbedömningen av rätt till bistånd. I vissa ärenden påverkas hushållets bidragsberoende endast marginellt om hushållet flyttar till ett billigare boende eftersom
bostadsbidraget/tillägget från försäkringskassan är kopplat till hyreskostnaden. I sådana fall kan det finnas skäl att bevilja den faktiska hyran. Barnens situation skall särskilt beaktas när socialnämnden kräver att den sökande ska byta bostad.
Vid bedömning av godtagbar inneboendehyra/delad bostad ska den faktiska boendekostnaden för en inneboende beaktas vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om den inte anses oskälig och står i rimlig proportion till den totala boendeytan och antalet personer i bostaden. Om flera personer delar bostad ska kostnaden delas med antal boende.
Den som har barn under 18 år, eller barnet har fyllt 18 år och har förlängt barnbidrag eller studiebidrag, har rätt till bostadsbidrag oavsett man har kostnad för boende eller inte.
Möjligheten att söka bostadsbidrag har även den som inte har barn och inte har fyllt 29 år.
Om man har umgänge med barn höjs nivån för högsta godtagbara hyra så att ett till två umgängesbarn motsvarar ett hemmavarande barn, tre till fyra umgängesbarn motsvarar två hemmavarande barn etc.
Hemförsäkring beviljas med faktisk kostnad till grund-/basförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. I de fall sökanden har års- eller
halvårsinbetalningar skall månadsinbetalningar begäras. Möjlighet till nedsättning av premie via fackförening skall beaktas. Extra försäkringar såsom allrisk, plusförsäkringar etc ingår inte i det som betecknas som grund-/basförsäkring.
2.9 Cykel jml 4 kap. 1 § SoL
Kostnad för cykel ingår i riksnormen i posten lek/fritid och beviljas i regel därför inte. En särskild prövning ska vid framställan göras om den sökande har haft löpande försörjningsstöd under en längre tidsperiod och att biståndet är att bedöma som icke tillfälligt (cykel är inte ett akut behov). Bedömning ska även göras huruvida behovet av cykel kan tillgodoses genom lek- och fritidsposten i riksnormen. Ekonomiskt bistånd till en begagnad cykel (inklusive hjälm) kan först därefter beviljas från höstterminen det år barnet fyller 9 år. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd med. Bidrag till cykel kan även beviljas då starka sociala skäl och avsaknad av allmänna kommunikationer föreligger. Ekonomiskt bistånd till cykel utgår om det är nödvändigt för inkomsternas förvärvande och om det inte är möjligt att utnyttja allmänna kommunikationer.
Bidrag till cykel för barn under 12 år med maximalt 450 kr.
Bidrag till cykel för barn över 12 år och vuxen med maximalt 700 kr.
I övrigt gäller samma regler som för andra fordon, se avsnittet Bilkostnader och bilinnehav.
2.10 Drogtester jml 4 kap. 1 § SoL
Utreds av vuxensektionen.
2.11 Fackföreningsavgift/A-kasseavgift jml 4 kap. 1 § SoL
Fackföreningsavgift och/eller A-kasseavgiften är en godkänd utgift i försörjningsstödet. För medlemmar som endast är anslutna till a-kassan kan en årsavgift godtas enligt a-kassans regler. Sökande skall se till att avgiften ligger på rätt nivå. Handläggaren skall aktivt agera för att den sökande skall bli medlem hos en a-kassa.
2.12 Flyttkostnader jml 4 kap. 1 § SoL
Flyttkostnader godkänns om ansökan sker innan flyttningen genomförts och ingår i en godkänd planering (av sociala, ekonomiska eller medicinska skäl). Flyttkostnader prövas individuellt men flyttningen skall utföras på billigaste sätt. I flyttkostnader ingår flyttning av möbler (antingen med bil/släp, hyrning av bil/släp, bensin eller med flyttfirma). Kontroll skall göras med arbetsförmedlingen om de står för flyttkostnaderna. Arbetsförmedlingen kan stå för flyttkostnader för personer som varit arbetslösa mer än ett år och fått jobb på annan ort.
En asylsökande som inte får asyl kan få resan tillbaka till hemlandet betald av
Migrationsverket. Flyktingar med permanent uppehållstillstånd kan erhålla bidrag till hemresa via Migrationsverket. (För vidare information se utländska medborgare/flyktingar). Se 5:11.
Ekonomiskt bistånd till dubbla hyror kan beviljas om socialförvaltningen genom krav på flyttning är orsak till dessa eller om särskilda skäl föreligger, t ex arbete på annan ort, medicinska skäl, våld i nära relation eller dylikt.
Vid flytt till annan kommun beviljas försörjningsstöd till första månadens hyra och uppehälle i inflyttningskommunen om den sökande har löpande ekonomiskt bistånd.
2.13 Magasinering jml 4 kap. 1 § SoL
Kostnad för magasinering kan beviljas vid fängelsevistelse, under vistelse på behandlingshem om tiden understiger 1 år och vid avhysning, dock skall magasineringskostnaden vara skälig i förhållande till bohagets värde. Kostnad för magasinering kan också beviljas under en
begränsad tid, max ett år, vid bostadslöshet.
2.14 Glasögon jml 4 kap. 1 § SoL
Behovet av glasögon skall styrkas med recept/kostnadsförslag utfärdat av ögonläkare eller
