12.1 Rättsliga förutsättningar och riktlinjer
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. För att omfattas av lagen måste man ingå i en av personkretsarna. Endast personer med sådana funktionsnedsättningar som räknas upp i lagen kan få de insatser som preciseras i lagen. Den enskilde väljer själv om han eller hon vill ha insatser enligt LSS eller SoL.
12.1.1 Personer som ingår i personkretsen
Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd jml 1 § 1 LSS.
Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom jml 1 § 2.
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service jml 1 § 3.
12.2 Lagens mål
Den verksamhet som redovisas i LSS skall ha som syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor för de personer som ingår i personkretsen. Verksamheten skall även ha som syfte att främja personens fulla delaktighet i samhällslivet. Målet för verksamheten skall vara att han eller hon får möjlighet att leva som andra jml 5 §.
12.3 Verksamheten
Verksamheten ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda
samhällsorgan och myndigheter.
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.
Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges.
Kvaliten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Verksamheten ska ha en god kvalitet – det ska finnas personal som behövs för att kunna ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad.
När det berör barn skall barnets bästa särskilt beaktas.
I Hörby Kommun har den strategiska planen lagt den långsiktiga planering och utifrån den fastställs årligen vad som ska genomföras.
12.4 Insatser enl LSS
Fortlöpande beslut lämnas om det i utredningen tydligt har framkommit att sökandens behov är bestående, exempelvis om sökandens situation eller förmåga inte kommer att förbättras.
Uppföljning skall ske årligen eller vid behov.
Tidsbegränsade beslut lämnas om det är osäkert vilka behov sökanden kommer att ha i framtiden, exempelvis gällande barn och ungdomar där utveckling sker och behoven förändras.
12.4.1 Personlig assistans
Personer som har ett omfattande hjälpbehov av personlig karaktär (personlig hygien, av- och påklädning, måltider och kommunikation) har möjlighet att få personlig assistent. Personlig assistans bör inte beviljas personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS.
Stödet kan också vara ekonomisk ersättning för skäliga kostnader för detta stöd.
Tillfällig utökning av personlig assistans kan uppstå vid t ex semesterresor, medicinska rehabiliteringsresor arbetsresor och vid sjukdom. För semesterresor utanför närmiljön kan maximalt en vecka per år beviljas.
12.4.2 Ledsagarservice
Ledsagarservice är en betydelsefull verksamhet som kan underlätta för personer med omfattande funktionshinder att delta i samhällslivet. Exempel på aktiviteter som
ledsagarservice kan användas till är besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter, kulturlivet eller bara promenera. Ledsagarservice syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Insatsen ledsagarservice lämnas som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra.
Ledsagarservice vid resa som innebär övernattning kan beviljas om starka skäl föreligger.
Ledsagarservice bör inte beviljas en person som är beviljad personlig assistent enligt 9 § 2 LSS eller statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken eller bostad med särskild
service enligt 9 § 9 LSS eftersom dessa personers behov av ledsagarservice bör vara tillgodosedda genom dessa insatser.
Ledsagarservice beviljas i första hand vuxna och ungdomar. Barns behov av ledsagarservice vid aktiviteter bedöms vara ett föräldraansvar.
Beslut om ledsagarservice innebär inte att kommunen bekostar eller anordnar transport till och från aktiviteter för den enskilde.
Den enskilde får ett beslut där omfattning i timmar per vecka eller månad är definierat. Tiden till och från aktivitet inkluderas i de angivna timmarna. Timmarna kan inte sparas över ett månadsskifte och avräkning sker månadsvis.
Semester- rekreations- och habiliteringsresor med ledsagarservice:
Om den enskilde är beviljad ledsagarservice och res- och logikostnaderna ryms inom beslutet för ledsagarservice och omkostnadsersättningen nivå, medges resa.
Om den enskildes ledsagarservicetimmar inte räcker eller den enskilde inte är beviljad kontinuerlig ledsagarservice, skall den enskilde göra en ansökan till handläggare på myndighetsenheten. Ansökan prövas enligt gällande lagstiftning och rättspraxis.
Tillfälliga behov av ledsagarservice kan uppstå vid t ex semesterresor, arbetsresor,
konferensresor och medicinska rehabiliteringsresor. För semesterresor utanför närmiljön kan maximalt en vecka per år beviljas.
Resor utomlands kan beviljas om speciella skäl föreligger, t ex begravning av en nära anhörig i ett tidigare hemland eller inte varit utomlands på flera år.
När ansökan gäller resa i arbetet tas hänsyn till om resan är en förutsättning för den enskildes arbete.
När ansökan gäller ledsagarservice för att kunna genomföra en medicinsk rehabiliteringsresa undersöks det om finns andra möjligheter för rehabilitering, där nödvändig personal finns tillgänglig.
Bedömning av hur många timmar ledsagarservice som skall beviljas under en resa görs individuellt, utifrån den enskildes behov och funktionsnedsättning. Under vistelse kan det finnas moment som hon/han kan klara utan hjälp eller att behovet tillgodoses på annat sätt.
Handläggaren gör en bedömning av behovet av ledsagarservice sammantaget under resan. Om ledsagarservice beviljas ges inte med automatik ledsagning för hela dygn.
12.4.3 Kontaktperson
En viktig uppgift för kontaktperson enligt 9 § 4 LSS skall vara att bryta den
funktionsnedsättning isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsaktiviteter.
Kontaktpersonen kan också ge råd till eller vara förespråkare för den enskilde i olika situationer som inte är av så komplicerad natur att t ex god man eller juridisk expertis bör anlitas.
Det är rimligt att kontaktpersonen och den enskilde träffas minst två gånger per månad och att de däremellan har telefonkontakt. Det är den enskildes situation och behov som är avgörande för uppdragets omfattning.
Kontaktperson beviljas inte om den enskilde har ett fungerande kontaktnät.
När det gäller personer med beslut om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS, när personalen i boendet tillgodose den enskildes behov av social samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. Normalt beviljas inte kontaktperson till den som är beviljad personlig
assistent enligt 9 § 2 LSS eller enligt Socialförsäkringsbalken eller omfattande ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS.
12.4.4 Avlösarservice
Med avlösarservice avses att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Insatsen skall göra det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice kan erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov.
12.4.5 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Genom korttidsvistelse enligt 9 § 6 LSS skall anhöriga kunna ges avlösning och utrymme för avkoppling. För personen med funktionsnedsättningen kan korttidsvistelsen både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling. Insatsen ses som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar. Korttidsvistelse erbjuds både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer. Den är tillgänglig under dagtid samt under kvällar, nätter och helger. Korttidsvistelsen kan vara i korttidsenhet, stödfamilj eller lägervistelse.
Resor till och från korttidsvistelse ingår inte i insatsen. En särskild prövning enligt SoL kan göras om den enskilde eller anhöriga inte kan ordna med resorna till och från
korttidsvistelsen. En övernattning räknas som ett dygn.
Ersättning till stödfamiljer utgår enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer.
12.4.6 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Korttidstillsyn är tillgänglig före och efter skoldagens slut samt under ferier och skollov.
Många ungdomar med omfattande funktionsnedsättning som har förvärvsarbetande föräldrar kan av olika skäl inte klara sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov och ferier.
Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning.
Korttidstillsyn kan beviljas för att ungdomarna ska få möjlighet att träffa jämnåriga kamrater, eftersom de ofta inte har kamrater i närheten av hemmet. Korttidstillsyn beviljas från och med höstterminen det år ungdomen fyller 12 år.
12.4.7 Bostad med särskild service för barn och ungdomar
Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar har enligt denna punkt rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och unga.
LSS saknar bestämmelser rörande familjehemsvård. Vård och boende i familjehem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet skall följa samma rutiner, kontakt, uppföljning etc. som vid tillämpning enligt socialtjänstlagen.
12.4.8 Bostad med särskild service för vuxna
Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionsnedsättning, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem.
Servicebostaden består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal s.k. baslägenhet. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. I
servicelägenheter ingår dygnet-runt-stöd av personal, utifrån den enskildes behov. Där det finns flera servicebostäder skall det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap.
Annan särskilt anpassad bostad avser en bostad med viss grundanpassning till
funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter.
12.4.9 Daglig verksamhet
Genom denna insats tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig på heltid, rätt till daglig verksamhet. Av 7 § LSS framgår att denna insats är förbehållen personer som avses i 1 §, personkrets 1 och 2 LSS, bl.a. personer med autism och utvecklingsstörning.
När en person ansöker om daglig verksamhet skall kontakt tas med Arbetsförmedlingen för att undersöka om hon/han står till arbetsmarknadens förfogande. Även arbetsmarknadsenheten i Hörby Kommun erbjuder rättigheter att närma sig arbetsmarkanden?