4 Empirisk Data
4.1 Lantmäteriet och Blockkedjetekniken
ChromaWay, Kairos Future, Lantmäteriet & Telia Company (2016) framför att en eventuell implementering av blockkedjetekniken i Lantmäteriet syftar till att undersöka möjligheterna att använda innovationen som potentiell lösning för att utföra fastighetstransaktioner. I projektet är Lantmäteriets position projektbeställare (Person-A, 2018). Innovationsprojektets specifika uppgift är att konkretisera syftet med att genomföra processen, och även leda aktiviteterna samt de involverade framåt mot en lösning. Vad som är viktigt att påpeka, vilket framfördes i intervjun med Person-A (2018), är att de ännu inte vet om projektet innebär en implementering av blockkedjetekniken i Lantmäteriet. Just nu undersöks endast möjligheterna för hur innovationen kan fungera rent tekniskt för fastighetstransaktioner, med en förhoppning att i framtiden implementera innovationen. Person-A (2018) konstaterar att:
Vi väljer inte ännu att implementera det, vi innoverar fortfarande […] idéen är att blockkedjetekniken har egenskaper och förmåga att den kan vara av stor nytta för oss att stödja just processen att sälja och köpa fastigheter (Person-A, 2018).
Projektet befinner sig nu i ett slutskede vilket syftar till att presentera, framföra och försöka bevisa att tekniken kan användas för en fastighetstransaktion. Person-A (2018) konstaterar att tekniken i sig är mogen nog att utvecklas för många innovatörer, däremot finns det fortfarande oklarheter för hur processen skulle kunna fortsätta optimalt. Däremot kommer projektet inte upphöra utan avslutas med en rapport, samt ta fram en strategi för hur Lantmäteriet ska agera framöver. Person-A (2018) säger även ”[…] på så vis är i en analysfas fortfarande […]” och att ”[…] nu är vi i sista steget [av analysfasen]”. Lantmäteriet kommer även genomföra en intern workshop i juni 2018 för att se hur tekniken potentiellt skulle kunna användas internt i organisationen.
4.1.2 Kunder, Kanaler och Kundrelationer
Det framkom av Person-A (2018) att det pågått flertalet diskussioner kring begreppet
kunder i kontexten för Lantmäteriet. Trots att de tittar på specifika kundkategorier är det
samhället i stort som påverkas. Person-A (2018) nämner:
Hela samhället vilar på att fastighetsregister och dylikt fungerar. Så det är hela samhället som gagnas av att vi har den bästa möjliga lösningen. Och blockkedjelösningen är en sådan lösning som kan erbjuda mer förtroende om det nu är så att den fungerar som den gör (Person-A, 2018).
Person-A (2018) framförde att det kan finnas en problematik med förtroende i samband med att införa en så pass ny innovation som blockkedjeteknik. Person-A (2018) konstaterar att det handlar om en mognadsfråga för samhället. Person-A (2018) uttryckte att ”Man behöver inte veta hur Internet fungerar för att lita på det. Vi använder Bank-ID utan att veta hur det fungerar”. För myndigheten menar Person-A (2018) att det finns en stor betydelse att vara innovativa och följa med i den digitala utvecklingen, annars förloras förtroende från samhället. I framtiden, ifall en implementering väljs att göras, så kommer blockkedjan delvis finnas tillgänglig genom en planerad applikation, men även som ett integrerat system för övriga digitala funktioner, bland annat på Lantmäteriets hemsida. Person-A (2018) framför: ”Det här blir alltså att vi bygger ihop processen genom att det finns en eller flera applikationer med en blockkedjelösning som är nervtråden mellan de olika organen”.
4.1.3 Värdeerbjudande
När frågan angående varför just Lantmäteriet väljer att genomföra en innovationsprocess med något så pass nytt som blockkedjan, samt vad de ser tekniken kan lösa, framkom det av Person-A (2018): ”Vi har tittat mycket på vårt område och att föra register och vara ansvarig för ett register som till exempel fastighetsregistret som är av nationellt intresse av flera anledningar”. Person-A (2018) menar att de som har intresse för att föra loggbok över saker som görs och se till att den inte förvanskas, förfalskas eller ändras på något vis har ett naturligt intresse för blockkedjan. Myndigheter har enligt Person-A (2018) ”[…] uppgiften att vara grundtryggheten i att allt görs på ett rätt och riktigt sätt”. Person-A (2018) fortsätter med att ”identitet måste vara en av de absolut viktigaste sakerna vi har och vi sysslar med identitet på fastighet och ägande”. I slutändan ser Person-A (2018) att
myndighetens uppgift är att ”behålla förtroendet för nästa generations fastighetsägare, medborgare och så vidare”. Person-A (2018) menar då att tanken är att blockkedjan ska fungera som en ny och modern teknik för att kunna upprätthålla förtroendet.
Person-A (2018) anser också att det är viktigt att se över möjligheter för utveckling och särskilt digital utveckling eftersom ”de nya generationerna kommer inte ha förtroende för någon som inte ger tjänster på det sättet [digitalt]”. Samtidigt framför även Person-A (2018) betydelsen av blockkedjeteknikens distribuerade datalösning för ökad säkerhet genom följande citat:
När folk förstår den lilla skillnaden så kommer man tänka: Ja, varför har inte ni en distribuerad datalösning? För det verkar konstigt att en av landets viktigaste datakällor bara finns i en eller ett par upplagor som lätt kan förstöras (Person-A, 2018).
Mer konkret menar Person-A (2018) att en slutgiltig tanke med tekniken är att den ska underlätta fastighetstransaktioner för privatpersoner. ”Det hade varit tråkigt om man fick ansöka på pappersformulär […] och lämna in till oss för att vi skulle registrera in det i blockkedjan.” (Person-A, 2018). Det blir ett sätt att visualisera hela processen för de involverade parterna och göra de direkt delaktiga i den, menar Person-A (2018).
4.1.4 Intäktsflöden och Kostnadsstruktur
Angående finansiering av projektet framställer Person-A (2018) att det huvudsakligen är internt finansierat rent monetärt. Enligt Person-A (2018) är Lantmäteriet avgifts- och anslagsfinansierat och att det sedan finns en utvecklingsbudget som används för projekt som dessa. I övrigt har även innovationsbidragsmyndigheten Vinnova varit involverade i stöttningen av projektet. Person-A (2018) framför att det som kostat mest för projektet har varit tid för de som arbetar med projektet. Inga externa inköp av tekniklösningar eller arbetskraft köps in av anledningen att projektet endast syftar till ett samarbete att testa tekniken, så varje part står för sin respektive del och investerar internt för att assistera i projektet (Person-A, 2018).
4.1.5 Nyckelresurser, Nyckelaktiviteter och Nyckelpartners
Som nämnt tidigare har tid för de som arbetar aktivt med innovationen varit enligt Person- A (2018) det mest kostsamma med projektet. Med en så pass ny innovation som blockkedjan så menar Person-A (2018) att ”vi är inte mogna, leverantörerna är inte mogna, och jag tror inte våra kunder är mogna om vi skulle implementera det här nu”. Tekniken har funnits länge, men Person-A (2018) framför att det tar tid att genomföra de förändringar som krävs i samband med innovation, särskilt gällande modeller och styrning. Ett hinder som Person-A (2018) framställer kan orsaka problematik vid framtida tankar om implementering är lagen om offentliga upphandlingar, eftersom myndigheten inte kan förutbestämma vilken leverantör som kan leverera en potentiell lösning. Om en beställning av en lösning ska göras, måste en offentlig upphandling också läggas ut.
För att kunna driva innovationen framåt måste Lantmäteriet enligt Person-A (2018) slutföra det nuvarande projektet genom live-visningen av en fastighetstransaktion med blockkedjetekniken, samt genom workshopen för att se hur tekniken kan användas internt. Efter det kommer en rapport om projektets resultat skrivas och enligt Person-A (2018) kommer en strategi för om och hur Lantmäteriet ska fortsätta arbetet. För detta projekt specifikt har ett flertal myndigheter och företag varit involverade. Enligt Person- A (2018) framkommer det att Skatteverket, ChromaWay, Telia, Evry, Kairos Future, Landshypotek Bank och SBAB är medverkande. Alla involverade parter har ett eget intresse för att se hur blockkedjetekniken kan användas för fastighetstransaktioner, även om projektet i sig cirkulerar främst kring Lantmäteriet (Person-A, 2018).