4 Empirisk Data
4.3 Tillväxtverket och Den Digitala Plattformen
Person-C (2018) berättar att huvudsyftet med uppdraget är att ta fram en digital plattform och försöka främja användning av öppna data, med mål att myndigheter får återkoppling över vilken data som ska släppas ut som öppna data. Tanken är att olika aktörer ska med hjälp av plattformen och öppna data bidra med lösningar till andra aktörer som har specifika problem eller behov (Person-C, 2018). Plattformen sammanför dessa aktörer och tävlingar skapas för att kunna utse bästa möjliga lösning (Person-C, 2018). I dagsläget har det noterats att öppna data har till viss del släppts i Sverige, men att det har varit en utmaning att mäta den nytta det har gett. Det ska med enkelhet finnas tillgänglig öppna data som andra personer, företag och entreprenörer ska kunna ta del av, och på så vis kunna hjälpa till och förbättra situationen (Person-C, 2018). Person-C (2018) berättar att projektet är i en förberedelsefas och inte har något datum över exakt när det kommer att vara färdigställt: ”Vi är i en förberedelsefas där vi försöker identifiera vad vi minst behöver göra för att senare kunna leverera första interaktionen av plattformen” (Person- C, 2018). Utmaningen är att få bolag att vilja använda och testa plattformen som en pilot för att se om den har tillräckligt stöd för de som är i behov (Person-C, 2018).
Person-C (2018) har tillsammans med tilldelad projektgrupp försökt knyta ihop projektet till olika kontakter i form av myndigheter och offentliga aktörer, samt andra parter som är intresserade av att vara piloter och se om det finns ett intresse för en nationell plattform för utmaningsdriven innovation. Målet är att i augusti 2018 skriva en rapport och tillhandahålla en beta-version av vad den digitala plattformen skulle kunna innehålla (Person-C, 2018).
4.3.2 Kunder, Kanaler och Kundrelationer
Definitionen ’kunder’ har inte varit aktuell i de diskussioner som ägt rum genom projektet, Person-C (2018) menar snarare att de har ”fokuserat på att hitta målgrupper och persona”. I ett bifogat dokument skickad av Person-C definieras en målgrupp som en generalisering av olika grupper av människor, och en persona är en specifik karaktär med ett tydligt mål, interaktion eller behov med detaljerande flöden (Tillväxtverket, 2018c).
Person-C (2018) anser att det inte är kunder per traditionell definition som används:
Vi tittade på affärssyfte, persona och kundresan […] Så det vi fokuserar på är dataproducenter och behovsförmedlare kopplat till myndigheters data. Vi får en grupp genom de som skapar tjänster utifrån denna data. Slutanvändare är kanske slutanvändarna till de här tjänsterna som skapas utifrån data som kommer från myndigheter (Person-C, 2018).
Just nu arbetar projektgruppen med att klargöra vad den digitala plattformen exakt kommer kunna tillhandahålla för funktioner och vilka kanaler som behövs för at nå ut för största möjliga acceptans av de berörda målgrupperna (Person-C, 2018). Tillväxtverket har än inte bestämt vilka kanaler som ska användas för att förmedla den digitala plattformen, mer än att Internet och applikationer är huvudkanaler. Event, sociala medier och nyhetsbrev är eventuella satsningar (Person-C, 2018). Enligt Tillväxtverket (2018c) definieras de olika slutanvändarna, samt en begreppsförklaring förses av dessa för att få en ökad förståelse över att förstå vad personen i fråga vill få ut av den digitala plattformen. Slutanvändarens behov av den digitala plattformen är:
Lösningar som är till hjälp i yrkesliv eller i vardagen som sparar tid eller ekonomi, eller som på annat sätt hjälper i en specifik situation – som skapar mervärde (Tillväxtverket, 2018c).
4.3.3 Värdeerbjudande
Person-C (2018) framför som tidigare nämnt att ”huvudsyftet med det här uppdraget är att främja användning av öppna data så att vi som myndigheter får återkoppling om vilka data vi mer ska släppa ut som öppna data”. Övergripande ska plattformen kunna visa upp de offentliga aktörernas utmaningar och behov, för att sedan matcha ihop dessa med olika aktörer som kan lösa problemet (Person-C, 2018). Tanken är att existerande data ska komma till bättre användning. Person-C (2018) menar att departementet önskar stimulera utvecklingen av idéer och värdeskapande genom innovationstävlingar för att underlätta för olika aktörer att skapa värde utifrån redan existerande data. Tävlingsbidrag ska kunna accepteras och ”processen lyser upp för ’open calls’ där intresserade [aktörer] lämnar in förslag och sen har man event där man tillsammans skapar lämpliga lösningar, för att sedan välja ut en vinnare” (Person-C, 2018). I framtiden tror Person-C (2018) att
myndigheterna inte besitter all kunskap eftersom ”man måste blanda in medborgare och entreprenörer i ekosystemet”. Person-C (2018) konstaterar:
Det finns en enorm kraft utanför myndigheternas väggar att hitta någon form av möjlighet och ramverk där vi enkelt kan samverka med andra. Det finns även medborgare och utvecklingskompetenta med ett intresse att lösa problem så länge de vet vilka utmaningar som finns (Person-C, 2018).
Anledningen till att det är just Tillväxtverket som tilldelats att utveckla plattformen grundar sig i att de redan har kopplingar till små och medelstora företag (Person-C, 2018). Med tanke på dessa förutsättningar kan de nu matchas med de offentliga aktörernas behov och utmaningar (Person-C, 2018). Person-C (2018) menar att utmaningen med projektet är tidsbristen, samt att det inte är särskilt enkelt att hitta myndigheter som vill medverka i olika pilottester: ”Alla myndigheter är inte redo att jobba på ett sådant sätt och är inte utvecklingsdrivna då det krävs en viss mognadsgrad för att våga testa det här arbetssättet” (Person-C, 2018). Vad Person-C (2018) menar är att det kan vara svårt att övertyga andra att ”data är det nya guldet”, trots att några redan har upptäckt det.
4.3.4 Intäktsflöden och Kostnadsstruktur
Person-C (2018) berättar att projektet inte har orsakat större kostnader än. Det som har varit främst kostsamt hittills är ”den tid det tar att leta fram behovsägare som vill samlas kring detta”. I samband med att projektet startade via regeringsuppdraget tillkom det vissa medel för att finansiera projektet (Person-C, 2018).
4.3.5 Nyckelresurser, Nyckelaktiviteter och Nyckelpartners
Projektet har bedrivit två workshops som ”har varit värdefulla och skapat problemformuleringar som har öppnat för nya perspektiv via dialoger, eftersom uppdraget är ganska brett” (Person-C, 2018). Vidare har även pilottesterna varit betydelsefulla för att få djupare inblick i vad plattformen behöver förse med till de tänkta användarna (Person-C, 2018). Med tanke på att den digitala plattformen ska få parter att samverka, är det därmed även många inblandade i slutprodukten. Men i utvecklingen av uppdraget ”måste vi absolut samverka och samarbeta med bland annat Vinnova, Riksarkivet, Upphandlingsmyndigheten och Lantmäteriet” (Person-C, 2018).