Den lekande föräldern

I följande citat beskrivs en pappas engagemang och inlevelse genom lek med barnen:

Fadern initierar till lek och sätter ord på lek med både Charlie och Luna med glad röst. UT (undertecknad) uppfattar att fadern leker engagerat under umgängets första del men att energinivån sedan sjunker då han sätter sig i soffan. Där har han uppmärksamhet riktad mot sin telefon en längre stund medan Charlie och Luna leker med varandra.

Genom citatet fås en sammanfattad bild av vad barnen och pappan ägnar sig åt och hur de samspelar via leken under umgänget. Genom de olika citaten om lek fås en bild av hur verksamheten lägger vikt vid en förälders förmåga att engagera sig i lek och ha energi. I många fall finns inga anteckningar om huruvida personal och förälder pratat om till exempel anledningen till att, som i det här fallet, pappan väljer att sätta sig i en soffa och rikta uppmärksamhet mot telefonen. Personalens aktörskap blir på så vis passivt i anteckningen och den observerande rollen kan i vissa fall sägas förstärka verksamhetens utgångspunkt som kontrollerande och administrativ (Foucault 2003, Billquist 1999). Samtidigt bör det nämnas att en del av rollen som umgängesstödjare innebär att vara stödjande men inte störande under ett umgänge. Vid enskilda situationer kan det vara komplexa avvägningar men genom citatet ovan fås en bild av hur den språkliga praktiken uttrycker personals passiva aktörskap vid vissa specifika situationer. Ett passivt aktörskap som går att se utifrån Moréns (2001) perspektiv och att helhetsbilden av föräldern och det relationsfrämjande arbetet blir lidande i och med fokusering på

beskrivningar av till exempel föräldrar som tappar energi, snarare än att vara i direkt dialog med föräldern. Energinivån kan även beskrivas i positiva termer som enligt följande citat:

Fadern uppfattas vara lyhörd för Karls sinnesstämning och

energinivån då fadern följer Karl i lek och bekräftar honom genom att sätta ord på det han gör och upprepa det Karl säger.

Sammantaget kan verksamhetens fokus kring föräldrars energi och förmåga att engagera sig i lek ses vara viktigt för att beskriva en fungerande relation mellan barn och föräldrar. Hur en relation mellan barn och föräldrar ser ut är något som skiljer sig åt och i de flesta fall har barnen och föräldrarna som träffas genom verksamheten en tidigare historia och relation, i samband med att de kanske bott

tillsammans tidigare i barnens liv. Denna relation kan ha varit fungerande även om den kanske inte varit präglad av till exempel lek. Detta är något som kanske inte alltid fångas upp eller ges möjlighet att få en insyn i och därför blir en del av verksamhetens doxa fokuserad kring att föräldrar och barn bör leka aktivt under tiden som de är tillsammans i verksamheten (Bourdieu 1977). Lek blir ett sätt att mäta utvecklandet av relationen mellan barn och föräldrar. Samtidigt ges

möjligheten att föräldrar och barn ska få hjälp att stärka sin relation, där lek ofta är ett incitament som stärker det relationsbyggande arbetet och som bör ses vara en del av barns behov. Men både verksamhetens doxa och förhållningssätt att utöva

pastoralmakt kan generellt synliggöras i anteckningarna som beskriver lekande

föräldrar och barn (Järvinen 2013).

En annan del som materialet och de olika ärendena visar är att det verkar finnas en skillnad kopplat till beskrivningar av mammor och pappor som

umgängesföräldrar. I ett av ärendena återkommer beskrivningar av en mamma på följande vis:

Relationen mellan Billie och modern uppfattas naturlig, självklar och van. Modern ser ofta på Billie med värme i blicken och hon håller henne då och då nära sig och pussar på henne eller stryker hennes hår.

Modern är mjuk i sitt bemötande av Billie och pratar med lättsam röst och ler ofta i kommunikationen med Billie som ler tillbaka.

Genom de två urklippen ovan fås en bild av hur mamman beskrivs ha ”mjuka” egenskaper, vilket bland annat förstärks genom beskrivningen av henne som varm och fysiskt närvarande med sitt barn. Till skillnad från vissa ärenden där mammor beskrivs vara mjuka kan pappor istället beskrivas agera mjukt, vilket kan ses i följande urklipp:

Fadern svarar med mjuk och ljus röst, och följer efter och tillsammans deltar båda engagerat i lek.

Genom urklippet fås ett exempel på hur personal i sina beskrivningar av liknande situationer och fenomen kan använda sig av olika språkliga praktiker beroende på om umgängesföräldern som beskrivs är man eller kvinna. Båda ovanstående citat ger beskrivningar om hur föräldrarna bemöter sina barn samt vad de gör. I kvinnans fall och i beskrivningen av henne som mjuk framstår det som att det är en egenskap som hon besitter och att det finns förkroppsligat. Och vidare i mannens fall blir hans bemötande av barnet beskrivet som att han agerar mjukt i situationen, men det går inte att utesluta att han alltid är mjuk och varm på samma vis som den beskrivna kvinnan. Och samtidigt går fokus snabbt över på hur pappan agerar i samband med lek. Generellt är fokusering kring beskrivningar av den lekfulla pappan och den mjuka mamman två beskrivningar som återkommer och som möjligtvis kan visa på verksamhetens syn på föräldraskap och hur

dokumentationen till viss del kan ses skilja sig beroende på om det är en man eller kvinna som träffar ett barn i verksamheten. En syn som går att koppla till normer och värderingar som finns generellt i samhället och som troligtvis påverkar utformningen av den osynliga doxan i verksamheten, och som i en vidare

förlängning påverkar personalens beskrivningar av föräldrarna (Bourdieu 1977). I slutändan kan det påverka umgängesföräldrarna, som behöver förhålla sig till

verksamhetens syn på det normativa och eftersträvansvärda sättet att agera förälder. Vilket i en vidare förlängning också kan påverka barnen genom till exempel upprätthållande av normativa stereotyper.