Lidköpings kommun

Lidköpings kommun ligger beläget vid den södra delen av Vänern och tillhör Västra Götalandsregionen. Lidköpings kommuns vision lyder ”Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun” (Lidköpings kommun, 2021d) och kommunorganisationen består, utöver de obligatoriska, av tio nämnder (Lidköpings kommun, 2021c) och nio förvaltningar (Lidköpings kommun, 2021b). Majoriteten av respondenterna beskriver Lidköping som en utvecklingsdriven kommun som vill arbeta med alla aspekter av hållbarhet. 2018 initierades det Vinnovafinansierade projektet Systematiskt stöd för industriell symbios i Lidköping. Med hjälp av Linköpings universitet och ett externt konsultföretag kunde kommunen genom projektet undersöka befintliga symbioser samt symbiosmöjligheter i kommunen. Vid projektets slut i juni 2020 hade 26 stycken existerande och potentiella symbioser identifierats och det hade konstaterats att kunskapsnivån om restprodukter behövde höjas (Träff m.fl., 2020). En av respondenterna säger att hjälpen och samarbetet med akademin, i detta fall Linköpings universitet, var av stor betydelse för projektets genomförande. Samtliga respondenter beskriver att eldsjälar inom kommunorganisationen har varit avgörande för framdriften av arbetet med IUS i Lidköping. Tack vare eldsjälar bland tjänstepersoner och inom politiken, som kunnat ge stöttning, kunde Vinnova-projektet påbörjas. Sedan början av 2000-talet har också den så kallade ”Miljösamordnargruppen” drivits. Miljösamordnargruppen består huvudsakligen av utvecklare från olika delar av kommunorganisationen som ses en gång i månaden och träffar olika förvaltningar och bolag för att utbyta erfarenheter och diskutera strategier för hållbarhet. Enligt en respondent är det en av de få tvärsektoriella grupperna i kommunen och den har varit väldigt givande i form av bland annat nätverk. En annan respondent säger dock att det krävs mycket engagemang från tjänstepersonerna för att mötena ska fortlöpa. Vilket den första respondenten säger att det definitivt finns eftersom gruppen består av eldsjälar och den fortsätter växa.

Att Lidköpings kommun ligger i samma region som Sotenäs kommun har flera av respondenterna beskrivit som en fördel. En nämner att ett studiebesök dit bidrog med inspiration för organiseringen kring IUS, och en annan tipsar om att just studiebesök är bra att göra. I och med att Sotenäs även tidigt varit drivande i ämnet IUS har regionen blivit mer insatta i ämnet och fått upp intresset; det finns alltså mycket kunskap att hämta inom regionen, både från offentlig sektor och företag. En av respondenterna säger att, speciellt efter Vinnova-projektet, har det dessutom funnits ett engagemang från regionen.

Sedan projektets avslut har, enligt en av respondenterna, kommunens Hållbarhetsutskott (tidigare benämnt Miljö- och klimatutskott) fått i uppdrag att gå vidare med projektet, eftersom kommunen inte ville att engagemanget skulle stanna av. Flera av de intervjuade beskriver dock att det i nuläget inte finns någon tydlig plan för fortsättningen. Anledningar för det är bland annat pandemin, som har orsakat förseningar, samt det faktum att ingen tjänsteperson är anställd för att specifikt arbeta med IUS. Det sistnämnda visas, enligt två respondenter, genom den tidsbrist som råder eftersom det är andra arbetsuppgifter som också behöver göras.

Ett stort hinder som samtliga respondenter nämner är kompetensbrist. Det nämns exempelvis att IUS är ett svårt begrepp som tar lång tid att förstå innebörden av och att det därför krävs kompetens i det nätverk som byggs upp. En respondent säger att det hade varit hjälpsamt med en blandad kompetens, till exempel jurister, i början när organisationen exempelvis skulle sätta in sig i sekretessregler. En annan respondent nämner att kunskapen såklart måste byggas upp hos tjänstepersoner, men framför allt hos politiken. Det finns även en viss bristande kommunikation inom kommunorganisationen och en respondent nämner att det inte sker så mycket kommunikation med personer utanför hens förvaltning eftersom alla sitter utspridda. Flera nämner även att många omorganisationer inom kommunen har skett, vilket har lett till att det inte är tydligt vad som är vems ansvarsområde.

En respondent nämner att näringslivsfrågor har blivit allt viktigare för kommunen, att förut handlade det mest om att tillhandahålla mark och lokaler, för att nu även arrangera fler event och fokusera på servicefrågor. En annan respondent lyfter att det finns många små och medelstora företag i kommunen som är drivande, vilket gör det lätt att få kontakt och bygga nätverk. Dock nämner flera respondenter även att det kan vara svårt att samarbeta med företag. En säger att kommunen inte har insyn i företags restströmmar, att det är företagshemligheter och sekretess, vilket försvårar att anvisa till en lämplig plats för att kunna skapa symbioser. En annan berättar att verksamheter är rädda för konkurrenslagstiftningen och att de har ett vinstintresse som gör det svårare att koppla till samverkan och IUS samt att vilja lägga ner tid. En metod som en respondent nämner är att ämnet IUS kan tas upp i hemlighet på näringslivsworkshops. Alltså att inte presentera det som huvudtemat för att det då kan finnas en risk att företag inte anmäler sig eftersom de inte vet helt vad det innebär. En annan respondent nämner, kopplat till detta, att är det viktigt att kommunen nyttjar att de kan vara en samlande och kopplande funktion, en neutral mellanhand.

Vid frågan om vilka delar av kommunorganisationen som borde driva arbetet med IUS svarar en respondent att det är svårt att säga; flera av de andra nämner att Hållbarhetsutskottet redan är mycket drivande. En annan nämner att Samhällsbyggnadsnämnden, som även har det övergripande ansvaret över näringsliv, nyetablering och markexploatering, har en stor möjlighet att påverka. Samma person nämner dock att det nog även behövs mer kunskap och engagemang. En ytterligare respondent anser att samhällsplaneringsenheten inte bör driva arbetet; de bör snarare vara en aktör på marginalen och inte en aggregator. Samma person säger att det inte sker strukturerat arbete med IUS i samhällsplaneringen idag, men kunde även nämna idéer på hur arbetet skulle kunna struktureras.

Som tidigare nämnt har det första IUS-projektet i nuläget inte någon automatisk fortsättning, vilket en av respondenterna nämner som en negativ följd av att arbeta i projektform. Om det tar för lång tid att ta fram

en uppföljning kan det leda till att inspirerade företag tappar suget för att fortsätta med ämnet. Trots att projektet inte fått en tydlig fortsättning ännu nämner de intervjuade flera positiva följder av projektet. Två respondenter säger att företag och intressenter hör av sig till kommunen för att de vill ha symbiossamarbeten eller arbeta med IUS och en nämner att arbetet har hjälpt till att sätta Lidköping på kartan som hållbara och framåt- samt utvecklingstänkande. Två av respondenterna beskriver att de gjort en satsning på sociala medier och interaktiva applikationer för att sprida mer information om hållbarhet och cirkulär ekonomi. En nämner att arbete med IUS har bidragit till att knyta kompetens och kontakter från nätverk till kommunen och två nämner att det lätt till förbättrad kontakt med näringslivet. En annan positiv följd har enligt en respondent varit att det från diskussionerna kring IUS har upptäckts andra nödvändiga saker som behövs, som till exempel en gemensam energiplan för kommunen. Två respondenter nämner att arbetet med IUS har väckt idéer för större projekt, exempelvis att sprida tankesättet till andra länder, skapa en regional plattform eller om det går att sammankoppla vattenförsörjningen över kommun- och företagsgränser. En respondent säger att det har varit ett bra koncept att börja med att ta fram ett konkret exempel, genom att arbeta i ett projekt som fått externa resurser, och det är något hen tipsar andra kommuner att göra också. Det konkreta exemplet ska i så fall vara lagom stort och utgå från ett antal företag. Flera säger att med konkreta exempel och information blir det sedan lättare att snabbare engagera politiker samt företag. Många av respondenterna uttrycker att det är viktigt att kunna visa på fördelarna och även knyta an till hur kommunens mål kan nås alternativt hur företag kan gå med vinst. Ett ytterligare tips som en av respondenterna nämner är att prata med de kommunalägda bolagen, eftersom de kan sitta med mycket kunskap, samt med branschorganisationer. Att ha fått med sig branschorganisationerna kan sedan underlätta vid kontakt med företag, för att skapa engagemang.