Lagstiftning och högre nivåer
8.1. Vidare arbete
Kommunernas arbete för en utökad IUS har varit ett stort och intressant ämne, men det finns också mycket mer som kan forskas vidare på, som tyvärr inte fått plats i denna studies omfång. Både i litteratur och från intervjuer har det kunnat konstateras att politisk förankring, regionalt stöd, näringsliv och kommunalägda bolag är viktiga aspekter och aktörer som påverkar utvecklingen av IUS. Vid mån av tid hade det varit intressant att utvidga omfånget till att inkludera dessa, men det kan nu i stället bli vidare forskning. I intervjuer och litteratur framgick att det är viktigt med politisk förankring för att som tjänsteperson kunna genomföra arbete med IUS. Studien har undersökt hur kommunorganisationer och tjänstepersoner kan agera utifrån de politiska besluten som redan är fattade. Det vore därför intressant att fortsatt intervjua politiker, till exempel kommunfullmäktige, för att även där kartlägga vilka hinder, drivkrafter, processer och verktyg som kan finnas från deras perspektiv. På så sätt kan det ännu tidigare i beslutskedjan öppnas upp för påbörjandet och möjliggörandet av utvecklingen av IUS. Av samma anledningar hade det även varit intressant att gå ännu en nivå högre och börja titta på regional nivå, genom att intervjua personer anställda på exempelvis regionen eller länsstyrelsen.
Från studien och litteratur framgår också att näringslivet är en stor del av IUS och även av de flesta kommuners verksamhet. Det hade därför varit intressant att intervjua företag, i modellkommunerna, som är mer eller mindre i kontakt med kommunorganisationen samt har varit mer eller mindre involverad i IUS- projekten. Nu har perspektiven getts inifrån kommunorganisationen med ett perspektiv ut mot omgivningen. Därför hade det varit intressant att få den omvända synvinkeln: näringslivets synvinkel, något som även hade varit hjälpsamt för att kunna validera de kommunalanställdas svar. Näringslivets synvinkel hade också kunnat ge en bättre förståelse för vad omgivningen behöver från kommunen för att kunna frodas i koppling till IUS. Utan förståelse för önskemål och efterfrågan blir det, som konstaterat i studien, svårt att ha samarbeten.
I denna studie har inte kommunalägda bolag räknats in i kommunorganisationen som undersökts i en kommun. Under flera intervjuer nämndes att de kommunalägda bolagen sitter på mycket kunskap och ofta driver processer som kan kopplas till arbete med IUS, exempelvis energi-, vatten- och avfallshantering. Det hade därför varit av stort intresse att fortsätta forskningen genom att även intervjua personer från de kommunalägda bolagen, vilket säkerligen hade givit intressanta synvinklar på både möjligheterna i kommunen och synen på kommunorganisationen, i och med att de kommunalägda bolagen är mer lika ett normalt företag i sin styrning än en kommunorganisation.
När det kommer till det föreslagna verktyget: Matrisen, finns möjligheter till vidareutveckling. Bland annat skulle vidareutveckling av Matrisen kunna ske genom att den helt digitaliseras, samt utökas med mer data från andra kommuner som också påbörjat arbete med IUS. Genom att digitalisera Matrisen kan det programmeras till att endast en faktor i taget kommer upp för del 1, och att sortering och prioritering sker automatiskt i del 2. Detta skulle leda till att Matrisen blir mer användarvänlig. Det skulle även möjliggöra för en utökning av ännu fler faktorer och processer, utan att det upplevs som övermäktigt i form av en stor tabell. Utökning av insamlade data borde göras för att kunna kartlägga ännu fler faktorer och processer samt för att ytterligare undersöka vilka av de redan identifierade som är mer eller mindre vanligt förekommande. Det kan i sin tur bidra till hur de ska prioriteras, samt visa på om fler kopplingar mellan processer och faktorer finns. Dessutom är det viktigt att Matrisen testas och därför är det passande för exempelvis Energikontoret Östergötland inom projektet CEGIS har visat intresse för att fortsätta vidareutveckla den.
Syftet med denna studie har alltså delvis varit att presentera och föreslå de processer som ska ge de fundamentala faktorerna som först och främst behövs för att kunna påbörja arbete med att möjliggöra arbete med IUS i kommunen. Nästa steg, som alltså kan vara vidare forskning, är att genom intervjuer och litteraturgranskning kartlägga vilka andra processer som behövs och tidigare gjorts för att mer aktivt börja facilitera arbetet och därmed nå de positiva följder som vissa av modellkommunerna har fått. Resultatet av en sådan undersökning skulle exempelvis kunna bli en ny del 2 av Matrisen, fast där kopplingar också har gjorts mellan processer och positiva följder. För att det steget ska kunna tas är det dock nödvändigt att ha ett verktyg för att identifiera och följa upp positiva följder av arbete med IUS, vilket till författarnas kunskap saknas i dagsläget.
På tal om att följa upp hade det varit intressant att vidareutveckla Matrisen så att det finns en till del som är för uppföljning och utvärdering av satta handlingsplaner. Denna del skulle alltså inte kunna användas förrän tidigast vid den andra träffen, men skulle exempelvis kunna gå ut på att fokusgruppen ska utvärdera resultatet som fåtts ut av handlingarna, jämfört med hur mycket resurser var och en har krävt. Om tillräckligt många kommuner återkommande fyller i Matrisen, och eventuellt utvärderingsdelen, kan resultaten sedan sammanställas på nationell nivå för att kunna ge råd ner på regional och till slut kommunal nivå. Exempelvis skulle det kunna starta med att appliceras på modellkommunerna och andra kommuner som kommit en bit i sitt arbete med IUS. Om Matrisen utvecklas för att till exempel kunna användas på nationella plattformar för IUS, kan dessa sammanställningar leda till att kommuner som vill börja initiera bättre kan avgöra vilka handlingsplaner de vill och kan satsa på utifrån sina individuella förutsättningar.
Referenser
Ammenberg, J. (2012) Miljömanagement - Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer. 2.4. Studentlitteratur AB.
Anderberg, S. och Jacobsen, N. B. (2005) ”Understanding the evolution of industrial symbiotic networks-the case of Kalundborg. The port´s role in the sustainable management of ship wastes View project”, Economics of Industrial
Ecology – Materials, Structural Change and Spatial Scales, s. 313–335. Tillgänglig vid:
https://www.researchgate.net/publication/293649731.
Avfall Sverige (2015) ”Kommunernas roller i den cirkulära ekonomin.” Tillgänglig vid:
http://www.mynewsdesk.com/material/pressrelease/1253645/download?resource_type=resource_attached_pdf_docu ment.
Bakka, J., Fivelsdal, E. och Lidkvist, L. (2006) Organisationsteori: struktur - kultur - processer. 5:1. Malmö: Liber AB.
Baltic Industrial Symbiosis (2021) Municipalities’ role in development of Industrial symbiosis.
Baumgarten, S. och Nilsson, M. (2014) Industriell symbios som affär Hur kan ett återvinningsföretag facilitera
utvecklingen av regionala industriella ekosystem? Linköpings universitet.
Bergström, M. (2020) ”Webbinarie - Hur kan vi jobba på nya sätt med avfallsförebyggnade?” Tillgänglig vid: https://www.youtube.com/watch?v=GqAIxJOnTGU&feature=youtu.be.
van Berkel, R. (2006) ”Regional Resource Synergies for Sustainable Development in Heavy Industrial Areas: An Overview of Opportunities and Experiences. ”, (January 2006).
Boons, F. m.fl. (2017) ”Industrial Symbiosis Dynamics and the Problem of Equivalence: Proposal for a Comparative Framework”, Journal of Industrial Ecology, 21(4), s. 938–952. doi: 10.1111/jiec.12468.
Boons, F., Spekkink, W. och Jiao, W. (2014) ”A Process Perspective on Industrial Symbiosis”, Journal of Industrial
Ecology, 18(3), s. 341–355. doi: 10.1111/jiec.12116.
Boons, F., Spekkink, W. och Mouzakitis, Y. (2011) ”The dynamics of industrial symbiosis: A proposal for a conceptual framework based upon a comprehensive literature review”, Journal of Cleaner Production, 19(9–10), s. 905–911. doi: 10.1016/j.jclepro.2011.01.003.
Brunfelt, J. och Nelzén, M. (2020) Arbetssätt vid kartläggning av värdehöjande synergier för ökad kapacitet inom
industriell symbios – En fallstudie vid Händelö Eco Industrial Park. Linköpings universitet.
Burström, F. och Korhonen, J. (2001) ”Municipalities and industrial ecology: Reconsidering municipal environmental management”, Sustainable Development, 9(1), s. 36–46. doi: 10.1002/sd.154.
Chertow, M. R. (2000) ”Industrial symbiosis: Literature and taxonomy”, Annual Review of Energy and the
Environment, 25, s. 313–337. doi: 10.1146/annurev.energy.25.1.313.
Chertow, M. R. och Ehrenfeld, J. (2012) ”Organizing Self-Organizing Systems: Toward a Theory of Industrial Symbiosis”, Journal of Industrial Ecology, 16(1), s. 13–27. doi: 10.1111/j.1530-9290.2011.00450.x.
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. 2a uppl. Mamö: Gleerups Utbildning AB.
Delegationen för hållbara städer (2012) Femton hinder för hållbar stadsutveckling. Stockholm.
Drustrup, R. (2021) Why is facilitation crucial when planning for long-lasting industrial symbiosis? | LinkedIn. Tillgänglig vid: https://www.linkedin.com/pulse/why-facilitation-crucial-when-planning-long-lasting-rikke- drustrup/?trackingId=L7VJzgzVeIKNsio5msk8HQ%3D%3D (Åtkomstdatum: 27 januari 2021).
Ek, E. (2020a) Aktörers roller för att möta utmaningar vid utveckling av industriella och sociala symbiosnätverk. Linköpings universitet.
Ek, E. (2020b) Aktörers roller för att möta utmaningar vid utveckling av industriella och sociala symbiosnätverk. Linköpings Universitet.
Eklund, M. (2021) ”Professor vid Linköpings universitet, personlig kontakt”.
European Environment Agency (2020) Chapter 4: natural resources and waste. Tillgänglig vid: https://www.eea.europa.eu/soer/2010/synthesis/synthesis/chapter4.xhtml (Åtkomstdatum: 07 maj 2021).
FISSAC (2016a) ”Identification of best practices and lessons learnt in Industrial Symbiosis - Executive summary”. doi: 10.1111/jiec.12159/pdf.
FISSAC (2016b) ”Identification of best practices and lessons learnt in Industrial Symbiosis - Executive summary”. doi: 10.1111/jiec.12159/pdf.
FN (2021a) Agenda 2030 - globala mål för hållbar utveckling. Tillgänglig vid: https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och- informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala- malen/ (Åtkomstdatum: 16 maj 2021).
FN (2021b) Globala målen för hållbar utveckling. Tillgänglig vid: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar- utveckling/ (Åtkomstdatum: 16 maj 2021).
G Johnsen, I. H. m.fl. (2015) The potential of industrial symbiosis as a key driver of green growth in Nordic regions. Gibbs, D., Deutz, P. och Proctor, A. (2005) ”Industrial ecology and eco-industrial development: A potential
paradigm for local and regional development?”, Regional Studies, 39(2), s. 171–183. doi: 10.1080/003434005200059959.
Golev, A., Corder, G. D. och Giurco, D. P. (2015) ”Barriers to Industrial Symbiosis: Insights from the Use of a Maturity Grid”, Journal of Industrial Ecology, 19(1), s. 141–153. doi: 10.1111/jiec.12159.
Gustafsson, S. (2016) Processtöd för tydligare integrering av hållbarhetsperspektiv i kommuners
planeringsprocesser - slutrapport. Linköpings universitet.
Gustafsson, S. (2021) ”Biträdande professor vid Linköpings universitet, personlig kontakt”.
Haddaway, N. R. och Bayliss, H. R. (2015) ”Shades of grey: Two forms of grey literature important for reviews in conservation”, Biological Conservation, 191, s. 827–829. doi: 10.1016/j.biocon.2015.08.018.
Hamilton, P. (2016) The workshop book. Harlow, United Kingdom: Pearson Education.
Hammarén, S. (1997) Organisationslära : klassiska frågor - nya perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. Hedin, A. och Martin, C. (2011) En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Tillgänglig vid: https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=459535&toolAttachmentId=108197. Helsingborgs stad (2018) ”Klimat- och energiplan för Helsingborg 2018-2024”.
Helsingborgs stad (2020a) Helsingborgs stads organisation 2020. Tillgänglig vid: https://helsingborg.se/kommun- och-politik/kommunens-organisation/.
Helsingborgs stad (2020b) ”Näringslivsprogram”.
Helsingborgs stad (2021a) Industriell symbios – ett företags avfall kan bli det andra företagets resurs. Tillgänglig vid: https://innovation.helsingborg.se/initiativ/industriell-symbios-ett-foretags-avfall-kan-bli-det-andra-foretagets- resurs/ (Åtkomstdatum: 13 maj 2021).
Helsingborgs stad (2021b) Näringslivsfakta Helsingborg. Tillgänglig vid:
https://foretagare.helsingborg.se/naringslivet-i-helsingborg/naringslivsfakta-helsingborg/ (Åtkomstdatum: 24 februari 2021).
Helsingborgs stad (2021c) Statistik. Tillgänglig vid: https://helsingborg.se/kommun-och-politik/statistik/ (Åtkomstdatum: 24 februari 2021).
Helsingborgs stad (2021d) Vision Helsingborg 2035. Tillgänglig vid: https://helsingborg.se/kommun-och- politik/helsingborg-2035/ (Åtkomstdatum: 25 februari 2021).
Howard-Grenville, J. och Paquin, R. (2008) ”Organizational dynamics in industrial ecosystems: Insights from organizational theory”, Changing Stocks, Flows and Behaviors in Industrial Ecosystems, (January 2015), s. 122– 139.
Hylander, I. (2001) Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköpings universitet. Industry Park of Sweden (2021) Industry Park of Sweden. Tillgänglig vid: http://www.industrypark.se/ (Åtkomstdatum: 23 mars 2021).
International Synergies (2021) National Industrial Symbiosis Programme. Tillgänglig vid:
https://www.international-synergies.com/projects/national-industrial-symbiosis-programme/ (Åtkomstdatum: 27 maj 2021).
IVL (2020a) Centrum för industriell symbios planeras på Gotland - IVL Svenska Miljöinstitutet. Tillgänglig vid: https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2020-04-22-centrum-for- industriell-symbios-planeras-pa-gotland.html (Åtkomstdatum: 04 maj 2021).
IVL (2020b) Gotland to develop a green industrial symbiosis park. Tillgänglig vid:
https://www.ivl.se/english/ivl/topmenu/press/news-and-press-releases/press-releases/2020-04-22-gotland-to- develop-a-green-industrial-symbiosis-park.html (Åtkomstdatum: 16 maj 2021).
Kalundborg Symbiose (2021) Kalundborg Symbiosis - The World’s first industrial symbiosis. Tillgänglig vid: http://www.symbiosis.dk/en/ (Åtkomstdatum: 23 mars 2021).
Karlsson, P. (2016) Indikatorer för industriell symbios: Utformning av riktlinjer och en modell för mätning och
kommunikation av industriell symbios i Sverige. Lunds Tekniska Högskola.
Kvale, S. och Brinkmann, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3e uppl. Lund: Studenttlitteratur. Kylén, J.-A. (1994) Fråga rätt : vid enkäter, intervjuer, observationer, läsning. Stockholm: Kylén förlag AB. Lidköpings kommun (2021a) Fakta om Lidköping - Lidköpings kommun. Tillgänglig vid:
https://lidkoping.se/kommun-och-politik/fakta-om-lidkoping/ (Åtkomstdatum: 24 februari 2021). Lidköpings kommun (2021b) Förvaltningar, kommunala bolag och kommunalförbund . Tillgänglig vid:
https://lidkoping.se/kommun-och-politik/forvaltningar-kommunala-bolag-och-kommunalforbund (Åtkomstdatum: 06 maj 2021).
Lidköpings kommun (2021c) Styrelser och nämnder. Tillgänglig vid: https://lidkoping.se/kommun-och- politik/politik-och-beslut/styrelser-och-namnder (Åtkomstdatum: 06 maj 2021).
Lidköpings kommun (2021d) Vision och varumärke - Lidköpings kommun. Tillgänglig vid:
https://lidkoping.se/kommun-och-politik/vision-och-varumarke/ (Åtkomstdatum: 25 februari 2021).
Lindahl, M. (2021) ”Föreläsning om intervjumetod för examensarbete vid Linköpings universitet”. Linköping. Linköpings universitet (2021a) Svensk Plattform för Industriell och Urban Symbios - Exempel på industriell och
urban symbios. Tillgänglig vid: https://industrialsymbiosis.se/case.html (Åtkomstdatum: 17 mars 2021).
Linköpings universitet (2021b) Svensk Plattform för Industriell och Urban Symbios - Om plattformen och det
bredare initiativet. Tillgänglig vid: https://industrialsymbiosis.se/about.html (Åtkomstdatum: 17 mars 2021).
Lombardi, D. R. och Laybourn, P. (2012) ”Redefining Industrial Symbiosis: Crossing Academic-Practitioner Boundaries”, Journal of Industrial Ecology, 16(1), s. 28–37. doi: 10.1111/j.1530-9290.2011.00444.x. Lybæk, R., Christensen, T. B. och Thomsen, T. P. (2021) ”Enhancing policies for deployment of Industrial symbiosis – What are the obstacles, drivers and future way forward?”, Journal of Cleaner Production, 280. doi: 10.1016/j.jclepro.2020.124351.
Malmö stad (2016a) ”Ett starkt och hållbart näringsliv”. Tillgänglig vid:
https://www.malmobusiness.com/app/uploads/2017/06/HIGH_220x280__naringslivsfoldermellan2.pdf (Åtkomstdatum: 06 maj 2021).
Malmö stad (2016b) Vision 2040 Delad Energi Dubbel Energi.
Malmö stad (2021a) Delad energi är dubbel energi. Tillgänglig vid: http://deladenergi.se/startsida/delad-energi-ar- dubbel-energi/ (Åtkomstdatum: 13 maj 2021).
Malmö stad (2021b) Om Malmö stads organisation. Tillgänglig vid: https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Var- organisation/Om-Malmo-stads-organisation.html (Åtkomstdatum: 25 februari 2021).
Malmö stad Miljöförvaltningen (2019) ”Institutional Capacity for Industrial and Urban Symbiosis: Populärsammanfattning”, (MN-2017-6967).
Martinsson, L. och Winqvist, E. (2015) Industriell Symbios Framtidens affärsmodell för Helsingborgsregionen? Lunds Tekniska Högskola.
Mirata, M. (2004) ”Experiences from early stages of a national industrial symbiosis programme in the UK: Determinants and coordination challenges”, Journal of Cleaner Production, 12(8–10), s. 967–983. doi: 10.1016/j.jclepro.2004.02.031.
Mirata, M. (2020) ”Föreläsning i kursen TKMJ38 - Industrial Symbiosis vid Linköpings universitet”. Mirata, M. och Emtairah, T. (2005) ”Industrial symbiosis networks and the contribution to environmental innovation: The case of the Landskrona industrial symbiosis programme”, Journal of Cleaner Production, 13(10– 11), s. 993–1002. doi: 10.1016/j.jclepro.2004.12.010.
Momirski, L. A. (2019) ”Industrial Symbiosis and Land Use”, IOP Conference Series: Materials Science and
Engineering, 471(11). doi: 10.1088/1757-899X/471/11/112089.
Nationalencyklopedin (2021) kommun . Tillgänglig vid: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommun (Åtkomstdatum: 13 maj 2021).
Nyström, T. m.fl. (2014) Cirkulära affärsmodeller Hur forskning kring cirkulär affärsmodellsinnovation kan stärka
svensk industri till att bli hållbart lönsam.
Regeringskansliet (2020) Cirkulär ekonomi - strategi för omställningen i Sverige.
Regeringskansliet (2021) ”Cirkulär ekonomi - handlingsplan för omställning av Sverige”, s. 17. Tillgänglig vid: https://www.regeringen.se/49f9ce/contentassets/619d1bb3588446deb6dac198f2fe4120/cirkular-ekonomi---strategi- for-omstallningen-av-sverige.
Region Gotland (2018) Organisation 2018 -2022. Tillgänglig vid: https://www.gotland.se/94282 (Åtkomstdatum: 25 februari 2021).
Region Gotland (2019) Vision Gotland 2025. Tillgänglig vid: https://www.gotland.se/gotlandsutveckling (Åtkomstdatum: 06 maj 2021).
Region Gotland (2021) Gå före i klimat- och energiomställningen. Tillgänglig vid: https://rus.gotland.se/?page_id=1598 (Åtkomstdatum: 04 maj 2021).
Regionfakta (2021a) Areal och befolkningstäthet - Gotlands län. Tillgänglig vid:
https://www.regionfakta.com/gotlands-lan/geografi/areal-och-befolkningstathet/ (Åtkomstdatum: 25 februari 2021). Regionfakta (2021b) Areal och befolkningstäthet - Skåne län. Tillgänglig vid: https://www.regionfakta.com/skane- lan/geografi/areal-och-befolkningstathet/ (Åtkomstdatum: 24 februari 2021).
Ryen, A. (2011) Kvalitativ Intervju - från vetenskapsteori till fältstudier. 1:2. Redigerad av O. Håkansson. Malmö: Liber AB.
SKR (2020a) Fakta om kommunal självstyrelse. Tillgänglig vid:
https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrskommunenochre gionen/faktaomkommunalsjalvstyrelse.1569.html (Åtkomstdatum: 02 februari 2021).
SKR (2020b) Kommunernas åtaganden. Tillgänglig vid:
https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommunernasataganden.3683.html (Åtkomstdatum: 02 februari 2021).
SKR (2021a) Agenda 2030 – för hållbar utveckling. Tillgänglig vid:
https://skr.se/tjanster/omskr/agenda2030.19225.html (Åtkomstdatum: 27 januari 2021). SKR (2021b) Så styrs Sverige. Tillgänglig vid:
https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/sastyrssverige.3054.html (Åtkomstdatum: 16 maj 2021).
SKR (2021c) Sverigestudien. Tillgänglig vid:
https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/stodforattstyraochleda/attledaforresultat/organisationsochsamhallskultur/ sverigestudien.46950.html (Åtkomstdatum: 16 maj 2021).
Södergren, K. och Palm, J. (2021) ”The role of local governments in overcoming barriers to industrial symbiosis”. doi: 10.1016/j.cesys.2021.100014.
Sotenäs kommun (2019) Kommunens organisation. Tillgänglig vid:
https://www.sotenas.se/kommunpolitik/kommunensorganisation.4.6a5776e415ae3419826a9831.html (Åtkomstdatum: 25 februari 2021).
Sotenäs kommun (2021a) Kommunfakta. Tillgänglig vid:
https://www.sotenas.se/kommunpolitik/kommunfakta.4.1c57d2e015af6ee71f833e2e.html (Åtkomstdatum: 24 februari 2021).
Sotenäs kommun (2021b) Symbioscentrum. Tillgänglig vid: http://www.symbioscentrum.se/ (Åtkomstdatum: 13 maj 2021).
Sotenäs kommun (2021c) Vision 2022.
Sotenäs Symbioscentrum (2020) Om Sotenäs Symbioscentrum. Tillgänglig vid:
http://www.symbioscentrum.se/omsotenassymbioscentrum.4.1f39350415fe315b1ac103a7.html (Åtkomstdatum: 26 februari 2021).
Svendsen Lander, N. m.fl. (2021) How can municipalities support the development of industrial symbiosis? Svendsen Lander, N., Kaarsberg, S. och Watson, D. (2020) Policies supporting industrial symbiosis. Svensk Plattform för Industriell och Urban Symbios (2021) Facilitering av industriell och urban symbios. Tillgänglig vid: http://industrialsymbiosis.se/facilitering.html (Åtkomstdatum: 01 februari 2021).
Sveriges Riksdag (1974) Regeringsformen. 1974:152. Tillgänglig vid: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152. Sveriges Riksdag (2017) Kommunallag (2017:725). Tillgänglig vid: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725 (Åtkomstdatum: 13 maj 2021). Tillväxt Gotland (2021) Branscher. Tillgänglig vid: https://www.tillvaxtgotland.se/branscher/ovrigt (Åtkomstdatum: 25 februari 2021).
Träff, Y. m.fl. (2020) Slutrapport för projektet systematiskt stöd för industriell symbios.
Tursonovic, M. (2002) ”Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik”, Sociologisk forskning, 1, s. 62–89. UC Selekt (2021a) Näringslivsregister - Lidköping. Tillgänglig vid:
UC Selekt (2021b) Näringslivsregister - Malmö. Tillgänglig vid:
https://malmo.uc.standout.se/foretag/alfabetiskt_med_stad/O/Malmö (Åtkomstdatum: 24 februari 2021).
UC Selekt (2021c) Näringslivsregister - Sotenäs. Tillgänglig vid: https://sotenas.uc.standout.se/ (Åtkomstdatum: 24 februari 2021).
universitet, L. (2021) ”Svensk Plattform för Industriell och Urban Symbios - Exempel påindustriell och urban symbios”. Tillgänglig vid: https://industrialsymbiosis.se/case.html (Åtkomstdatum: 17 mars 2021).
Vallero, D. A. och Shulman, V. (2019) Introduction to Waste Management. Elsevier Inc. doi: 10.1016/B978-0-12- 815060-3.00001-3.
Vernay, A. L. och Mulder, K. F. (2016) ”Organising urban symbiosis projects”, Proceedings of the Institution of
Civil Engineers: Engineering Sustainability, 169(5), s. 181–188. doi: 10.1680/jensu.15.00010.
Vinnova (2020) Systematiskt stöd för Industriell symbios - ett modellområde och lärdomar från Lidköping. Tillgänglig vid: https://www.vinnova.se/p/systematiskt-stod-for-industriell-symbios---ett-modellomrade-och- lardomar-fran-lidkoping/ (Åtkomstdatum: 16 maj 2021).
Walls, J. L. och Paquin, R. L. (2015) ”Organizational Perspectives of Industrial Symbiosis: A Review and Synthesis”, Organization and Environment, 28(1), s. 32–53. doi: 10.1177/1086026615575333.
Wänström, J. (2019) Motsatta ideal i den politiska styrningen av mindre kommuner.
Wolf, A., Eklund, M. och Söderström, M. (2007) ”Developing integration in a local industrial ecosystem - An explorative approach”, Business Strategy and the Environment, 16(6), s. 442–455. doi: 10.1002/bse.485. Yin, R. K. (2018) Case study research and applications: design and methods. 6e uppl. Los Angeles: SAGE Publications.