Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp | Civilingenjörsprogrammet Energi – Miljö – Management Vårterminen 2021 | LIU-IEI-TEK-A--21/04023—SE
Kommuners arbete för
industriell och urban symbios
– Erfarenheter och utformning av ett verktyg
Municipalities work for industrial and urban symbiosis
– Experiences and design of a tool
Alice Engström
Sofie Nyman
Han d l ed a r e: Lin d a Ha g m an E xa min a tor : Mats E klu n d
Han d l ed a r e CE G IS : Ian H am ilt on & E m el i e Ös te r q v is t
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Förord
Vi vill först och främst tacka alla som har delat sin kunskap med oss genom att svara på frågor och ställa upp på intervju. Tack vare er har vi fått en unik inblick i hur kommunorganisationerna i Malmö, Helsingborg, Lidköping, Gotland och Sotenäs fungerar. En digital intervju står dessutom alltid inför risken att tekniska problem uppstår; internetuppkopplingen kan strula, ljudet kan sluta fungera eller så kan strömmen gå. Även om teknik strulat har ni ändå tagit er tid att träffa oss.
Tack även till våra externa handledare Emelie Österqvist och Ian Hamilton för ert genomgående stöd och intresse i vårt ämne och arbete. Vi hoppas verkligen att detta arbete kan bidra till er stora verktygslåda för CEGIS och att ni har möjlighet att vidareutveckla och testa det verktyg vi skapat.
Stort tack till våra opponenter: Lovisa Martinsson och Sofia Schill, som agerat bollplank och vägvisare. Tack även till ämnesexperter Mats Eklund, Murat Mirata och Sara Gustafsson som har bidragit med viktiga insikter och mål.
Ett jättestort tack vill vi ge till vår handledare Linda Hagman, som alltid bidragit med glädje, lugn och värme, samt akademiskt stöd, i alla svängar som detta examensarbete tagit under våren. Vi hoppas fortfarande att det finns möjlighet att grilla tillsammans i sommar.
Men allra störst tack vill vi ändå ge till varandra. Ingen av oss ser hur denna vår hade överkommits, eller att arbetet kunnat bli så bra, om vi inte hade haft varandra vid vår sida.
Linköping, 16e juni 2021
Abstract
As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS).
IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration.
For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations.
Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development.
To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities
emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1.
Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group
interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS.
There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity.
Keywords: industrial symbiosis, urban symbiosis, tools for industrial and urban symbiosis, municipal
Sammanfattning
I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan.
För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet.
Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen.
För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS.
Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andra
kommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler.
Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens
nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop
som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS.
Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet.
Nyckelord: industriell symbios, urban symbios, verktyg för industriell och urban symbios, kommuners
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
1.1. Syfte & Frågeställningar 2
1.2. Avgränsningar och begränsningar 2
Teori ... 4
2.1. Kommuner och deras ansvar för hållbar utveckling 4
2.2. Industriell och urban symbios 6
Metod ... 11 3.1. Forskningsstrategi 11 3.2. Forskningsprocess 13 3.3. Litteraturgranskning 15 3.4. Intervjustudie 16 3.5. Analysmetod 18 3.6. Metodkritik 19 Erfarenheter från modellkommuner ... 20 4.1. Sotenäs kommun 20 4.2. Malmö kommun 22 4.3. Helsingborgs kommun 23 4.4. Lidköpings kommun 25 4.5. Gotlands kommun 27 4.1. Sammanställning av intervjuer 28
Likheter och skillnader mellan modellkommunerna ... 36
5.1. Diversitet och densitet i tabellerna 36
5.2. Gemensamma drivkrafter 37
5.3. Gemensamma hinder 38
5.4. Övriga likheter och skillnader 40
Förslag på verktyg ... 42
6.1. Matrisen 42
6.2. Matrisens förankring i vetenskaplig litteratur 47
6.3. Matrisens användbarhet och nytta 49
Analys och diskussion ... 51
7.1. Drivkrafter, hinder och tillvägagångssätt för kommuner 51
7.2. Motivation för kommuner 54 7.3. Metoddiskussion 56 Slutsatser ... 59 8.1. Vidare arbete 60 Referenser ...i Bilagor ... vii
Tabellförteckning
Tabell 1. Ett utdrag av litteraturlistan som använts i studien för att prioritera insamlad litteratur. ... 15
Tabell 2. De slutliga respondenterna från respektive kommun samt vilken enhet personen tillhör. ... 17
Tabell 3. När intervjuer genomfördes med vem, respondenternas officiella roll samt erfarenhet. ... 18
Tabell 4. Sammanställning av drivkrafter och fördelar som nämnts under intervjuer.. ... 29
Tabell 5. Sammanställning av hinder som nämnts under intervjuer.. ... 30
Tabell 6. Sammanställning från intervjuer över genomförda processer för tillvägagångssätt.. ... 31
Tabell 7. Sammanställning av positiva följder som nämnts under intervjuer. ... 33
Tabell 8. Sammanställning av negativa följder som nämnts under intervjuer. ... 34
Tabell 9. Del 1 i verktyget: Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer. ... 45
Tabell 10. Del 2 i verktyget: Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget. ... 46
Tabell 11. Del 3 i verktyget: Göra en handlingsplan. ... 47
Tabell 12. Förklaringar till de faktorer som presenteras i Tabell 9, med exempel från intervjustudien. ... i
Tabell 13. Förslag på de processer som presenteras i Tabell 10 genom exempel från intervjustudien ... viii
Tabell 14. Hur faktorerna i Tabell 9 förankras i vetenskaplig litteratur. ... xvii
Tabell 15. Hur processerna i Tabell 10 förankras i vetenskaplig litteratur. ... xviii
Figurförteckning
Figur 1. Visar hur begreppen cirkulär ekonomi, industriell ekologi och industriell symbios hör ihop.. ... 6Figur 2. Illustration av hur industriell symbios (IS) med fysiska flöden kan se ut i en kommun.. ... 7
Figur 3. Illustration av industriell och urban symbios, IUS ... 8
Figur 4. Jämförelse av de undersökta kommunernas invånarantal, landareal och aktiva verksamheter. .... 12
Figur 5. Illustration av var i Sverige de undersökta kommunerna är lokaliserade. ... 12
Figur 6. En tankekarta som ger en översiktsbild av arbetsgången och studiens använda metod.. ... 14
Figur 7. Illustration av de tre delarna av verktyget Matrisen. ... 43
Figur 8. Exempel på hur Del 1 av Matrisen kan se ut när den blivit ifylld. ... xiv
Figur 9. Exempel på hur den digitala versionen för Del 2 av Matrisen kan se ut när den blivit ifylld. ... xv
Introduktion
Idag är en stor del av vårt samhälle förlitat på en linjär konsumtion (Avfall Sverige, 2015). Material utvinns, en produkt skapas ur materialet med hjälp av energi och arbetskraft innan det säljs till konsument. När produkten tas ur bruk blir det avfall. I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna (European Environment Agency, 2020). Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet (Avfall Sverige, 2015), vilket är något som cirkulär ekonomi (kommer hädanefter delvis benämnas som CE) motverkar. CE kan, enligt Avfall Sverige (2015, s. 4), definieras som ett ekonomiskt system som
”syftar till att efterlikna naturliga mönster, där resurser systematiskt återvinns, återanvänds, konverteras, uppgraderas och lagras för framtida bruk”. Att hantera avfall är dessutom en av de äldsta och mest
bestående mänskliga sysslorna i samhällen runt om i världen, och människor har alltid haft en förmåga att se värde i kasserade föremål (Vallero och Shulman, 2019).
Det finns många drivkrafter för att arbeta mot en CE. Förutom de hållbarhetsutmaningar som väntas, som exempelvis överutnyttjande av ändliga resurser, innebär cirkulära flöden minskade ekonomiska förluster (Avfall Sverige, 2015). Cirkulära affärsmodeller kan också ge konkurrensfördelar och nya affärsmöjligheter kan skapas för de företag som väljer att tänka mer cirkulärt (Nyström m.fl., 2014). 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till en CE i Sverige. Målet med strategin och den tillhörande handlingsplanen är att de ska agera som verktyg för att nå de globala målen i Agenda 2030, samt de övriga nationella och internationella miljö- och klimatmålen (Regeringskansliet, 2020). Enligt Lybæk m.fl. (2021) är CE ett omfattande begrepp som täcker många aspekter, som exempelvis industriell ekologi och industriell symbios och en av åtgärderna från Regeringskansliets handlingsplan för CE är just upprättandet av ett nationellt resurscentrum för industriell och urban symbios (Regeringskansliet, 2021).
Utvecklingen av industriell och urban symbios (kommer hädanefter delvis benämnas som IUS) kan ske på olika sätt (Momirski, 2019). För att IUS ska utvecklas spontant krävs det många unika förutsättningar som lyckosamt sammanfaller (Chertow och Ehrenfeld, 2012). För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt (Drustrup, 2021). Att agera en koordinerande aktör kräver i sin tur förutsättningar, kunskap och resurser inom den egna verksamheten (Chertow och Ehrenfeld, 2012). Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun. Enligt Wolf, Eklund och Söderström (2007) är det lokala och regionala perspektivet, som exempelvis en kommun besitter, viktigt för att utveckla och underhålla arbete med IUS.
I Sverige har kommuner en stor möjlighet att agera viktig aktör när det kommer till utveckling av IUS. En kommun har stor påverkan när det kommer till juridiska och ekonomiska styrmedel (Sveriges Riksdag, 1974). Dessutom är kommunernas grunduppdrag direkt eller indirekt kopplade till delmålen i Agenda 2030, vilket innebär att de bör arbeta med hållbarhet i deras vardagliga verksamhet (SKR, 2021a). Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun att införa arbete med IUS i sin verksamhet.
Flera svenska kommuner har redan påbörjat utvecklingen av ett symbiosarbete, men det saknas i dagsläget en övergripande studie eller verktyg som jämför dessa samt visualiserar vad som möjliggjort och hindrat just deras utveckling (Svendsen Lander m.fl., 2021). Befintlig forskning visar på hur IUS kan uppstå, men förklarar otillräckligt hur just en kommun och dess verksamhet kan möjliggöra medverkan och underlättande av IUS inom kommunen (Södergren och Palm, 2021). Södergren & Palm (2021) skriver att observation av tidigare forskning tydligt visar att forskningen sällan fokuserat på kommunernas roll i en
industriell symbios, utan snarare presenteras kommunen som en ytterligare aktör i nätverket. Genom en kartläggning av möjliggörare och hinder skulle andra kommuner lättare kunna påbörja utvecklingen inom sin verksamhet för att skapa utrymmen och möjligheter för industriell samverkan (Svendsen Lander m.fl., 2021). I dagsläget saknar många kommuner dessutom kunskap om vad industriell symbios är samt motivation till varför det bör prioriteras att börja och sedan fortsätta arbeta med det (Södergren och Palm, 2021). Även vad en kommun har att vinna på arbetet, hur det kan hjälpa dem att nå deras mål och visioner samt hur de rent konkret ska arbeta med det är frågor som en kommun kan ställas inför. För att kunna underlätta för dem behöver kommuner som redan arbetar med IUS undersökas och lärdomarna som de erfarit sammanställas, så att det sedan ska kunna appliceras på kommuner som ännu inte aktivt börjat arbeta med industriell och urban symbios i sin kommunorganisation. Det kan redan pågå industriella symbioser i kommunen på exempelvis företagens initiativ, men att inte aktivt börjat arbeta menas att kommunorganisationen inte tagit ett politiskt beslut att IUS är värt att satsa på.
1.1. Syfte & Frågeställningar
Examensarbetets syfte är att kartlägga varför kommuner bör och hur de, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen.Studien ämnar bidra till forskning inom området genom empiriska studier av kommuner som redan påbörjat inkluderingen av industriell och urban symbios i sin verksamhet. Resultatet syftar till att vara generaliserbart och tillämpningsbart på svenska kommuner.
Syftet har brutits ner i följande frågeställningar:
1. Varför bör en kommun arbeta för att inkludera och möjliggöra utveckling av industriell och urban symbios?
2. Hur kan en kommun inkludera och möjliggöra utveckling av industriell och urban symbios utifrån sin befintliga verksamhet?
Frågeställning 1 ska delvis agera bakgrund och uppbyggnad till frågeställning 2, men den ska även återkopplas till utifrån svaren på frågeställning 2, vilket är varför den även kommer besvaras i diskussionen. Detta för att kunna agera motivator för kommuner. Därmed berör frågeställning 1 också de följder som arbetet med IUS kan ha för en kommun. Frågeställning 2 handlar om att samla in de drivkrafter, hinder och tillvägagångssätt som en kommunorganisation kan nyttja eller möta. Det är även denna frågeställning som leder till utvecklingen av ett verktyg.
1.2. Avgränsningar och begränsningar
Studien utförs i Sverige för svenska kommuner. Det finns flertalet kända exempel på IUS i andra länder, till exempel Kalundborg i Danmark, och även om dessa kan komma att nämnas går de inte att helt jämföra mot svenska kommuner, eftersom Sverige har en annan lagstiftning som ger kommuner andra befogenheter än exempelvis danska. Studien kommer, på grund av tidsramen, endast genomföras från en kommunorganisations synvinkel. Med en kommunorganisation menas de förtroendevalda och tjänstepersoner som sitter i ”kommunhuset”, det vill säga inte hela det geografiska området i kommunen, inte kommunalägda bolag och inte heller anställda i exempelvis vård eller skola. Avgränsningen medför
även att det inte kommer ske intervjuer med företag om deras syn på kommunorganisationen. Det kommer inte heller ske undersökning på regional nivå. Studien kommer främst att undersöka uppkomsten av IUS i kommunerna och inte stegen gällande facilitering och genomförande. Fokus ligger på det fundamentala som krävs för att komma i gång. På grund av rådande omständigheter med en pandemi har inga fysiska observationer eller möten kunnat genomföras, vilket kan ses som en begränsning.
Teori
I följande kapitel beskrivs den vetenskapliga teori som används som underlag i studien för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå syftet. Först presenteras bakgrund kring kommuner och deras ansvar för att uppnå en hållbar utveckling, sedan ges definitioner och bakgrund till begreppet industriell och urban symbios (IUS) utifrån tidigare forskning. Efter det presenteras vilka roller och uppdelning av determinanter som kan göras inom IUS, för att avsluta med drivkrafter och hinder som presenterats i litteraturen.
2.1. Kommuner och deras ansvar för hållbar utveckling
En kommun har, enligt svensk lag, lokalt självstyrelseansvar och räknas som en juridisk person och kan därmed ingå avtal samt äga fast och lös egendom (Nationalencyklopedin, 2021). I Sverige finns 290 kommuner, vilka rent fysiskt också består av territoriellt avgränsade områden (Nationalencyklopedin, 2021). Genom val till kommunfullmäktige vart fjärde år har medborgare möjligheter att påverka och ta ansvar genom att rösta på vilka som ska bli förtroendevalda (SKR, 2020a). Genom valet får väljarna till viss del avgöra vilka beslut som fattas, exempelvis gällande miljöfrågor (Ammenberg, 2012). Kommunorganisationer består dels av de folkvalda politikerna, dels av anställda tjänstepersoner. Det högst beslutande organet i en kommun är alltså kommunfullmäktige och kan liknas vid en kommuns riksdag (Lidköpings kommun, 2021c). Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell betydelse eller av större vikt för kommunen, exempelvis kommunens mål och riktlinjer, budget och skatt (Sveriges Riksdag, 1974). Den väljer också ut en kommunstyrelse, vilka nämnder som ska finnas samt vilka förtroendevalda som ska sitta i vilken av dessa organ. Några obligatoriska nämnder är kommunstyrelse, valnämnd och överförmyndare. Kommunstyrelsen kan liknas vid en kommuns regering fast med skillnaden att både majoritet och opposition har mandat. Kommunstyrelsen leder och har uppsikt över kommunens verksamhet, sköter den ekonomiska förvaltningen, bereder och yttrar sig i ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige samt övervakar att fullmäktiges beslut verkställs (Lidköpings kommun, 2021c). Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, förkortat SKR (2020b), ligger kommuners ansvar, jämfört med exempelvis regioner och regeringen, mycket i den samhällsservice som finns i närområdet. Bland de viktigaste uppgifterna för en kommun, enligt SKR, är skola, socialtjänst och äldreomsorg (SKR, 2021b). I kommunernas obligatoriska åtaganden ingår bland annat även plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning och avfallshantering, samt vatten och avlopp (SKR, 2020b). Beslut inom dessa områden fattas alltså i varje enskild kommun. Det finns även ett antal verksamheter som kommunens lokalpolitiker själva kan besluta om kommunen ska åta eller inte och bland dessa ingår bland annat energi och näringslivsutveckling (SKR, 2020b). Därför har vissa kommuner valt att ha näringslivsenheten utanför kommunorganisationen i ett eget bolag. Kommuner får alltså driva näringsverksamhet, så länge den syftar till att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och anläggningar och enligt kommunallagen kapitel 2 § 8 får de
”[…] genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen […]”, men bara ge individuellt
stöd till enskilda aktörer i näringslivet om det finns särskilda skäl för det (Sveriges Riksdag, 2017). Kommunala verksamheter skiljer sig från privata verksamheter, dels för att de är politiskt styrda och i olika avseenden ska ta ett samhällsansvar genom att sköta lagstadgade uppgifter, dels då de inte är konkurrensutsatta på samma sätt och inte ska agera vinstdrivande (Ammenberg, 2012). I Kommunallagens kapitel 2 finns § 6 Självkostnadsprincipen, som innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än det som motsvarar kostnaden för det de tillhandahåller (Sveriges Riksdag, 2017). Eftersom den demokratiska processen ligger bakom hur offentliga organisationer formas och styrs kan de endast delvis arbeta med liknande frågor och metoder som företag, och det förklarar varför olika typer av managementlösningar som
företag använder inte alltid fungerar väl inom kommuner (Ammenberg, 2012). Ammenberg (2012) anser även att i vissa avseenden kan kommuner också agera bredare och mer långsiktigt, och därmed ta viktiga roller i utvecklingen, men vid politiska skiften kan inriktningar snabbt ändras, vilket kan motverka långsiktigheten.
I och med kommuners politiska styrning kan organisationskulturen och -strukturen se annorlunda ut än hos företag, och utformningen av enheter samt uppdelningen av ansvar på vardera enheten kan skilja sig väsentligt mellan olika kommuner. Organisationskultur handlar om normer och värderingar i organisationen och är ett sätt att uppleva världen på (Bakka, Fivelsdal och Lidkvist, 2006). Den bidrar till och säkerställer organisationens överlevnad och fortsatta anpassning både till omgivningen, det vill säga extern anpassning, samt till intern anpassning genom att kulturen bidrar till en organisations integration av interna processer (Schein, 2017). Denna “världsbild” som organisationskulturen skapar skiljer sig mellan kommunorganisationer, vilket också påverkas av de olika frivilliga åtaganden som en kommun kan åta sig eller inte.
I kommuners ansvar ingår även att planera för staden och nya byggen (SKR, 2021b). Dessa byggprojekt ska ske enligt Plan- och bygglagen (PBL)1 och kommuner och andra offentliga aktörers upphandling ska följa lagen om offentlig upphandling (LOU)2 (Delegationen för hållbara städer, 2012). LOU reglerar när offentliga organisationer gör större inköp och handlar nationellt om stora belopp och stora mängder varor och tjänster, vilket innebär att organisationerna har stor möjlighet att påverka genom att ställa exempelvis miljökrav vid dessa upphandlingar (Ammenberg, 2012). Stadens utformning är en nyckel för hållbar utveckling; genom sin fysiska planering har kommuner en betydande roll och möjlighet att påverka utvecklingen (Gustafsson, 2016). Delegationen för hållbara städer (2012) anser att ansvaret för hållbar stadsutveckling till stor del är kommunalt, bland annat på grund av det kommunala planmonopolet. I Regeringsformen kapitel 1 under § 2 står det skrivet att “Det allmänna ska främja en hållbar utveckling
som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” (Sveriges Riksdag, 1974) och
enligt (Regeringskansliet, 2020) bidrar kommuner i högsta grad till omställningen mot en cirkulär ekonomi (CE) eftersom de är en viktig avfallsaktör. Genom informationsspridning samt innovations- och teknikutveckling kan kommuner bidra till cirkuläritet i samhället. Eftersom kommunorganisationerna, som tidigare nämnts, också har huvudansvar för den fysiska samhällsplaneringen, vars utformning tydligt kan påverka utvecklingen mot en CE.
2015 antog världens ledare 17 globala mål som ska bidra till en hållbar utveckling och vara uppnådda till 2030, benämnd Agenda 2030 (FN, 2021a). Många av Sveriges kommuner har utvecklat en strategi för hur de ska uppnå de globala målen och integrerat dem i sina visioner och styrdokument. IUS kan bidra till flera av de globala målen, men de med mest direkt koppling för en kommun är Mål 9: hållbar industri,
innovationer och infrastruktur och Mål 11: hållbara städer och samhällen (FN, 2021b). Även Sveriges
befolkning har börjat lägga mer värdering i hållbarhet (SKR, 2021c). Sverigestudiens3 resultat för 2020 visade att Sveriges medborgare vill att värderingen hållbarhet ska prägla deras hemkommun, då ”Hållbarhet (miljö, social, ekonomisk)” steg från 14e till 4e plats på listan under ett år. Flera av de önskade kommunvärderingarna kan kopplas till långsiktighet, vilket motsäger den upplevda verkligheten eftersom ”Kortsiktighet” och ”Resursslöseri” var de två värderingar som toppade listan över upplevda nuvarande kommunvärderingar.
1 Plan- och bygglag (2010:900)
2 Lag om offentlig upphandling (2016:1145)
3 Sverigestudien är en årlig undersökning som mäter vilka värderingar som finns i Sverige, i kommunerna och på arbetsplatser.
2.2. Industriell och urban symbios
Som det kan ses i Figur 1 härstammar industriell symbios från termerna cirkulär ekonomi och industriell ekologi. Industriell ekologi är ett begrepp inom hållbar utveckling som ämnar att förstå potentialen för miljömässiga förbättringar inom industriverksamheter och genom minskning av primärmaterial och -energi in i de industriella systemen och av avfall och utsläpp ut från systemen kan miljömässiga fördelar uppstå (Gibbs, Deutz och Proctor, 2005). Enligt Ammenberg (2012) handlar industriell ekologi om att förstå systemen och dess flöden samt tillhörande miljö- och hälsopåverkan och vidare hitta förbättringsmöjligheter som kan ge effektivare system, med mer slutna flöden. Skillnaden mellan industriell symbios och industriell ekologi är att industriell ekologi, genom en kombination av lösningar som inkluderar industriell symbios men även andra lösningar som industriella ekosystem eller miljöregleringar, vill uppnå hållbara slutna system (Lybæk, Christensen och Thomsen, 2021). Industriell symbios är alltså ett verktyg som kan användas för att arbeta med industriell ekologi.
Figur 1. Visar hur begreppen cirkulär ekonomi, industriell ekologi och industriell symbios hör ihop. Figuren är baserad på
(Chertow, 2000), med tillägg från (Lybæk, Christensen och Thomsen, 2021).
Symbios, som används frekvent i biologins värld, betyder interaktion mellan organismer och beskriver ömsesidigt beroende mellan arter i ekosystem (Lybæk, Christensen och Thomsen, 2021). Symbios-konceptet används alltså som en direkt jämförelse där de symbiotiska relationerna mellan verksamheter motsvarar det ömsesidiga beroende som arterna har i ett ekosystem (Chertow, 2000). Det mest utmärkande exemplet på industriell symbios är Kalundborg i Danmark (Momirski, 2019) där verksamheter redan på 1970-talet började arbeta tillsammans och utbyta material och biprodukter (Kalundborg Symbiose, 2021). Chertow (2000, s. 313) formulerade tidigt följande definition av industriell symbios ” […] engages
traditionally separate entities in a collective approach to competitive advantage involving physical exchange of materials, energy water, and by-products. The keys to industrial symbiosis are collection and the synergetic possibilities offered by geographic proximity.”. Denna definition har ett stort fokus på fysiska
flöden och i Figur 2 syns en illustration av hur industriell symbios med just fysiska flöden kan se ut i en kommun.
Figur 2. Illustration av hur industriell symbios (IS) med fysiska flöden kan se ut i en kommun. Figuren är skapad med inspiration från Mirata (2020).
Symbiosutbyten har dock även kommit att handla om andra former av utbyten än fysiska (Mirata & Emtairah, 2005). Olika typer av synergier som kan uppstå och utnyttjas i en industriell symbios är bland annat utbyten av biprodukter och energi, samt delande av lokaler, tjänster, verktyg, och nyttofunktioner som exempelvis vattenrening (van Berkel, 2006; Lombardi och Laybourn, 2012; Boons m.fl., 2017). Dessutom kan synergier bestå av kompetensutbyten, vilket kan innebära att en aktör delar med sig av kunskap som leder till en förbättring för en annan aktör, eller att flera aktörer samlar sin kunskap för att tillsammans kunna skapa nya lösningar (Lombardi och Laybourn, 2012). Kapitalet av kunskap, sociala relationer och mobilisering som bidrar till den regionala utvecklingen av IUS kan också benämnas som regional institutionell kapacitet (Boons, Spekkink och Mouzakitis, 2011).
Ytterlige ett sätt att utbyta synergier är genom urban symbios. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens flöden och relationer inkluderas med de industriella scenarierna (Vernay och Mulder, 2016). Det kan ske på två olika sätt. Det första sättet är att urbana synergier sker endast inom staden. Exempel på detta är, enligt Vernay & Mulder (2016), att avfallshanteringen är integrerad med energiproduktionssystemet eller att organiskt avfall och slam från avloppsvattnet blir biogas som sedan används som bränsle för stadens kollektivtrafik. Det andra sättet är enligt författarna att de urbana symbioserna kopplas samman med de omkringliggande industriella aktiviteterna, se Figur 3. Exempel på detta är att även rester från jordbruk och matproduktion går till en biogasanläggning och att den biogasen kan användas till industriers verksamhetsfordon så väl som till kollektivtrafiken. Ett annat exempel är att restvärme från stora processindustrier kan användas till både fjärrvärme för staden och värme eller processånga för andra närliggande industrier. Det är det andra sättet som kommer definieras som industriell och urban symbios (IUS) i denna studie.
Figur 3. Illustration av hur urban symbios särskiljer sig och kan kombineras med industriell symbios för att bilda industriell och urban symbios, IUS. Figuren är skapad med inspiration från Mirata (2020).
Många olika aktörer kan vara en del av ett symbiosnätverk (G Johnsen m.fl., 2015) och kommuner är en möjlig sådan. Burström & Korhonen (2001) skriver att eftersom kommuner är en institutionell nyckelankare bör de åtminstone erbjuda institutionellt stöd till regionala försök av industriell ekologi, vilket inkluderar utveckling av symbioser. I gengäld kan dessa försök skapa en bas för ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer samt en högre integration av regionala miljö- och utvecklingsutmaningar.
Idag finns det en handfull svenska kommuner som uttalat arbetar med industriell och/eller urban symbios. 2015 skapades Svenska Nätverket för Industriell och Urban Symbios (SNIUS) med mål att bland annat stödja och förbättra arbetet med IUS i Sverige, fungera som en brygga mellan myndigheter och institutioner, samt förbättra den nationella och internationella profileringen av befintliga aktiviteter och program (Linköpings universitet, 2021b). Presenterade på SNIUS plattforms webbplats är flertalet exempel på IUS-nätverk i Sverige där kommunorganisationen är mer eller mindre involverad. Dessa exempel är följande kommuner: Norrköping, Sotenäs, Malmö, Höganäs, Helsingborg, Lidköping, Bjuv, Karlstad, Örnsköldsvik och Stenungsund (Linköpings universitet, 2021a). Enligt Svendsen Lander m.fl. (2020) är kommunerna de viktigaste aktörerna för främjande av IUS i Sverige. Genom höga ambitioner kring avfallshantering, hårt satta miljömål samt energieffektivisering har kommuner skapat drivkrafter för IUS.
Roller inom industriell och urban symbios
Vid arbete med IUS kan aktörer ta olika roller inom symbiossamarbetet. Enligt Baumgarten & Nilsson (2014) är nyckelrollerna inom IUS följande:
Eldsjäl är en aktör som arbetar för att utveckla de sociala relationerna och förespråkar arbetet med IUS och vill inspirera andra.
Koordinator är en aktör som arbetar för att få andra aktörer att samverka och kan skapa en neutral mötesplats.
Fysisk ankare är en aktör som kontrollerar ett stort fysiskt flöde som kan användas för symbiossamarbeten.
Institutionell ankare är en aktör inom den offentliga sektorn som kan tillhandahålla vidare kunskap och stöd.
Mäklare är en aktör som kan agera mellanhand, och förmedla information, för enskilda aktörer som potentiellt skulle kunna samverka med varandra.
Dirigent är en aktör som i ett nätverk kan agera mellanhand och samordnare för att förmedla information till samtliga.
Destruent är en aktör som tar tillvara på avfall och återanvänder, återvinner eller förädlar restflöden.
Enligt Baltic Industrial Symbiosis (2021) kan en kommun spela många olika roller när det kommer till IUS. En kommun kan i ett symbiossamarbete exempelvis agera en initiativtagare som planerar för IUS och sammanför intressenter, eller en facilitator som underlättar för dialog och nätverkande mellan aktörer (Svendsen Lander m.fl., 2021). Några andra vanliga, mindre drivande roller för en kommun, enligt Svendsen Lander m.fl. (2021), är ägare av vatten- och leveranssystem som kan vara en del av nätverket, en tillsynsmyndighet, eller en verksamhet som utbyter resurser med andra aktörer. Det är möjligt för en kommun att axla flera av dessa roller samtidigt och enligt Mirata (2020) är det snarare funktionen som rollen utför än rollen i sig som är viktigt i IUS.
Determinanter för industriell och urban symbios
Ett sätt att dela upp faktorer och andra tydliga karakteristiker som påverkar utvecklingen av IUS är genom sex olika determinanter (Mirata, 2004; Ek, 2020a). Det blir därmed tydligare för aktörer och involverade inom vilket område de behöva hantera flest hinder samt var de har de största drivkrafterna och motiven. De sex determinanterna och deras innebörd är följande:
Teknofysiska Dessa faktorer är främst kopplade till fysiska material- och energiflöden och det som behövs för att det fysiska utbytet ska ske (Anderberg och Jacobsen, 2005). De teknofysiska faktorerna inkluderar också hur många och vilken diversitet av möjliga symbiotiska kopplingar som finns, samt vilka hållbarhetsmässiga vinster som synergierna kan ge (Mirata, 2004). Enligt Mirata (2004) räknas exempelvis infrastruktur och logistik hit.
Informations- och kunskapsmässiga
Dessa faktorer är kopplade till viljan och oviljan att dela med sig av information, samt vilken tillgänglighet av trovärdig och användbar information som finns (Mirata, 2004). För att resursutbyten ska bli långvariga krävs det i princip att känslig information kan delas mellan olika verksamheter (Mirata och Emtairah, 2005). Alla informations- och kunskapsmässiga faktorer handlar mycket om förtroende, eftersom det krävs förtroende för att dela med sig av intern information externt (Mirata, 2004).
Organisatoriska Dessa faktorer handlar mycket om öppenheten mellan individerna och vilken mottagningsförmåga som finns för nya idéer (Mirata, 2004). För att skapa en gemensam vision och gemensamma mål kring arbetet med IUS är de organisatoriska faktorerna viktiga (Walls och Paquin, 2015). Ur den organisatoriska aspekten handlar det även om vem/vilka som ska vara ansvariga för underhållandet av synergierna och nätverken samt vilken tidigare interaktion mellan industri, myndigheter och andra aktörer i området som funnits (Mirata, 2004). För att kunna motivera de involverade aktörerna att utveckla och delta i symbiotiska projekt är dessutom organisatoriska strategier viktiga (Golev, Corder
och Giurco, 2015) och ibland kan symbiosutveckling till och med kräva omorganiseringar i den kommunala verksamheten (Mirata och Emtairah, 2005).
Ekonomiska och marknadsrelaterade
Bland dessa faktorer ingår eventuella investerings- och underhållskostnader som kan uppstå vid symbiossamarbeten, men även de kostnadsbesparingar som ett samarbete kan ge (Mirata, 2004). Symbiotiska samarbeten förväntas, förutom de miljömässiga förbättringarna, oftast ge en positiv ekonomisk utkomst (Golev, Corder och Giurco, 2015).
Politiska och institutionella
Bland dessa faktorer kommer skatter, subventioneringar och andra policyer, som kopplar till arbete med IUS, in (Mirata, 2004). Vid arbete med IUS finns även en stor osäkerhet kring miljölagstiftningen, och det faktum att en del avfall inte får användas som resurs räknas som en institutionell determinant (Golev, Corder och Giurco, 2015).
Sociala De sociala faktorerna handlar mycket om förtroende eftersom det i ett symbiosnätverk är viktigt att ha gemensam tillit till varandra för att nätverket ska bli framgångsrikt (Boons, Spekkink och Mouzakitis, 2011). Förtroende är dessutom ofta grunden för de övriga determinanterna; om två aktörer känner tillit till varandra blir det enklare att exempelvis dela information eller företagskultur med varandra (Walls och Paquin, 2015). Byggandet av förtroende och tillit är något som måste komma tidigt i implementeringen av IUS; vilket även handlar om att arbeta med institutionell kapacitet (Boons, Spekkink och Jiao, 2014).
Drivkrafter och hinder för en utveckling av industriell och urban symbios
I vetenskaplig litteratur återfinns drivkrafter och motiv till varför en aktör borde vara intresserad att arbeta aktivt med IUS. Enligt tidigare forskning är IUS, förutom de förväntande miljömässiga förbättringarna, ett sätt att öka samarbetet mellan aktörer och skapa en bättre tillit och öppenhet till varandra (Burström och Korhonen, 2001; Baumgarten och Nilsson, 2014; FISSAC, 2016a). Även ekonomiska drivkrafter har visats i tidigare litteratur exempelvis i form av möjligheter till besparingar och konkurrensfördelar, samt investeringsvilja (Baumgarten och Nilsson, 2014). Andra drivkrafter som tas upp i tidigare forskning är bland annat drivande företag, stort stöd från lokalsamhället och politiker, samarbete med universitet, samt tillgänglig infrastruktur (Baumgarten och Nilsson, 2014; Svendsen Lander m.fl., 2021). En specifik drivkraft för just en kommunorganisation som återfinns i tidigare forskning är att kommunen har en förmåga att påverka på fler nivåer och håll än ett företag kan, vilket blir ett motiv för en kommunorganisation att vilja arbeta med IUS (Linköpings universitet, 2021b).
I tidigare vetenskaplig litteratur nämns många hinder som kan uppstå för en aktör som är intresserad av att inkludera IUS. Enligt tidigare forskning handlar dessa hinder främst om brist på information, hindrande lagstiftning, avsaknad av tekniska lösningar, svårigheter med finansiering, samt låg grad av institutionell kapacitet (Burström och Korhonen, 2001; Baumgarten och Nilsson, 2014; FISSAC, 2016a; Södergren och Palm, 2021; Svendsen Lander m.fl., 2021).
Även tillvägagångssätt för inkludering av IUS återfinns i vetenskaplig litteratur. De flesta av dessa handlar om att engagera intressenter, skapa medvetenhet, samla och sprida information, och helt enkelt främja IUS utifrån de lokala förutsättningarna (Wolf, Eklund och Söderström, 2007; Bergström, 2020; Ek, 2020a; Linköpings universitet, 2021b; Södergren och Palm, 2021; Svendsen Lander m.fl., 2021). Den kommunala upphandlingen ses också som ett betydelsefullt verktyg (Avfall Sverige, 2015).
Metod
I följande kapitel beskrivs den metod som används i studien för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå syftet. Först beskrivs forskningsstrategin och forskningsprocessen, för att sedan diskutera vald metod för litteraturgranskning, intervjustudie samt analysmetod. Kapitlet avslutas med metodkritik.
3.1. Forskningsstrategi
Eftersom studiefokuset är ett samtida fenomenfall anses en fallstudie som en bra metod att använda för att besvara frågeställningarna. Fallstudier är en bra metod när direkt observation sker av de händelser som studeras samt när intervjuer sker med personer som fortfarande är involverade i händelserna (Yin, 2018). På grund av att fallstudier kommer genomföras faller det sig naturligt att använda sig av kvalitativ forskning. Det som kännetecknar kvalitativ forskning är data i form av bilder och ord samt induktiv hypotesgenererande forskning (Ryen, 2011). Med tanke på att syftet med studien bland annat är att ta fram ett verktyg som kommuner kan använda sig av för att introducera industriell och urban symbios (IUS) i sin verksamhet kan studien ses som hypotesgenererande. En kvalitativ fallstudie kan landa i analytiska generaliseringar (Yin, 2018), vilket främst är det resultat som förväntas nås av studien i sin helhet. Forskningsprocessen är alltså induktiv, vilket betyder att iakttagelser och insamlade data leder till en modell (Hedin och Martin, 2011). Material till studien kommer att samlas in genom en bred variation av beviskällor; bland annat genom intervjuer, skrivbordundersökning och litteraturgranskningar (Yin, 2018). Utifrån det valda arbetssättet samt val av fall till studien utformas frågeställningar. Dessa frågeställningar ska besvaras genom litteraturgranskning och intervjustudier. Litteraturgranskningen består av tidigare studier inom området, men även av grå litteratur. Grå litteratur är bland annat opublicerat arbete, webbplatser och nyhetsartiklar (Haddaway och Bayliss, 2015). Detta kommer användas eftersom en del information som kan hjälpa till att svara på frågeställningarna handlar om kommuners struktur och organisation.
För att kunna ta reda på hur en kommun kan inkludera och möjliggöra utveckling av IUS, samt ta fram ett verktyg för det, behöver kommuner som redan börjat inkludera IUS i sin verksamhet intervjuas. Fem kommuner som redan arbetar med IUS väljs ut; Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland. Hädanefter kommer dessa fem benämnas modellkommuner. Inför urvalet av dessa observeras totalt tio kommuner som senare halveras. Tre kommuner väljs ut på grund av att de anses ha kommit långt i inkluderingen av IUS i sin befintliga verksamhet (Helsingborgs stad, 2021a; Malmö stad, 2021a; Sotenäs kommun, 2021b). Däremot har dessa tre valt olika tillvägagångssätt för arbetet. De andra två kommunerna väljs ut eftersom de relativt nyligen, under de senaste tre åren, påbörjat sin inkludering av IUS (IVL, 2020b; Vinnova, 2020). Medvetet har det valts kommuner som skiljer sig från varandra geografiskt, organisationsmässigt och befolkningsmässigt, vilket eventuellt kan påverka vilket tillvägagångssätt de valt att använda. Se hur kommunerna skiljer sig med invånarantal, landareal och antal aktiva verksamheter i Figur 4, samt geografisk placering i Figur 5.
Figur 4. En jämförelse mellan de undersökta kommunernas invånarantal [st] år 2020, landareal [ha] samt antal aktiva verksamheter [st] år 2020 (Helsingborgs stad, 2021c, 2021b; Lidköpings kommun, 2021a; Regionfakta, 2021a, 2021b; Sotenäs
kommun, 2021a; Tillväxt Gotland, 2021; UC Selekt, 2021a, 2021b, 2021c).
Figur 5. Illustration av var i Sverige de undersökta kommunerna är lokaliserade.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
Gotland Helsingborg Lidköping Malmö Sotenäs
Undersökta kommuner
3.2. Forskningsprocess
Den huvudsakliga studien sker via insamling av empiri genom semistrukturerade och kvalitativa intervjuer, samt litteraturgranskning. Litteratursökning genomförs i första hand för att hitta metoder och teoretisk bakgrund för IUS och i andra hand för att läsa på om andra studier där industriell symbios har börjat utvecklas i kommuner. Detta eftersom det förväntas finnas många mjuka aspekter, samt få studier utförda just från kommunens synvinkel. För en övergripande bild av forskningsprocessen, se Figur 6 nedan. Examensarbetet inleds med översiktlig litteratursökning kring fallstudie-metoder och planering av metod. Ett möte med referensgruppen, bestående av handledare från CEGIS, och universitetet genomförs för att få en uppfattning av problemställningen. Därefter sammanställs en planeringsrapport med planerat syfte och frågeställningar. Under tiden samlas litteratur gällande definitioner och teorier för IUS in, liksom litteratur kring intervjumetoder och workshops. För att få en klarare uppfattning av arbetet med industriell symbios samlas också en del litteratur om determinanter och roller inom IUS in.
För att förbereda inför den empiriska studien genomförs en skrivbordsundersökning av hur en kommun fungerar organisatoriskt. Samtidigt väljs modellkommuner ut och övergripande skrivbordsundersökningar på dessa genomförs. Allt detta ligger sedan till grund för den empiriska studien. Utifrån skrivbordsundersökningarna och de utvalda intervjumetoder som uppmärksammats förbereds intervjufrågor och en övergripande intervjuguide. Minst en provintervju genomförs för att kunna pröva frågorna och ha möjlighet att förändra något innan respondenter intervjuas på riktigt (Dalen, 2015). Efter de första intervjuerna med samtliga respondenter revideras intervjuguiden och vid behov uppdateras den med ytterligare frågor.
Efter intervjuerna med modellkommunerna revideras problemformulering, syfte och frågeställningar utifrån resultatet från den empiriska studien. Resultatet från studien kategoriseras och tolkas för att kunna ta fram tillvägagångssätt, drivkrafter, hinder och följder, och därefter ett verktyg. När verktyget är framtaget, genom koppling och analys av hinder, drivkrafter och tillvägagångssätt, bekräftas det genom att ha möten med ämnesexperter. Kartläggningen och verktyget revideras sedan utifrån responsen.
Studiens resultat och analys visualiseras därefter och generaliseras i en rapport. I rapporten kommer också resultatet och analysen att fördjupas i en diskussion. Verktyget kommer slutligen presenteras och lämnas över till uppdragsgivarna inom projektet ”Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0” (CEGIS) som drivs av Energikontoret Östergötland för vidareutveckling.
Figur 6. En tankekarta som ger en översiktsbild av arbetsgången och den metod som kommer användas för att genomföra studien. Tankekartan är baserad på en fallstudiemetod presenterad i (Yin, 2018) och studien påbörjas i stegen Planera och Design för att sedan övergå till stegen Förbereda, Samla in och Analysera, men avslutas i steget Dela. Arbetsgången är iterativ mellan de olika stegen under hela studien. De mörkare rutorna är frågor som behöver besvaras för att uppnå syftet.
3.3. Litteraturgranskning
De huvudsakligt relevanta ämnena för denna studie är kommuners organisation och verksamhet samt IUS. En granskning av tidigare litteratur inom studiens område anses viktigt för studiens vetenskapliga förankring (Yin, 2018). Avsikten med litteraturgranskningen är inte att direkt hitta svaren på frågeställningarna, utan den ska dels hjälpa till att skapa bra och nytänkande frågeställningar, dels användas för att bli förberedd inför intervjustudien. Litteraturen kan även bistå med att stärka eller försvaga resultatet som ges av studien.
Som tidigare nämnts i kapitel 3.1 Forskningsstrategi sker litteraturgranskningen från två olika håll. Från det ena hållet samlas vetenskaplig litteratur, tidigare examensarbeten och rapporter in genom databasen Unisearch. Från det andra hållet görs en insamling av grå litteratur. Inom denna del av litteraturgranskningen ingår en översiktlig granskning av samtliga modellkommuner, för att samla in bakgrundsinformation inför intervjustudien. Det innebär främst modellkommunernas webbplatser samt några av deras styrdokument, som exempelvis näringslivstrategi, vision samt miljöpolicy.
När relevant litteratur från de två olika hållen samlats in prioriteras samtliga informationskällor i ett Excel-dokument utifrån relevans till frågeställningarna. Prioriteringen utgår från relevansen sett till sammanfattning eller överblick av innehåll. Se Tabell 1 för utdrag hur prioriteringen gick till. Denna prioritering anses behövlig eftersom listan av insamlad litteratur innehåller drygt 100 olika dokument och tid inte finns att läsa alla. Dokument prioriterade med 1 eller 2 läses inte.
Tabell 1. Ett utdrag av litteraturlistan som använts i studien för att prioritera insamlad litteratur.
Författare År Titel Kategori / Bra för Prioritering
(6=hög,1=låg)
Aaro, Karlsson 2020
Kvantifiering av klimatprestandan för en industriell symbios – En fallstudie utförd på Händelö Eco Industrial Park,
Norrköping Klimatpåverkan, Fossilfri framtid 1 Gunnar Fredriksson Miljöutredningar
2020 Kommunernas arbete med cirkulär ekonomi i avfallsplanerna
Bakgrund för
kommuner 2
Ashton, Bain 2012 Assessing the 'Short Mental Distance' in
Eco-Industrial Networks Sociala verktyg 3
Avfall Sverige 2015 Kommunernas roller i den Cirkulära ekonomin Nationellt, Kommuner, Cirkulär ekonomi 4 Lybæk, Christensen, Thomsen 2021
Enhancing policies for deployment of Industrial symbiosis – What are the obstacles, drivers and future way forward?
IUS, verktyg 5
Myers, Newman 2006 The qualitative interview in IS research: Examining the craft
Metod för kvalitativ research inom IUS 6
3.4. Intervjustudie
En intervjustudie med individuella intervjuer genomförs, där respondenterna är anställda eller förtroendevalda inom modellkommunernas kommunorganisation. En semi-strukturerad metod väljs för intervjustudien, vilket innebär att frågor planeras innan, men beroende på vilken riktning intervjuerna tar kommer frågorna eventuellt tas upp i annan ordning, eller inte tas upp alls (Kvale och Brinkmann, 1997). Ytterligare möjlighet att göra små förändringar under intervjun ges eftersom intervjufrågor medvetet inte skickas till respondenterna innan intervjutillfället. Med intervjuinbjudan skickas beskrivning av sammanhanget och syftet med intervjun, men exakta frågor skickas inte eftersom det kan leda till att objektiviteten förstörs eftersom respondenterna försöker förbereda sig för att ge intervjuarna de mest önskvärda svaren (Lindahl, 2021).
En intervjuguide bör användas när man på förhand vet ungefär vad som eftersöks (Ryen, 2011), vilket är fallet i denna studie, eftersom resultatet ska leda till ett verktyg som kommuner kan använda sig av. En utarbetad förhandsstruktur kommer göra det enklare att undvika att onödig information samlas in (Ryen, 2011). I denna studie utformas en intervjuguide som går att finna i bilaga A. Intervjuguide. Intervjuguiden utformas utifrån Områdesprincipen (Dalen, 2015) och Tunnelmodellen (Kylén, 1994), vilket innebär att den inleds med att intervjuaren presenterar sig och upplägget för intervjun för respondenten. Därefter följer inledande och relativt enkla frågor för att få respondenten att känna sig avslappnad. Detta följs av mer öppna och centrala frågor som kan leda till följdfrågor. I slutet av intervjun kommer återigen lite mer generella frågor. För att garantera att alla intervjufrågor i intervjuguiden är relevanta matchas dessa gentemot sex forskningsfrågor som alla är underbyggande frågor för att kunna besvara denna studies syfte och frågeställningar (Lindahl, 2021). Genom matchningen av intervjufrågorna gentemot forskningsfrågorna testas det om utformningen av intervjuguiden kan klara av att omsätta studiens problemformulering till konkreta teman och intervjufrågor (Dalen, 2015).
Vid kvalitativa intervjustudier är det nödvändigt att genomföra en eller flera provintervjuer (Dalen, 2015). Avsikten med detta är att få prova den uppbyggda intervjuguiden samt få prova på rollen som intervjuare. Eftersom samtliga intervjuer i denna studie genomförs digitalt blir provintervjuer en chans att även få testa det tekniska, som exempelvis ljud, bild och inspelning, kring intervjuerna. Det genomförs två provintervjuer; en med vardera av handledarna från CEGIS, vilka anses vara tillräckligt insatta i studien för att kunna ge rimliga svar på intervjufrågorna.
Majoriteten av intervjuerna genomförs med två intervjuare, där den ena leder genom att föra talan och ställa frågor, och den andra antecknar. Medan intervjuer genomförs spelas samtalet in, med videosamtalsapplikationens inspelningsfunktion, och transkriberas samtalet så gott det går. Genom att anteckna under en intervju samt reflektera direkt efter skapas möjligheter att också skriva ner upplevda känslor och annat som kan gå förlorat om man endast transkriberar ord för ord vad respondenten säger i efterhand (Dalen, 2015). Efter varje genomförd intervju transkriberas de ytterligare för att inget som sagts ska gå förlorat. Detta sker med hjälp av anteckningarna gjorda under intervjun, samt genom att titta och lyssna igenom inspelningen. Vid transkribering skrivs dock inte utfyllnadsord ner och det behöver inte ske så pass ordagrant att det ska kunna användas som citat.
Val av respondenter
Vid urval av respondenter väljs fyra områden inom en kommuns verksamhet ut: tjänstepersoner från Näringsliv, Miljö & energi och Samhällsbyggnad samt förtroendevalda politiker som tillhör Miljönämnden. Att dessa fyra väljs ut beror på att de alla anses kunna påverka och påverkas av inkludering av IUS i en
kommuns egen verksamhet. Näringsliv och Samhällsbyggnad arbetar nära inpå nyetableringar av industri och verksamheter i kommunen, samt samhällsplaneringen. Miljö & energi-enheten anses sitta inne på kompetens kring IUS och är ofta de som agerar tillsynspersoner. Att politiken också inkluderas beror på att mycket av en kommuns arbete baseras på de förtroendevaldas beslut och det som kommunfullmäktige bestämmer. Målet med att välja personer på olika delar av kommunorganisationen är att erhålla perspektiv från olika håll och nivåer, från personer som arbetar antingen direkt, indirekt eller inte alls med industriell samverkan i kommunen. För dessa fyra områden som valts ut kontaktas en person per kommun. De kontaktade personerna hittas genom tips från involverade i studien och genom skrivbordsundersökningar. Samtliga personer kontaktas via mejl, antingen för att låta dem acceptera inbjudan eller för att hänvisa vidare till en kollega. I de fall vidare hänvisning sker bokas en intervju in med den personen som hänvisningen skett till.
I Tabell 2 syns vilka personer som slutligen intervjuas. Totalt kontaktas initialt 20 personer på de fem modellkommunerna via mejl, se bilaga A. . Vid två av kommunerna skickas mejl till övriga personer, som inte arbetar på någon av de utvalda enheterna inom kommunens verksamhet. För Sotenäs beror detta på att de har en extern symbiosfunktion, som en egen enhet inom kommunorganisationen, som enbart arbetar med symbiosutveckling (Sotenäs Symbioscentrum, 2020). Därmed anses det relevant att utöver de fyra förvalda enheterna även samtala med personer inom symbiosfunktionen. För Gotland ledde hänvisning till en person som arbetar på IVL Svenska Miljöinstitutet och medverkar i det nystartade projekt om industriell symbios som pågår på Gotland. Att Gotland nyligen börjat arbeta med projektet medför att de inte ansåg sig ha tid att medverka eller tillräckligt med resultat för att medföra något till studien i nuläget, och därmed blir det endast två respondenter för Gotland. Tabell 3 visar en lista på när intervjuerna genomförs, vilken roll som respondenterna har samt hur länge respondenterna arbetat för sin nuvarande arbetsgivare.
Tabell 2. De slutliga respondenterna från respektive kommun samt vilken enhet respektive person tillhör inom kommunens organisation. Alla personer har tillfrågats samt accepterat att deras namn används i studien.
Kommun \
Enhet Näringsliv Miljö & energi Samhällsbyggnad Politik Övrigt
Gotland - Patrick Dahl - - Aditi Bhasin
Helsingborg Håkan Sturesson Christina Zoric Persson Dick Johansson Johan Vesterlund -
Lidköping Anna Sundbom Yvonne Träff Eric Alnemar Frida Nilsson -
Malmö Stefan Månsson Malin Norling Josephine Nellerup Simon Chrisander -
Sotenäs Tomas Larsson Maria Bylund INSTÄLLD Eva Abrahamsson Stina Gottlieb Leif Andreasson
