I detta stycke ämnar jag belysa de likheter samt skillnader som jag fått fram ur mitt material eftersom jag i diskursanalysen vill påvisa de diskursskrockar som uppstår. Jag har fått fram diskurser utifrån vilken uppfattning som dominerar en lärares syn och nedan vill jag
förtydliga med några av tidigare redovisade citat de diskurskrockar som uppstår då lärarnas syn domineras utifrån olika perspektiv eller uppfattningar som råder i samhället och/eller i den specialpedagogiska forskningen.
4.4.1 Perspektiv på mobbning
Vad gäller hur lärarna kom att beskriva sin uppfattning vad gäller mobbning kunde jag uppfatta olikheter vad gäller uppfattningar och en diskurskrock mellan tre perspektiv, någon av informanternas utsagor domineras av ett relationellt synsätt medan andra informanters utsagor domineras av det kategoriska perspektivet och ytterligare en informant utgår från ett mer systemteoretiskt perspektiv
Lisa: Det gränslösa samhället som jag tycker blir allt tydligare /---/ Bristen på tydliga gränssättningar, hemifrån från första hand, bristen på kvalitativ familjetid /---/ jag tycker att det har gått alldeles för långt både på föräldrar och lärarsidan Det tycker jag är jätte viktigt. Det är något av det viktigaste vi har på skolan.
Utsagan ovan vittnar om att informanten söker efter mobbningens orsaker utifrån ett relationellt perspektiv. Informanten gav uttryck för att söka efter mobbningsproblematikens orsaker runt eleven. Det framkommer att problemen orsakas av att samhället är förändrat vilket i sin tur påverkar hur föräldrar idag har eller tar sig tid för sina barn. De kanske inte har tillräcklig tillsyn eller omsorg om barnen vilket påverkar barnens beteende. Utifrån detta perspektiv handlar det om att söka efter elevens svårigheter i elevens totala situation. I
utsagan kan man se att informanten försöker utifrån ett relationellt perspektiv finna orsaker till elevens problematik både i hemmet och i skolan.
Greta: Jag tror att det är dem som sticker ut, kanske är lite duktigare än andra eller kanske lite långsammare än andra. De som är längre eller kortare eller på annat sätt är mer annorlunda än andra. De som är svagare än andra och tar emot övrigas kommentarer, man märker att de är svagare elever.
Anna: Jag tror att det är en speciell grupp barn, och jag tror att det är speciellt killar som inte är fotbollskillar som inte är de här tuffingarna som kan bli kallade för både det ena och det andra.
Det kan vara tjejer som inte följer dagens mode hur man ska se ut /---/Du samlar grupper och som liksom tillhör innegänget och är du då inte en av dem så kan du bli väldigt illa utsatt.
Utsagorna ovan påvisar att andra informanter inte sökte efter orsaker utanför eleven utan lyfte istället upp orsaker utifrån eleven själv ur ett kategoriskt perspektiv. Man menar att det är eleven själv som utmärker sig på något vis och härmed råder större risk för att bli utsatt för mobbning.
I en av intervjuerna domineras utsagorna av ett systemteoretiskt synsätt. I utsagan nedan uttryckte läraren att det är farligt om man tror att det handlar om speciella barn som ska kategoriseras in i grupper och att mobbning förekommer bland alla barn oavsett hur de är.
Istället ville denna informant lyfta fram pedagogens roll. Jag tolkar informanten som att det handlar om hur man som pedagog fångar upp barnens negativa beteenden och arbetar för att utveckla deras kunskap om hur man beter sig mot varandra och att man vägleder dem, bland annat genom att vara en lyhörd och uppmärksam ledare.
Stina: Det kan förekomma bland dom flesta/---/ men jag tror att det är lite farligt och tro att det är några speciella barn liksom, att man ska bedöma olika barn i grupper/---/Okunskap, barn tänker sig inte för, barn behöver vägledning /---/ att man är vuxen, att man är med hela tiden och att man lyssnar.
Jag uppfattar att denna informant menar att orsaker till mobbning kan bero på hur väl pedagogen lyckas med sitt mobbningsförebyggande arbete. Istället för att titta på den enskilda eleven handlar det om att identifiera orsaker till elevens problem i pedagogens sätt att organisera undervisningen samt hur interaktionen ser ut mellan individer.
4.4.2 Förebyggande och åtgärdande arbete
Vad gäller hur lärarna arbetar aktivt för att förebygga och åtgärda mobbning fanns en samstämmighet hos informanterna angående noll-tolerans principen. Alla mina informanter tog upp arbetet med noll-tolerans principen och alla nämnde också arbetet med
Friendshipsupporters som en del i det förebyggande arbetet. Det finns också en
samstämmighet vad gäller att göra barnen delaktiga genom olika former av samtal och att utarbeta regler och på detta vis arbeta både förebyggande och åtgärdande. En skillnad mellan informanternas utsagor var dock att det är endast en informant som hakar på diskursen att uttalade förväntningar är en väsentlig del i det förebyggande arbetet.
Lisa: T ex om jag ska ha en vikarie så säger jag alltid innan till dem att ni vet vad som gäller. Jag förväntar mig att ni ställer upp på mig. Jag förväntar mig att ni är en bra kompis, jag förväntar mig av er att ni tar ert ansvar här och att ni vet att jag kollar direkt med vikarien och hör efter
hur det har gått. Men jag tror också att det är viktigt att vara tydlig med förväntningar för annars är det ju väldigt svårt att infria dem. Om man inte vet vad som förväntas av mig och vad som krävs.
Likaså ser jag skillnad mellan hur informanterna uttrycker sig vad gäller att vara en omvårdande lärare. Det är endast ett fåtal informanter som lyfter upp diskursen att man jobbar förebyggande mot mobbning genom att visa värme och omvårdnad om eleverna.
Exempel på utsaga är: ”Jag jobbar hela tiden med att vara närvarande”.
Greta: ”Vi jobbar mycket genom att visa att man kan röra vid varandra, det blir nog bra (klapp på axeln), för barn som känner sig otrygga och man lägger en hand på axeln och ta om dem lite, att visa värme i klassrummet”.
4.4.3 Uppfattningar om Zero-programmet
Vad gäller hur lärarna uttryckte sin uppfattning om Zero-programmet anser jag att det finns en likhet i några av informanternas utsagor. Jag anser att flera av mina informanter uttrycker sig positivt och är nöjda med att skolan har ett gemensamt program att arbeta utifrån och en programidé som skolan gemensamt står för, i det här fallet Zero-programmet. Några av informanterna syn domineras av att de lyfte upp styrkan i att ha en gemensam helhetssyn och tydlig strukturerad handlingsplan att följa vid behov. Detta tolkar jag utifrån bl. a nedanstående utsagor.
Åsa: Alla är ju olika, nu blir det liksom att alla lärarna på skolan – vi tänker lika på mobbning.
Innan kunde man ju tolka det på sitt eget sätt även om det kanske inte har ändrats så mycket för mig så kanske det har ändrats mycket för t ex franskläraren eller för andra som kommer från något annat ställe liksom.
Lisa: Jag skulle vilja beskriva det som ett program som kan skapa ett konkret verktyg för att alla barn på skolan ska känna sig trygga. Det är en väldigt nogsam procedur som du ska följa och tydliga riktlinjer /---/så det är väldigt noga med att det är snabb återkoppling och snabb uppföljning och det tycker väl jag är en av kärnpunkterna, som jag tycker är väldigt bra.
Till den positiva inställningen till programmet framkommer dock en skillnad då det
framfördes synpunkter om brister av utbildning i Zero-programmet. Det uttrycktes ett behov av kontinuerlig uppdatering av programidé och fördjupade diskussioner i kollegiet kring det förebyggande arbetet mot mobbning.
Samtidigt som Lisa uttrycker att hon är positiv till programmet uttrycket hon en önskan om fler gemensamma kollegiala diskussioner kring ämnet mobbning/uteslutning, gärna utifrån fallbeskrivningar, för att på detta sätt fördjupa sina kunskaper och beredskap för att hantera situationer i vardagen. ”Det är det viktigaste uppdraget du har som lärare /---/ så tycker kanske jag att det skulle vara ett pågående arbete bland personalen också /---/ jag hade gärna diskuterat en del case innan jag ställs inför dem”.
Greta: Jag kan tycka att det saknades information, fortbildning om hur programmet fungerar /---/ Det skulle vara bra att vid varenda skolår ha någon typ av genomgång, det kommer ju nya lärare /---/ så att man får den här kunskapen.
Eftersom skolan har någon slags information till personal, nya föräldrar och elever om att skolan arbetar efter Zero-programmet vid varje läsårsstart tolkar jag den här informanten som att informationen som ges till personalen, framförallt ny personal, inte upplevs tillräckligt ingående och fördjupad vilket är önskvärt. Här kan jag se en diskurskrock mellan diskursen om ett behov och insikt i vikten av att kontinuerligt aktualisera programidé, få kompetensutbildning och den diskurs där uppfattningarna domineras av vikten av och att det finns en gemensam helhetssyn.
5. DISKUSSION
I diskussionskapitlet nedan har jag åter valt att utgå från studiens frågeställningar och de diskurser som framkommit ur materialet och använt dessa som rubriker. Under varje huvudrubrik har jag valt att sammanfatta huvudsakliga resultat och dragit slutsatser kring dessa. Under varje diskursrubrik har jag lyft fram något specifikt citat ur materialet,
teckenstorlek 10, och till dessa följer diskussioner som är knutna till forskning och till några av de teoretiska utgångspunkter som har redovisats i inledningskapitlet. Diskussionsavsnittet avslutas med uppsatsens nytta för dagens pedagoger där jag också för fram vad jag bidragit med i ett större perspektiv, förslag till vidare forskning som skulle kunna vara intressant i ämnet mobbning och några slutord.