Alm Fjellborg, A (2019). Lärarnas åsikter om det Nationella provet i geografi 9.
Sammanställning av lärarenkäter 2018 och analyser av trender 2014-2019. Rapportserien Om
nationella prov, Rapport 9.
Alm Fjellborg, A., & Molin, L. (2018). Vilka typer av uppgifter gynnar elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk? En undersökning med data från de nationella proven i geografi. Acta Didactica Norge, 12(4), Art. 5
Arensmeier, C. (2019). Grundskolebetyg under tre betygssystem: Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg 1990–2017, Örebro universitet.
Arensmeier, C., & Lennqvist Lindén, A-S. (2017). Bemyndigande eller granskning: nationella prov som styrinstrument. Utbildning och Demokrati, 26(2), 49–74.
Au, W. (2007). High-stake testing and curricular control: A qualitative metasynthesis.
Educational Researcher, 36(5), 258-267.
Biesta, G., Priestley, M. & Robinson, S. (2017). Talking about education: exploring the
significance of teachers’ talk for teacher agency, Journal of Curriculum Studies, 49(1), 38-54. Gert Biesta, Mark Priestley & Sarah Robinson (2015). The role of beliefs in teacher
agency, Teachers and Teaching, 21(6), 624-640.
Biesta, G. (2010). Good Education in an Age of Measurement. Ethics, Theory, Research,
Critique. Lanham, MD: Rowman & Littfield.
Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap: Om vikten av problem och teori
i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in
Psychology, 3:2, 77-101
Brookhart, S. M., Guskey, T. R., Bowers, A. J., McMillan, J. H., Smith, J. K., Smith, L. F., Stevens, M. T., & Welsh, M. E. (2016). A century of grading research: Meaning and value in the most common educational measure. Review of Educational Research, 86, 803-848. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cimbricz, S. (2002). State-mandated testing and teachers’ beliefs and practice. Education Policy
Analysis Archives, 10(2).
Cizek, G. J. (2010). An introduction to formative assessment. History, characteristics, and challenges. I H. L. Andrade & G. J Cizek (red) Handbook of Formative Assessment. London: Routledge.
Denscombe, M. (2019). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna uppl: 3, [omarb.]. Lund: Studentlitteratur.
Elstad, E. (2009). Schools which are named, shamed and blamed by the media: school accountability in Norway. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(2), 173–189.
Englund, T. (1997). Undervisning som meningserbjudande: Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I Michael Uljens (red.), Didaktik, 120-145. Lund: Studentlitteratur.
Flyvbjerg B. (2006). Five Misunderstandings About Case-Study Research. Qualitative Inquiry,
12 (2), 219-245.
Gustafsson, J-E., & Erickson, G. (2013). To trust or not to trust? – teacher marking versus external marking of national tests. Educational Assessment, Evaluation and
Accountability, 25(1), 69-87.
Gustafsson, J-E., & Erickson, G. (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4), Art. 2
Hermann, Z. & Kopasz, M. (2019). Educational policies and the gender gap in test scores: a cross-country analysis, Research Papers in Education, 1-22.
uppl.) Malmö: Gleerup
Hirsh, Å. (2016). Nationella prov i grundskolan: En studie av hur lärare och rektorer uppfattar
och hanterar prov och provresultat. Stockholm: Skolverket.
Hopmann, S. (2007). Restrained Teaching: the common core of Didaktik. European Educational
Research Journal, 6(2), 109–124.
Jönsson, A., & Klapp, A. (2020). Svenska lärares syn på avvikelser mellan resultat på nationella prov och ämnesbetyg. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 88-108.
Jönsson, A. & Odenstad, C. (2014) Bedömning i SO. För grundskolan. Malmö: Gleerups Klapp Lekholm, A. & Cliffordson, C. (2009). Effects of student characteristics on grades in
compulsory school. Educational Research and Evaluation, 15(1), 1-23.
Kvale, S. (2006). Dominance Through Interviews and Dialogues. Qualitative Inquiry, 12(3). Kunnath, J. P. (2017). Teacher grading decisions: Influences, rationale, and practices. American
Secondary Education, 45, 68-88.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför? Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Fritzes.
Lidar, M., Karlberg, M., Almqvist, J., Östman, L. & Eva L. (2018). Teaching Traditions in
Science Teachers’ Practices and the Introduction of National Testing, Scandinavian Journal
of Educational Research, 62(5), 754-768.
Lidar, M., Lundqvist, E., Ryder, J. Östman, L. (2017). The Transformation of Teaching Habits in Relation to the Introduction of Grading and National Testing in Science Education in
Sweden. Res Sci Educ 50, 151–173 (2020).
Ljung, B-O. (2000). Standardproven – 53 år i skolans tjänst. Rapport från PRIM-gruppen nr 17, Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förl..
Loseke, D-R. (2016). Methodological thinking. Basic principles of social research design. 2. Edition. Sage Publications.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundahl, C., Wetterstrand, F. & Sundhäll, M. (2017). Att få sina bedömningar granskade: Lärares syn på de nationella provens syfte att främja likvärdig bedömning. Utbildning och
Demokrati, 26(2), 75–94.
Lundgren, U.P. 1979: Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern
och senmodern skola. Arbetsliv i omvandling 2006:8. Akademisk avhandling vid Uppsala
universitet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Lundqvist, E. & Lidar, M. (2013). Nationella prov i NO och lärares val av undervisningsinnehåll. Utbildning och Demokrati, 22(3): 85-106
Molin, L. & Alm Fjellborg, A. (2019). Geographical variations in the relation between final course grades and results on the national tests in social sciences, 2015-2017. Educational
Review, 1-19.
Riksrevisionen (2011). Lika betyg, lika kunskap? – en uppföljning av statens styrning mot en
likvärdig betygssättning i grundskolan. Riksrevisionen, Stockholm.
Ryder, J. Lidar, M., Lundqvist, E. & Östman, L. (2018). Expressions of agency within complex policy structures: science teachers’ experiences of education policy reforms in
Sweden, International Journal of Science Education, 40(5), 538-563.
Oliver, D., Serovich, J., & Mason, T. (2005). Constraints and Opportunities with Interview Transcription: Towards Reflection in Qualitative Research. Social Forces, 84(2), 1273-1289. Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena. Malmö: Gleerups
Sandqvist, J. & Auer, A. (2020). Att särskilt beakta nationella prov. Skolverket. Diarienummer: 2018:01481.
Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess
tillämpning i yrkesutövningen. Doktorsavhandling, Malmö högskola.
Smith, B. (2018). Generalizability in qualitative research: misunderstandings, opportunities and recommendations for the sport and exercise science. Qualitative Research in Sport, Exercise
and Health, 10(1), 137-149.
Stage, C., & Ögren, G. (2012). Det nya högskoleprovet : provdeltagargruppens sammansättning
och resultat hösten 2011, BVM/Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå
universitet, Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Skolinspektionen (2018). Rättvis och likvärdig betygssättning i grundskolan?
Skolverket (2019a). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Skolverket, Stockholm.
Skolverket (2019b). Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket, Stockholm.
Skolverket (2018a). Skolverkets allmänna råd: Betyg och betygssättning, Elanders Sverige AB, Stockholm.
Skolverket (2018b). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, Internationella studier 487, Elanders, Stockholm
Skolverket (2017). Skolverkets systemramverk för nationella prov, Skolverket, Stockholm. Skolverket (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv. En kunskapsöversikt om hur
undervisningen i samhällskunskap, historia, religion och geografi kan bedrivas. Stockholm:
Elanders Sverige AB.
Skolverket (2012). Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 10, Skolverket, Stockholm.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer, Skolverket, Stockholm.
Skolverket (2007). Skolverkets lägesbedömning 2007, Danagårds, Stockholm Skolverket (2005). Nationella prov-frågor och svar, Skolverket, Stockholm.
Skott, P. (2009). Läroplan i rörelse: det individuella programmet i möte mellan nationell
utbildningspolitik och kommunal genomförande praktik, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss.
Uppsala: Uppsala universitet.
SOU 2020:28 (2020). En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.
Thörnberg, P., & Jönsson, A. (2015). Sambedömning för ökad likvärdighet? Educare -
Vetenskapliga skrifter, (2), 179–205.
Tracy, S. J. (2010). Qualitative Quality: Eight ”Big-Tent”. Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837-851.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A-C., Gunnemyr, P., Londos, M., & Lundahl, B. (2016). Lärares förtrogenhet
med betygssättning. Malmö: Malmö Högskola.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed, Vetenskapsrådet, Stockholm.
Villanen, H. (2014). Teachers’ reflections on an education for sustainable development project,
International Research in Geographical and Environmental Education, 23(2), 179-191.
Vlachos, J. (2012). Är konkurrens och vinst en bra modell för skolan? Ekonomisk Debatt, 40(4), 16-30.
Vlachos, J. (2018). Trust-based evaluation in a market-oriented school system, IFN Working Paper, No. 1217, Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm
Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik (2:a uppl.). Malmö: Gleerup Utbildning AB. Wikström, C. & Wikström, M. (2005). Grade inflation and school competition: An empirical
analysis based on the Swedish upper secondary schools. Economics of Education Review,