• No results found

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Assarson, Inger, Ahlberg, Ann, Andreasson, Ingela & Ohlsson, Lisbeth (2011). Skol-

vardagens komplexitet – en studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Stockholms

universitet.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:574080/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2015-02-

20.

Barnikol, Horst-Martin & Larsson, Rune (1993). Religion och livsfrågor bland svenska

och tyska ungdomar. Bochum: Brockmeyer.

Björnsson, Sisela (1996). Piaget, Vygotskij (och Dewey): en jämförelse. Didactica mi-

nima (10:1 = 36) s. 54-62.

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Brömssen, Kerstin von (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om

religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Diss. Göteborg : Göteborgs

Universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10525/1/gupea_2077_10525_1.pdf Hämtad: 2015-02-04.

Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: X Publishing.

Chambers, Aidan (1987). Om böcker. Stockholm: Nordstedt.

Dahlberg, Gunilla, Hartman, Sven G. & Pettersson, Sten (1977). Barn och livsfrågor:

lärares erfarenheter från förskola, lågstadium, fritidshem. Stockholm: Natur och kultur.

Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Sout- hern Illinois University Press.

44

Ekström, Ulla & Odencrants, Jan (1980). Livsfrågor och attityder hos barn i åldrarna 9-

13 år. Stockholm: Inst. för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning i Stockholm.

Eriksson, Keijo (1999). På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning

hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande.

Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

Falkevall, Björn (2010). Livsfrågor och religionskunskap: en belysning av ett centralt

begrepp i svensk religionsdidaktik. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedago-

giskt arbete, Stockholms universitet.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:280178/FULLTEXT02.pdf Hämtad: 2015-01- 30.

Halldén, Ola (2011). Piaget- kunskap som meningsskapande. Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber s. 133-151

Hallgren, Roland (2003). På jakt efter livets essens: om spekulerande grundskolebarn. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, Sven G. & Torstenson-Ed, Tullie (2007). Barns tankar om livet. 2., [rev.] utg. Stockholm: Natur och kultur.

Hartman, Sven G. (2000). Hur religionsämnet formades. Almén, Edgar (2000). Livs-

tolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping:

Linköpings Universitet. Skapande vetande s. 212-251.

Hartman, Sven G. (2000). Livstolkning hos barn och unga. Almén, Edgar (2000). Livs-

tolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping:

Linköpings Universitet. Skapande vetande s. 53-101.

Hartman, Sven G. (1992). Barns livsfrågor som pedagogisk arena: fyra perspektiv på

barn och livsfrågor. Linköping: Linköpings Universitet. Institutionen för pedagogik och

psykologi.

Hartman, Sven G. & Pettersson, Sten (1980). Livsfrågor och livsåskådning hos barn:

några utgångspunkter för en analys av barns livsfrågor och livsåskådning samt en pre- sentation av några delstudier inom området. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

45

Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlittera- tur.

Löf, Camilla (2011). Med livet på schemat - Om skolämnet livskunskap och den risk-

fyllda barndomen. Malmö Studies in Educational Sciences No. 59. Malmö: Holmberg.

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11630/camilla_lof_avhandling.pdf?sequenc e=2&isAllowed=y Hämtad 2015-02-03.

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2., [aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Malmgren, Lars-Göran & Thavenius, Jan (1993). Litteraturläsning som lek och allvar–-

om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur.

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (2015-03-04). Konstruktionism.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konstruktionism

Osbeck, Christina (2009). Religionskunskapslärare.I Schüllerqvist, Bengt& Osbeck, Christina (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielä-

rare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Karlstad: Karlstad

University Press s. 157-204.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:438879/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2015- 02-02.

Phillips, Tove (2014). Pedagogiska teorier och praktiker. Gleerups Utbildning AB.

Piaget, Jean (2013). Barnets själsliga utveckling. 4., oförändr. uppl. Lund: Studentlitte- ratur.

Pinter, Annamaria (2006). Teaching young language learners. Oxford: Oxford Univer- sity Press.

Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strate-

46

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:438879/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2015- 02-02.

Skolinspektionen (2011). Litteraturöversikt för kvalitetsgranskningen Skolors arbete

med värdefrågor och demokratifostran. Skolinspektionen, Dnr 40-2010:5753.

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/litteraturove rsikt-demokrati-vardegrund.pdf Hämtad 2015-02-10.

Skolverket (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv. En kunskapsöversikt om hur

undervisningen i samhällskunskap, historia, religion och geografi kan bedrivas. Stock-

holm: Fritzes och Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3137 Hämtad: 2015-02-16.

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes och Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Hämtad: 2015-02-02.

Skolverket (2011b). Kommentarsmaterial till läroplanen i SO. Stockholm: Fritzes och Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2559 Hämtad: 2015-02-02.

Skolverket (2011c). Skolverket rekommenderar inget program mot mobbning. Press- meddelande 2011-01-28. Skolverket.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2011/skolverket- rekommenderar-inget-program-mot-mobbning-1.123154 Hämtad 2015-02-10. Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund? Stockholm: Fritzes.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 Hämtad: 2015-02-20.

Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Sammanfattande

huvudrapport. Rapport 250. Stockholm.

http://www.kursplaner.se/doc/upload/pdf/NU03.pdf Hämtad: 2015-02-02.

Säljö, Roger (2011). L.S. Vygotskij- forskare, pedagog och visionär. I: Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber s. 153-177.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

47

Thornberg, Robert (2008). Vilka värden elever enligt lärare ska få med sig från skolan

En intervjustudie med 13 lärare. Lindköping: Institutionen för beteendevetenskap och

lärande Linköpings universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:263616/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2015- 02-20.

Thornberg, Robert (2006). Värdepedagogik i skolans vardag Interaktivt regelarbete mel- lan lärare och elever. Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:21728/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2015- 02-20.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.

Vygotskij, Lev Semenovič (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken. Stockholm: Regerings- kansliet.

48

Bilaga 1

Intervjufrågor

Antal år som lärare. Kön. Ålder. Ämnen de undervisar i och är behöriga i.

1. Vad är ”livsfrågor”? (lärarens definition + ev. följdfråga: etik? Moral? Jämstäldhet? Världs- frågor? Existentiella frågor?)

2. Hur tänker du kring disponeringen av tid mellan faktakunskaper och livsfrågor i religions- ämnet? (Hur tycker du att religionsämnet bör utformas?)

3. Vilket material använder du vid undervisning om livsfrågor?

4. Vilka undervisningsformer används?

5. Anser du att de läroböcker du använder tar upp livsfrågor i tillräcklig omfattning/på ett bra sätt?

6. När du undervisar om livsfrågor – i vilken utsträckning bygger det på elevernas tankar?

7. Vilka är elevernas tankar/livsfrågor och hur använder/arbetar du med dessa tankar?

8. Hur ser du på livsfrågors plats (fördelning/utrymme) i det centrala innehål- let/syftet/bedömningen för religionsämnet i Lgr 11?

9. Vilket utrymme har livsfrågor i dagens kursplan jämfört med tidigare kursplaner i religion? (Lgr 80, Lpo 94)

10. Vilka möjligheter till ämnesöverskridande arbete tycker du att livsfrågor kan ge?

11. Hur personlig är du/tycker du man kan vara? Säger du din egen ståndpunkt till dina elever i olika diskussioner kring livsfrågor, tex liv och död, rätt och orätt? Varför/Varför inte?

12. Ser du någon problematik med att undervisa i religion/livsfrågor? Vilken/vilka isf? Vilka fördelar ser du med att undervisa om livsfrågor?

13. Undervisar du om frågor om genus/manlig och kvinligt/jämställdhet i religon?

” Religioner och livsåskådningar rymmer således starka föreställningar om kön och sexualitet. Om man studerar dessa utan att anlägga ett genusperspektiv innebär det att en grundläggande del av ämnet lämnas därhän”

14. Är elevernas mognad ett problem?

15. Är du religiös? Och tror du att det har någon påverkan på undervisningen?

49

Bilaga 2

Hej xx !

Jag och min kurskamrat Arlette/Mats skriver just nu examensarbete och intresserar oss för religionsundervisning, närmare bestämt livsfrågor. Vi skulle vara tacksamma om du ville ställa upp på en intervju, någon gång under veckorna 6-8. Intervjun är tänkt att vara mer som ett samtal där vi pratar och får ta del av dina tankar och erfarenheter om undervisning kring livsfrågor. Samtalet kommer att spelas in om du ger ditt medgivande. Vi tänker oss att samta- let tar cirka 30 minuter, men detta kan naturligtvis variera.

Både du och skolan kommer att vara anonym, svaren är endast till för uppsatsen och kommer att behandlas konfidentiellt. Efter inlämnad och godkänd uppsats kommer all information att kasseras. Vi följer de forskningsetiska principerna enligt vetenskapsrådet och eftersom delta- gandet är frivilligt kan du avbryta intervjun när som helst.

Mejla mig gärna några förslag på när du kan. Har du några frågor gällande intervjun får du gärna kontakta mig via mail eller telefon (xx).

Related documents