Material och metod i undervisningen

Arbetet med värdegrunden kräver i många fall annan pedagogik än den traditionella. En traditionell ämnesundervisning riskerar att minska elevernas motivation och lust att lära. En sådan pedagogik ger inte heller utrymme för pluralistiska samtal om etik och moral. (Zackari & Modigh, 2000:54)

Ett annat tydligt mönster är det som rör vilket material som används i undervisningen kring livsfrågor. Samtliga lärare är kritiska till de läroböcker i religion som finns till- gängliga på skolorna och uppger att de måste komplettera med annat material. Detta är något som visat sig också i tidigare forskning. I rapporten I enlighet med skolans värde-

30

de etiska diskussioner som förekommer i läroböcker i stor utsträckning är problemfoku- serade. Till exempel lyfts problem för människor med funktionshinder, homosexuella eller människor med en annan religion än kristendomen. Det saknas också vägledning i att se vilka konsekvenser som följer av olika ställningstaganden.

Läroböckerna ställer därmed stora krav på att den enskilde läraren leder elevernas samtal och reflektioner i riktning mot målen i kursplanerna och i enlighet med läroplanernas vär- degrund. Risken förefaller vara stor att fördomar annars snarare befästs än problematise- ras. (Skolverket, 2006:45)

Mest frekvent handlar kritiken från våra intervjuade lärare om att texterna om livsfrå- gor, etik och moral är komprimerade, inte integrerade med faktainnehållet utan står som en egen del i religionsboken samt ytliga och inte särskilt utmanande för eleverna. Lärar- na fick svara på om de tyckte att läromedlet tog upp livsfrågor på ett bra och på ett till- räckligt omfattande sätt.

Hanna: Nej, tycker jag inte. Framförallt inte tillräckligt. Hade det varit tillräckligt hade det kanske varit bra. Det är väldigt lite sådant tycker jag, i alla fall det jag sett här.

Julia: Nej, alltså om man tittar på det läromedlet vi använder... det är ju för hela mellan- stadiet och om boken är 150 sidor, så i en upplaga är det kanske åtta sidor om livsfrågor och i de andra upplagorna är där ingenting alls.

Susanna: Jag tror man har mer ut av att vända sig till olika fonder, som till exempel barn- cancerfonden, till exempel titta på deras material. [...] I läroböcker är det ju främst relig- ionshistorian vi kopplar till det ämnet och fakta kring religionerna så att där finns ju ett avsnitt kring etiska frågor som är väldigt komprimerat, men man behöver fylla på med annat för att man ska få underlag till att diskutera.

Gällande arbetsmetoder lyfter samtliga lärare diskussion i olika gruppkonstellationer som främsta och mest dominerande metod. Detta fokus på språket som redskap ligger i linje med Vygotskijs tankar om att språket är det viktigaste redskapet för inlärning efter som det är länken mellan människor och inom människor (Vygotskij, 1999). Nästan alla informanter nämner också film och/eller skönlitteratur som en bra ingång till diskuss- ioner. Bara en lärare nämner studiebesök, en annan nämner bild som metod, ingen näm- ner drama. Det är svårt att dra någon bestämd slutsats men vi tycker oss se att materialet pekar på att lärarna generellt inte arbetar utifrån Deweys tankar om learning by doing

31

(Dewey, 2004), åtminstone inte i någon större utsträckning eller i en planerad del i undervisningen.

Per: Det kan ju vara väldigt olika. Litteratur, skönlitteratur kan vara bra, filmer kan vara bra [...]. Vi såg en jättebra film igår till exempel med klasserna som vi har diskuterat just idag. [...] En dansk ungdomsfilm som behandlade vänskap, trofasthet och liknande för ungdomar i den åldern där jag har mina elever. Samtliga hundra procent tyckte att den var jättebra. [...] Astrid Lindgren skriver ju mycket religion och mycket etiska dilemman och mycket moraliska frågor för barn och ungdomar så där finns några som är mer eller mindre klassiska, framför allt det här med efterdöden-upplevelserna i hennes senare böcker.

Julia: Jag har väl dels, om man tittar på detta året, så har jag planerat in ett två veckors ar- betsområde med etik. Men jag tycker att det är dumt att ha... Jag försöker få in det mer i svenskämnet, så jag kopplar ihop svenska och religion. Vi läser böcker där det kommer in på ett mer naturligt sätt. Istället för att eleverna ska säga vad de själva tycker och tänker kan man utgå från personen i boken, dennes tankar och känslor. Så blir det inte så person- ligt men man kan ändå få fram samma tankar och känslor tror jag, men det blir inte lika jobbigt för en.

Gunilla Molloy (2008) och Malin Löfstedt (2011) framhåller också skönlitteratur som en utgångspunkt för samtal om moral och livsfrågor och diskussioner om ”rätt och fel”. Molloy betonar att förmågan att förstå sin omvärld är en del av den demokratiska fost- ran som är skolans uppdrag:

Denna omvärld finns i olika texter och i våra liv. I sökandet efter en egen identitet ingår också ett prövande och förkastande av normer och uppfattningar som är en del av en dis- kussion om demokratiska värderingar. Frågor om moral, ansvar, skuld, religion och sexu- alitet har här sin givna plats. Är läraren lyhörd och kan lyfta frågorna från det privata till det allmängiltiga, ges eleverna möjlighet att pröva sina egna värderingar. (Molloy, 2008:114)

Olga Dysthe (1996) förespråkar ett flerstämmigt klassrum där fler får komma till tals och där samtalet inte, som det ofta ser ut i dagens klassrum, förs av läraren till största del. Att undervisa utifrån ett sociokulturellt perspektiv där mycket fokus läggs på det sociala samspelet kräver dock ett gott klassrumsklimat. Risken är annars att det finns

32

elever som aldrig kommer till tals eller som sluter sig för att de inte känner sig trygga. Aidan Chambers (1987, 2011) lyfter också fram samtalet som en verksam metod när det kommer till att bearbeta både kunskapsstoff men också egna tankar och känslor. Både Dysthe och Chambers menar att det är en konst att föra samtal i klassrummet och att det ställer höga krav på läraren om samtalet ska bli fruktsamt. Öppna och autentiska frågor, ett gott klassrumsklimat samt en vaken lärare som vet när samtalet behöver styrning el- ler inte, är tre viktiga förutsättningar. Men trots detta kan det finnas saker som är väldigt svåra att både prata och läsa om. Både böcker och filmer kan lyfta ämnen som väcker obehag eller berör trauman som eleverna varit med om och detta är viktigt att tänka på som lärare (Molloy, 2008; Chambers, 2011).