Utmaning-inte problem

De flesta lärare ser det inte som ett problem att undervisa i religion eller livsfrågor utan att undervisningen om livsfrågor bör betraktas som en utmaning. En del lärare pekar dock konkret på en eller flera svårigheter som de antingen själv har upplevt eller kan tänka sig att andra lärare upplever. Det är frågor som kan uppfattas som känsliga för barnet där läraren måste vara väldigt försiktig för att undvika att det blir fel.

Mattias: Nej, inte alls. Inte ett dugg (...) Det öppnar ju många dörrar, dels så är det ju sammanknutet med geografi också, historia och samhällskunskap det går ju i vart annat och det är ju… fördelen är också att dom är intresserade alltså man tror inte på något i det här landet men intresserad är man eller ja många tror inte. Jag tror det är det mest sekula- riserade landet i världen, Sverige.

Hanna: Nej (om problem). Det är rätt roligt att höra hur de tänker och kanske på nått sätt påverka någonstans eller förändra någon tankebana eller få dem att tänka till, det tycker jag är rätt kul.

Amanda: Nej, ingen problematik, jag tycker bara att det är intressant. Och det finns många fördelar, den främsta är nog att barnen kan ta del av att man kan tänka olika. Susanna: Nej, det gör jag inte för att man får ta det utifrån den situationen man har i klas- sen och det är klart att man har varit med om att föräldrar har gått bort i cancer, då blir det ju så att man med den kvarvarande föräldern och barnet får ta mycket diskussioner kring hur man ska lägga upp det och hur informationen till de andra barnen ska bli och så.

33

Som svaren visar är tongångarna hos dessa lärare uteslutande positiva, de ser möjlighet- er i det här ämnet. Det verkar således som informanterna känner sig säkra på området vilket går emot den undersökning som Dahlberg (1977, m fl) genomförde och som vi- sade att ungefär hälften av de tillfrågade lärarna upplevde att de inte var tillräckligt kun- niga för att undervisa om livsfrågor. Vad är det då som gör att lärarna verkar känna sig säkrare idag jämfört med förr? Kan det vara att dagens läroplan är bättre än förr? Detta är svårt att svara på men Osbeck (2009) visade att en del lärare på 1980-talet kände sig osäkra i övergången till Lgr 80 där undervisning med större fokus på livsfrågor och elevcentrering betonades. En del lärare hade svårt att veta vad innehållet i religionsun- dervisningen skulle vara och ämnet blev därför bortprioriterat. Flera av våra tillfrågade informanter uttrycker att läroplanen idag tydligt framskriver vad undervisningen ska in- nehålla och det ihop med deras erfarenhet kanske gör att de känner sig säkra på vad de ska undervisa.

Mattias svar sticker ut då han tar upp sekulariseringen i Sverige och dess betydelse för religionsundervisningen. I Falkevalls (2010) avhandling lyfts sekulariseringen fram som ett skäl till varför skolan ska undervisa om livsfrågor. Barnen är inte troende och vill hellre prata livsfrågor istället för att lära sig om Bibeln. von Brömssen (2003) konstate- rar också i sin avhandling att Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Dock visar Hartman och Torstensson-Ed (2007) att barn på multikulturella skolor i högre grad anger att de tror på Gud jämfört med skolor som till största del består av barn med svenska som modersmål. von Brömssens (2003) avhandling ger liknande in- dikationer. Mattias jobbar dock på en skola där majoriteten av barnen har svenska som modersmål.

Svaren visar också exempel på de möjligheter som livsfrågor kan ge. Lärarna tar upp klassens sociala situation och att eleverna får möjlighet att ta del av olika sätt att tänka. Vi tycker oss se kopplingar till Piagets (2013) begrepp assimilation och ackommodation då eleven i dessa aktiva diskussioner får ta in nya kunskaper och tankar och ständigt ompröva dessa. Enstaka lärare nämner också möjligheten att få påverka eleverna i rätt riktning. Det handlar om att få eleverna att utveckla sitt tänkande till en högre nivå i lik- het med Vygotskijs (1999) zon för proximal utveckling där i det här fallet läraren leder eleverna på rätt väg genom att exempelvis ställa de rätta frågorna. Detta hjälper på så

34

sätt eleverna att utveckla både sitt tänkande och förhoppningsvis även sitt språk då det är språket som är redskapet. Susannas svar visar också på en viktig sak, nämligen att undervisningen ska anpassas efter klassens sociala situation vilket hänger väl ihop med Vygotskijs (1999) tankar då han menar att allt lärande sker i olika sociala sammanhang. Lärarens roll blir i ett sådant sammanhang viktigare än vanligt då eleven som drabbats av något sorgligt sannolikt kommer att behöva extra stöd ifrån sin lärare. Även Deweys (2004) tankar om att undervisningen ska kopplas till elevernas egna erfarenheter samt att man i undervisningen bör utgå från elevernas intressen kan kopplas till detta ef- tersom det är viktigt för elever att få sina upplevelser bearbetade. Att utgå från elevernas erfarenheter i undervisningen är något som stöds av bland annat Malmgren (1996) som menar att svenskundervisningen har mycket att vinna på om svenska undervisas som ett erfarenhetspedagogiskt ämne istället för ett färdighetsämne.

De flesta av våra informanter känner sig säkra kring sin undervisning. En del uppger dock att de upplever ämnet som svårt men ser det inte nödvändigtvis som ett problem. Svårigheterna handlar delvis om att livsfrågor är ett brett begrepp och att det därmed är mycket att hålla koll på. Dock visar empirin också på att en del svårigheter är att vissa saker känsliga att prata om eller att föräldrar har värderingar som inte överensstämmer med läroplanen.

Lotta: Jag ser ingen problematik för min egen del men i det stora hela så tror jag att man skulle kunna hitta saker och ting för du är ju inne och snuddar vid saker och ting som kan bli väldigt personligt och det handlar ju om att du har en miljö där det känns tryggt att vara och att kunna göra det här och att du också kan acceptera att vissa både vuxna och barn har jättesvårt att uttrycka sig (...).

Julia: Jag ser ingen problematik i det men jag kan se svårigheter. Jag tycker att jag kan hamna i situationer med vissa elever där jag som lärare som följer läroplanen har en viss syn på någonting men där jag är medveten om att föräldrarna har en annan syn (...) Om jag säger något fel om stormaktstiden är det inte hela världen, men att diskutera livsfrågor och säga något som är helt upp åt väggarna, det kan ju påverka på ett helt annat sätt. Det är lite läskigt.

Vi anser att dessa svar ringar in flera av svårigheterna med att undervisa om livsfrågor. Motsättningar mellan skolan och hemmet nämns i tidigare forskning. Framför allt frågor som tar upp sex och samlevnad verkar vara något som en del föräldrar kan ha svårt för

35

att acceptera (Hartman, 2000; Hartman & Torstensson-Ed, 2007). Detta gäller emeller- tid inte bara hemmen utan även lärare uttryckte liknande åsikter kring detta i samband med att livsfrågor togs in i Lgr 69 (Dahlberg, 1977 m fl). Lotta uttrycker dessutom att det inte bara är barn som har svårt för att prata om vissa saker utan det kan även gälla vuxna. I Falkevalls (2010) avhandling uttrycker flera informanter att för att kunna un- dervisa om livsfrågor behöver man själv ha bearbetat denna typ frågor för att veta hur man ska ta sig an ämnet. Det framkommer också att lärarutbildningen brister på denna punkt. Lotta pekar också tydligt på den sociala miljön som en betydelsefull del i under- visningen, det måste vara ett klassrumsklimat där eleverna känner sig trygga. Om det sociala klimatet i klassrummet är ogynnsamt drabbas undervisningen negativt (Vygotskij, 1999; Dysthe, 1996). Diskussionen kring livsfrågor handlar, enligt våra in- formanter, mycket om att ta del av andra sätt att tänka men också dela med sig av hur man själv tänker. I Skolverkets (2004) rapport NU03 framgår det att elever i högstadiet upplevde att religionsundervisningen var tråkig eftersom lärarna fokuserade mer på fak- takunskaper än på livsfrågor. Eleverna uttryckte då ett stort intresse för livsfrågor. Uti- från detta är det rimligt att hävda att tryggheten saknas i alltför många klassrum och där- för får livsfrågor som kan vara ett känsligt ämne stå tillbaks.